Större delen av den tre mil breda korridor som pekas ut för höghastighetsjärnvägen vid Hässleholm är känsligt eller mycket känsligt område, enligt Trafikverket. Det framgår av en lägesbeskrivning för järnvägsutbyggnaden.
Enligt rapporten måste byggnader rivas och även andra intrång i fastigheter göras om en höghastighetsstation ska byggas i centrala Hässleholm. Ett centralt läge bredvid nuvarande station är dock vad kommunen och Sverigeförhandlarna kommit överens om. Trafikverket fortsätter att utreda både detta alternativ och en placering öster om Hässleholm, vid Attarp-Ignaberga.
Planeringen fortsätter för höghastighetstågen som ska ge snabba resor från Stockholm till Göteborg och Malmö.
Syftet med lägesbeskrivningen är att ge en övergripande bild av vad Trafikverket hittills kommit fram till i sin så kallade åtgärdsvalsstudie för sträckan Jönköping-Malmö. En miljöbedömning görs parallellt.
– Den nya järnvägen kommer att göra stora avtryck där den går fram. För att höghastighetsjärnvägen ska passa in så bra som möjligt är det viktigt att förstå landskapets känslighet och tålighet, skriver Trafikverket.
Det område som är aktuellt att dra järnvägen i är cirka tre mil brett. Utanför det kan inte restiden på två och en halv timme Malmö-Stockholm hållas.
Hittills har bara en övergripande kartläggning av landskapet gjorts. Men den visar att större delen av det tre mil breda området kring Hässleholm bedöms som känsligt eller mycket känsligt.
Matterödsåsen eller Göingeåsen
Hovdalaområdet och en remsa längs Finjasjöns östra och norra sida utpekas som mycket känsligt område av Trafikverket. Göingeåsen är bara markerat som känsligt trots att en del av den är naturreservat. Även ett större område väster och sydväst om Finjasjön, inklusive Matterödsåsen, samt ett område kring Sösdala är markerat som känsligt område.
Norr om Hässleholm är bland annat Vieåns dalgång markerad som mycket känsligt område.
En av förutsättningarna för dragningen av höghastighetsbanan är att det ska gå att byta från höghastighetsjärnvägen till bland annat Skånebanan, södra stambanan och Markarydsbanan.
– Trafikverket har inte kommit så långt i utredningen att de har föreslagit en exakt sträcka genom vår kommun, kommenterar Richard Heingard, utvecklingsstrateg för infrastruktur i Hässleholms kommun, på kommunens hemsida.
Kommunen utreder också
Även kommunen utreder olika sträckningsalternativ. Under senare delen av hösten ska det finnas ett antal alternativ på dragning av järnvägen genom kommunen, även dessa i breda korridorer med flera möjliga sträckningar.
Enligt de tidigare beskeden ska själva höghastighetsbanan dras förbi Hässleholm, med ett bispår in till stationen i centrum.
Trafikverket har dock undersökt fyra olika alternativ till placering av en station för höghastighetståg i Hässleholms kommun. Förutom det östra och det centrala har två västliga alternativ utretts, ett nära Hässleholmsgården och ett vid Finja. De västliga är inte aktuella för fortsatt utredning.
Enligt lägesrapporten kommer Hässleholm att få två stationer om den östliga placeringen blir verklighet eftersom den nuvarande stationen kommer att bli kvar.
En central placering har flera fördelar.
– En placering i centrala Hässleholm ger en station med gångavstånd till bostäder och arbetsplatser och skapar möjlighet för byte till annan kollektivtrafik, skriver Trafikverket.
De fördelar med det östliga alternativet som nämns är färre rivningar av byggnader och intrång i fastigheter.
– Hässleholms kommun är överens med Sverigeförhandlingen om ett centralt läge, men det finns lagstiftning som gör att Trafikverket ändå måste utreda alternativa stationslösningar. Och enligt min mening vore det dumt att helt och hållet låsa fast sig vid ett stationsläge så här tidigt i processen, förklarar Richard Heingard.
Medborgardialog senare
Regeringen ska bekräfta de avtal som Sverigeförhandlingen slutit med stationsorterna. Sedan ska åtgärdsvalsstudierna avslutas och därefter börjar nästa fas, den formella planläggningsprocessen. Då tas järnvägsplaner fram och det är dags för samråd och dialog med medborgarna. Därefter beslutas var höghastighetsjärnvägen ska dras.
Politisk oenighet
Frågan är dock om det alls blir några höghastighetståg. På onsdagen förklarade Moderaterna att de säger nej till projektet.
– Det är för dyrt, för samhällsekonomiskt olönsamt och för sent, skrev Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz på Dagens industris debattsida och hävdade att Trafikverkets beräkningar visar att projektet skulle leda till en samhällsförlust på 250 miljarder kronor.
De förklarade att M istället vill satsa resurserna på den befintliga järnvägen.
Även L och SD säger nej till höghastighetsjärnvägen.
På torsdagen deklarerade regeringen att höghastighetstågen ska byggas samtidigt som anslagen för järnvägsunderhåll höjs.
Enligt propositionen ska den ekonomiska ramen för drift och underhåll öka med 100 miljarder och uppgår därmed till 622,5 miljarder kronor under perioden 2018-2029.
Men tidsramen för byggandet av höghastighetsjärnvägen är flytande.
– Utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Berit Önell