Medborgarjournalistik viktigare än någonsin

1.Mycket folk hade kommit till Vita salongen för att lyssna på när Berit Önell och hennes gäster diskuterade medborgarjournalistik på lördagen.
Mycket folk hade kommit till Vita salongen för att lyssna på när Berit Önell och hennes gäster diskuterade medborgarjournalistik på lördagen.

Nedskärningen på tidningsredaktioner, och den ständigt ökande ägarkoncentrationen inom media. Två dominerande trender i vår samtid, vilka gör behovet av medborgarjournalistik större än någonsin. Detta framkom vid lördagens seminarium om medborgarjournalistik i kulturhuset i Hässleholm.

2.– Journalister idag har fortfarande en mer idealistisk syn än vad tidningsföretagens ägare har, observerade Anna Maris, Studiefrämjandet.
– Journalister idag har fortfarande en mer idealistisk syn än vad tidningsföretagens ägare har, observerade Anna Maris, Studiefrämjandet.

Publiken som fyllde Vita salongen fick många exempel på varför medborgarjournalistik är både nödvändigt och en logisk följd av utvecklingen, när Frilagt Hässleholm tillsammans med Gruppen för oberoende press och Studiefrämjandet arrangerade seminarium på lördagen.

– Det är som en skräckfilm! sa Anna Maris, Studiefrämjandet, i sitt föredrag där hon tog upp ägarkoncentrationen inom den svenska tidningsbranschen.

Efter att ha studerat kooperativägda medier vaknade Annas intresse för ägarförhållandena i branschen, och inte minst av distributionskanalerna. Hon gjorde i sitt föredrag en snabb tillbakablick på hur tidningsmakeriet startade på 1600-talet och hur det har förändrats. Den stora förändringen inföll på 1990-talet, då de tidningsmän och tidningsfamiljer som fram till dess dominerat branschen ersattes av publicister och börsbolag.

– Medan de gamla tidningsmännen och familjerna var genuint trogna sin bygd, är dagens mediamoguler mer intresserade av att maximera vinsten än av vad som faktiskt står i tidningarna.

Idag, noterade hon, finns det fem stora tidningsägare i Sverige, varav två, Bonniers och Schibstedt, är överlägset störst. Det är också typiskt, menade hon, att för ingen av dessa två koncerner är tidningarna de viktigaste inkomstkällorna utan bara nyttiga i varumärkessyfte.

– Jag låter kanske väldigt cynisk nu, sa hon, men dagens media är en marknadsplats där det inte spelar så stor roll för ägarna om sidorna fylls av journalistik eller annonser.

Abigail Sykes, journalist på Landets Fria Tidning, konstaterade att även om det hittills inte har funnits samma livsviktiga behov av medborgarjournalistik i Sverige som det gör i totalitära stater, så har behovet ökat även här.

Viktigt för demokratin

– Medier skär ner. Färre journalister betyder att lättare, snabbare grejor prioriteras och grävjobben blir färre.

3.Abigail Sykes och Anna Maris betonade att tidningsredaktionernas neddragningar och branschens ägarkoncentration har gjort medborgarjournalistiken allt viktigare.
Abigail Sykes och Anna Maris betonade att tidningsredaktionernas neddragningar och branschens ägarkoncentration har gjort medborgarjournalistiken allt viktigare.

Detta, menade hon, gör medborgarjournalistik alltmer angeläget.

– Ju fler som gräver, skriver och engagerar sig, desto bättre koll får vi. Saker kommer fram, kanske genom en medborgarjournalists grävande, och den kan sedan också tas upp i större medier. Vi får flera perspektiv och ökad delaktighet, vilket är oerhört viktigt ur demokratisynpunkt.

Just demokratiaspekten togs upp av flera talare under eftermiddagen. Anna Maris frågade hur FN:s konvention om åsikts- och yttrandefrihet ska kunna upprätthållas i en värld av ökad ägarkoncentration och minskat antal journalister på redaktionerna.

– För två år sedan saknade ett 30-tal svenska kommuner en tidning med lokal kommunbevakning och idag är de troligen ännu fler, sa hon.

Abigail Sykes erinrade om hur medborgarjournalistik spelade en betydelsefull roll under den så kallade arabiska våren för några år sedan, då exempelvis filmklipp från lokala medborgare kunde läggas ut i större medier.

Frilagt startade ur folkligt engagemang

Även Berit Önell, redaktör och ansvarig utgivare för Frilagt Hässleholm, poängterade de olika möjligheter, såsom ljud, rörlig bild och länkar, som finns idag.

Berit Önell påminde om hur Frilagt startades ur det folkliga engagemang som följde då hon och förra kollegan Anders Kauranen tvingades bort från tidningen Norra Skåne för två år sedan. Då Önell inte fick lov att fortsätta gräva på sin förra arbetsplats gjorde hon det i egen regi.

– Granskning och pressfrihet är avgörande för demokratin, sa Berit Önell. Granskande journalistik motverkar korruption, och det är bra om fler medborgare är engagerade för en levande demokrati.

Insändare är mycket lästa

Gert Jacobsson, insändarredaktör på Frilagt, konstaterade att just insändare är en form av medborgarjournalistik som funnits länge.

– Insändare är mycket lästa, inte minst av makthavare, och de väcker debatt, vilket är viktigt för demokratin, sa han.

4.Urban Önell och Gert Jacobsson gav råd och tips för den som vill skriva krönikor eller insändare.
Urban Önell, till vänster, och Gert Jacobsson gav råd och tips för den som vill skriva krönikor eller insändare.

Krönikan är en speciell sorts artikel, och Urban Önell gav goda råd till den som vill skriva krönikor. En krönika ska vara personlig och ha ett budskap. Den ska ha en lockande inledning och en bra avslutning. Kontraster, bildspråk och humor kan fungera mycket bra, och en krönika är inget man slänger ihop på en kafferast.

– Det är bra att sova en natt, och sedan titta på den igen, tipsade han.

Studiecirkel i januari

Under seminariet medverkade även ett antal medborgare som, på ett eller annat sätt, medverkat i Frilagt där de fått möjlighet att rikta strålkastarljuset på problem i deras vardag.

Berit Önell inbjöd också till en studiecirkel i medborgarjournalistik i januari, för den som vill skriva, fotografera eller på annat sätt hjälpa till med tidningen. Studiecirkeln ska genomföras i samarbete med Studiefrämjandet.

Text och foto: Anders Lord

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com