Stora mängder avfall ligger synligt på nyplöjd åkermark på vid Tormestorpsån nära Finjasjön. Asfalt, schaktmassor, glas, tegel, asbest, isolering, plast, elkabel med mera tycks vara blandat med jorden och komma upp underifrån.
Här odlas grödor sedan många år tillbaka, med kommunens goda minne. Kommunen är nämligen markägare. Men snart kan det bli stopp för odlingarna, inte för att det ska utredas om åkrar kring Hovdala ska bli våtmarker utan på grund av föroreningar som kan skada människors hälsa.
Miljöinspektör Daniel Rasmusson har varit på plats och dokumenterat avfallet som är utspritt över ett stort område. Flera jordarter verkar vara blandade, på något ställe ser det ut som att sand tillsatts. En så kallad odlingsö som inte brukas ligger i ena änden av området. Här sticker rör och annat skräp upp ur marken.
Daniel Rasmusson ser allvarligt på situationen.
– Hur allvarligt är egentligen omöjligt att säga utan provtagning. Men det är olämpligt att odla det som ska ätas på sådan mark, säger han.
Han förutsätter att både markägare och lantbrukare är fullt medvetna om vad det är som ligger på åkermarken. Båda har ett ansvar.
– Personligen tycker jag att det är väldigt konstigt om man inte reagerat på det här under arbetet med jorden eftersom det så pass tydligt går att se alla möjliga grejer med blotta ögat, säger Daniel Rasmusson.
Det kan alltså bli ett förbud mot odling på marken.
– Ja, min bedömning är att vi skulle kunna fatta ett sådant beslut, säger Daniel Rasmusson.
Han utgår från miljöbalken som säger att den som bedriver verksamhet, exempelvis odlar, måste visa att det kan ske utan risk för människors hälsa eller miljön.
– Verksamhetsutövare kan teoretiskt vara båda. Kommunen har rådighet över fastigheten och kan fatta beslut om att upplåta marken för odling, avsluta arrendeavtal och vidta undersökningar. Den som ska odla har också skyldighet att undersöka och vidta försiktighetsmått om det finns tecken på att det är olämpligt. Kan man verkligen visa att det är lämpligt om det ligger avfall på marken? Jag tycker att det är rätt klart, säger han.
Hur avfallet hamnat på åkern är okänt. Det är inte uteslutet att det kommit dit under tiden området var militärt övningsfält, kanske för att ge bättre bärighet åt de tunga stridsvagnarna.
– Det finns många teorier som kan vara fullt tänkbara, säger Daniel Rasmusson.
Första steget i utredningen är att han kontaktat fastighetsägaren, i form av tekniska nämnden, berättat hur det ser ut, skickat bilder och begärt ett yttrande senast den 8 februari, det vill säga redan om en vecka. Tiden är satt kort i hopp om att ett beslut ska hinna komma innan odlingssäsongen sätter igång på allvar.
– Nästa steg är ytterligare ett fältbesök. Då tänker jag ta med utrustning för handborrning för att se om jag kan borra ner till två-tre meters djup och se hur jordlagren ser ut. Det är väl tveksamt om det går att hitta dokument som förklarar det här, säger Daniel Rasmusson.
Han funderar på i vilket skede avfallet lagts på platsen och hur omfattande det är.
– Det ser ut att vara väldigt spritt. Det kan inte vara en isolerad företeelse, att någon slängt något bara en enstaka gång, säger han.
Det har inte heller skett nyligen. Det visar några plastkassar från Favör-butiken Snapphanen i Hässleholm, som stängde i början på 1990-talet, tillsammans med asfalt av äldre typ som kan vara mer förorenad.
– Jag kunde inte se om det var tjärasfalt, det är svårare när den har legat ett tag. Men det ser ut som äldre asfalt rent utseendemässigt. Ju äldre den är desto större är risken att det är tjärasfalt som rivits upp någonstans, säger Daniel Rasmusson.
Han har inte hunnit undersöka om det finns liknande avfall på andra åkrar kring Hovdala.
– Det får bli vid ett senare besök, säger han.
Frilagt har sökt ansvariga på tekniska förvaltningen.
Berit Önell
