Pressfriheten är hotad även här

Frilagts redaktör Berit Önell har fått ett sms med uppmaning att lägga ner Frilagt. Det kränkande ordvalet liknar väldigt mycket formuleringarna i det mordhot som hon och hennes familj utsatts för tidigare. Foto: Urban Önell

Den svenska pressfriheten – världens äldsta – fyller 250 år. Det är värt att fira, men ger också anledning att påminna om att pressfriheten behöver försvaras.  Lördagen den 21 maj ska jubileet uppmärksammas i Hässleholm genom ett samarbete mellan Frilagt och tre andra seriösa lokala nättidningar i Skåne: Bjuvsnytt, Burlövs nyheter och Nättidningen Fyren i Höganäs samt Föreningen Fyren och Gruppen för oberoende press. Arrangemanget är öppet för alla intresserade. Mer information kommer inom kort.

Pressfriheten har försämrats i hela världen de senaste åren. För några dagar sedan presenterade organisationen Reportrar utan gränser årets så kallade pressfrihetsindex.

– Ideologiska strömningar, regeringar och privata intressen gör gemensam sak för att tysta det fria ordet, skriver Reportrar utan gränser på sin hemsida.

I många av de 180 listade länderna har lagar om massövervakning i terrorbekämpningens namn försvårat arbetet för journalister. Väpnade konflikter och allt mer koncentrerat medieägande hotar också pressfriheten.

Bäst pressfrihet har Finland som legat på första plats sedan 2010, sämst är det i Eritrea. Störst förändring har skett i Polen som halkat ner från plats 16 till 47 efter att ett stort antal mediechefer bytts ut av den nya konservativa regeringen. Sverige sjönk från femte till åttonde plats, enligt Reportrar utan gränser på grund av att journalister allt oftare utsätts för hot.

I Sverige finns också flera nya lagförslag om att inskränka offentlighetsprincipen, ett av de senaste är förslaget att sekretessbelägga alla offentliganställdas personnummer, vilket skulle omöjliggöra journalistiska granskningar av myndighetspersoners extraknäck, tidigare meriter med mera.

Kommunerna brister ofta i respekt för offentlighetsprincipen, exempelvis när det gäller att diarieföra och lämna ut allmänna handlingar. En stor mängd icke diarieförda handlingar och senfärdighet i att lämna avslagsbeslut när handlingar inte lämnas ut gjorde att Hässleholms kommun under 2015 fick kritik av både JO och JK.

Försök till politiska påtryckningar mot medier förekommer nog inte så sällan, men uppmärksammas inte alltid. I onsdags blev Miljöpartiets planeringschef avstängd efter att ha försökt hindra SVT:s Aktuellt från att släppa fram kritik mot den i måndags avgångne bostadsministern Mehmet Kaplan.

Att medier skulle ge efter för politiska påtryckningar är en helt annan sak. De senaste månaderna har ett stort antal debattörer samfällt hävdat att de traditionella medierna, och särskilt papperstidningar med mångårig historia, aldrig skulle samarbeta med den politiska makten för att ”mörka” vissa nyheter. Norra Skånes chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk har stämt in i kören och förklarat att tidningen aldrig skulle riskera sin trovärdighet på det sättet – trots att det är precis vad som hänt.

Hur vanligt sådant är vet jag inte. Men jag vet att jag själv blev av med jobbet på Norra Skåne på grund av att ledande kommunpolitiker 2014 fick nog av min granskande journalistik och vände sig till tidningsledningen. Ett exempel på att fakta ”mörkas” var Norra Skånes version av nyheten om att Hässleholm fick Föreningen grävande journalisters skampris Årets rullgardin. Den officiella motiveringen var att kommunens politiker, tillsammans med ledande företrädare för den lokala pressen, försökt minska allmänhetens insyn och försvåra kritiska granskningar. Men Norra Skånes läsare fick bara veta att kommunen fått priset.

Norra Skåne är knappast den enda tidning som gett efter för politiska påtryckningar. Vi skulle förstås önska att sådant aldrig hände, men vi kan inte arbeta för en förbättring om vi inte vågar lyfta upp misstagen i ljuset, av rädsla för att gynna mörka krafter. Debatten har ju till stor del handlat om att försvara de traditionella medierna mot så kallade alternativa mediers anklagelser om mörkande, främst när det gäller invandringsfrågan.

Nätsajten Avpixlat har blivit symbol för alternativa medier med låg trovärdighet. En undersökning nyligen visade också att förtroendet för Avpixlat var mycket lågt hos allmänheten medan Dagens Nyheter med flera hade stor trovärdighet.

Hässleholmspolitikern Anders Wallentheim (S), gift med kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim, jämför Frilagt med Avpixlat i en kommentar på Facebooksidan för kommunens fibernät. En annan person hänvisar till en artikel i Frilagt om fiberutbyggnad i Vinslöv. Anders Wallentheim svarar: ”Litar lika mycket på Frilagt som på avpixlat i mina ögon inte journalistik utan populistiskt opinionsbildande…”

Hur kan en person med viktiga demokratiska uppdrag i både kommun och region ha så dåligt omdöme att han försöker undergräva förtroendet för en lokal nyhetstidning? Han och alla andra Hässleholmspolitiker borde vid det här laget förstå att politik och journalistik ska hållas isär. De får inte lägga sig i mediernas nyhetsvärdering, de får inte välja vilka journalister som ska ställa frågor till dem och de får inte ägna sig åt att misskreditera en tidning eller behandla medier olika genom att exempelvis inte inbjuda vissa till presskonferenser.

Frilagt är en politiskt oberoende lokal nättidning med fokus på granskande journalistik, med utgivningsbevis och grundlagsskyddat källskydd. Frilagt är också ansluten till det pressetiska systemet och har därmed förbundit sig att följa god publicistisk sed.

Tack för att du uppskattar Frilagt! Glöm inte att bli stödprenumerant, förslagsvis genom att sätta in 50 kronor per månad på konto 8403-8, 33 403 635-7, bankgiro 597-6535 eller swish 0708938399. Meddela gärna mejladress!

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com