En station för höghastighetståg i Hässleholm innebär ingen garanti för att några höghastighetståg stannar. Det säger Niklas Lundin, huvudsekreterare för Sverigeförhandlingen som vid seminariet Trafikforum i Linköping i veckan överlämnade en delrapport om finansieringen av höghastighetsbanan till infrastrukturminister Anna Johansson.
Ett förslag är att en del av kostnaderna täcks av särskilda fastighetsskatter i områden nära stationerna eftersom fastigheterna där förväntas stiga i värde.
Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att förhandla om finansiering av utbyggnad av höghastighetsjärnväg Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg.
Höghastighetsbanan var i fokus under flera av programpunkterna på Trafikforum, ett årligt återkommande seminarium om trafikfrågor, inriktat på transportbranschen och forskarvärlden.
Sverigeförhandlarna Catharina Håkansson Boman och HG Wessberg tar i sin andra delrapport upp finansieringen av höghastighetsbanan och de kommersiella förutsättningarna för trafiken. Slutsatsen är att villkoren är uppfyllda.
– Ja, vår bedömning är att det ska finnas ett kommersiellt intresse för tågtrafik i 320 kilometer i timmen. Men det är viktigt att operatörerna kan få tilldelning flera år i taget, inte bara ett år som idag, och att banavgifterna kan hållas på en rimlig nivå, säger Niklas Lundin.
Tanken är alltså att den fria marknaden ska sköta trafiken med höghastighetstågen. Men staten genom Sverigeförhandlingen bygger upp banan och bestämmer vilka platser som ska få stationer – dock inte var tågen stannar.
– Från statens sida kan vi inte garantera några tågstopp, operatörerna får bestämma vilka stationer de vill stanna på, säger Niklas Lundin.
Hässleholms kommun arbetar idag för att få en station och givetvis även tågstopp, men kan alltså få en höghastighetsstation och få betala för den – och ändå bli utan tågstopp.
– Men det finns två typer av trafik som har nytta av banan, dels snabbtågen som kan köra i 320 kilometer i timmen och dels de regionala tågen som ska hanteras av regionerna liksom idag. Även de tågen blir snabbare än idag och kan köra i upp till 250 kilometer i timmen när standarden på järnvägen blir högre, säger Lundin.
Det står nu klart att höghastighetsbanan, om den byggs, får en sträckning via Hässleholm. Chansen att det blir en station här finns också. Det ska bli minst en station mellan Jönköping och Malmö.
– Mycket talar för Hässleholm. Här finns väldigt goda möjligheter att koppla ihop järnvägstrafik från både öst och väst, säger Lundin.
Han betonar dock att ingenting är klart och att det finns andra intressanta alternativ. Frågan är också om banan ska dras via Värnamo eller Växjö.
Det som kan vara en nackdel för Hässleholm, men är i ännu högre grad för Lund, är närheten till slutdestinationen Malmö. Tågen hinner inte komma upp i maxhastighet om stationerna ligger för nära varandra.
– Men för de regionala tågen kan det bli fler stationer, säger Lundin.
Enligt delrapporten blir kostnaderna för utbyggnaden högre än tidigare beräknat, mellan 190 och 330 miljarder totalt. Upp till tio procent av kostnaden kan medfinansieras av kommuner, regioner med flera. Resterande bör täckas av statliga lån.
– Det är för stora investeringar för att avsättas i budgeten, det skulle tränga undan annat. Lån är också rimligt eftersom det här får effekter på väldigt lång sikt, säger Niklas Lundin.
Han menar att det annars finns risk att exempelvis underhållet av den ´´vanliga” järnvägen drabbas. Att montera ned den är inte aktuellt.
– Drift och underhåll av den behöver skötas minst lika bra i fortsättningen. Det är ju eftersatt idag, men det är en politisk fråga, säger han.
Kalkylerna för trafiken bygger på ungefär samma biljettpriser som idag, men cirka fyra gånger högre banavgifter.
– Järnvägen skapar värden i samhället, till exempel genom att fastigheter nära stationerna ökar i värde. Där skulle man kunna införa en tillfällig och lokal fastighetsskatt, säger Niklas Lundin.
Snart börjar de direkta förhandlingarna med kommuner och regioner som redan har skickat in underlag till Sverigeförhandlingen där de bland annat redovisat vilka värdeökningar som en höghastighetsstation skulle medföra lokalt, inte minst hur bostadsbyggande och arbetsmarknad skulle främjas. Hässleholms kommun har uppgett att 5 200 nya bostäder skulle kunna byggas.
Den 1 februari är alla berörda inbjudna till gemensamma förhandlingsmöten där Sverigeförhandlingen lämnar över sina bud.
– Vi lämnar då över våra förslag till varje kommun, förklarar Lundin.
Det finns ingen slutdatum för förhandlingarna, men en slutrapport ska redovisas vid årsskiftet 2017-2018.
Berit Önell
