Kommunen lade muddermassor på åker

En så kallad odlingsö på åkermarken innehåller också diverse avfall.
Det ser ut som en odlingsö, men är rester av en av slamdammarna som tog emot muddringsmassor från Finjasjön på 1980-talet. Avfallet som ligger spritt över åkern användes troligen för att fylla igen dammarna när den kontroversiella muddringen stoppades. Foto: Berit Önell

På 1980-talet byggde Hässleholms kommun slamdammar för muddermassor från Finjasjön på åkern där stora mängder avfall nu uppmärksammats.

Arrendatorn Roger Tillgren, som bland annat odlat ärtor åt Findus på åkern, tycker att kommunen borde ha rensat upp efter sig. På en del av åkern växte ingenting alls första året.

– Beklagligt och tråkigt för den som arrenderar. Det är högst rimligt att kommunen har ansvaret, säger kommunens mark- och exploateringschef Jakob Ruter som själv inte hade någon ”susning” om problemet innan miljökontoret hörde av sig i förra veckan.

Kommunen byggde ett tiotal slamdammar för muddringsmassor från Finjasjön på 1980-talet.
Kommunen byggde ett tiotal slamdammar för muddringsmassor från Finjasjön på 1980-talet.

Som Frilagt berättat ligger asfalt, asbest, glas, tegel, isolering, plast, elkabel och schaktmassor i stora mängder på den nyplöjda åkern nära Finjasjön, mellan Tormestorpsån och Hovdalavägen.

Åkermarken har brukats under många år och varit privatägd tills kommunen köpte den, exakt när är oklart eftersom flera sammanläggningar av mark skett till den fastighet där åkern ingår. Den har alltså inte tillhört militären som åkrarna på andra sidan Tormestorpsån.

Troligen användes avfallet för att fylla igen slamdammarna när de inte längre skulle användas. Muddringen blev nämligen ett misslyckande.

Enligt kommunens gatukontors rapport Restaureringen av Finjasjön var ambitionen att ta bort ungefär en halvmeter av sedimentet på sjöbottnen för att minska fosforläckaget. Det skulle ha tagit tio år.

Ifrågasatt muddringsprojekt

Kommunen byggde ett tiotal slamdammar som var förbundna i ett system på båda sidor om Tormestorpsån och med någon damm även på andra sidan Hovdalavägen. Stora mängder slam pumpades upp under åren 1988-1991 till en kostnad av cirka 50 miljoner kronor innan projektet avbröts efter att ha ifrågasatts allt mer.

Det var också svårt att ta hand om allt slam. Tanken var att det skulle ligga i dammarna tills fosforhalten sjunkit. Sedan skulle vattnet pumpas tillbaka till sjön och de torkade muddermassorna transporteras bort. Men mycket av slammet spreds istället ut på åkrarna och det som användes på Hovdalaområdet lär ha bidragit till fortsatt näringsläckage till Finjasjön.

– Spontant är det en ganska betydande risk, säger miljöinspektör Daniel Rasmusson.

Det kan bli förbud att odla på åkern som är full av avfall, bland annat gammal asfalt. Foto: Daniel Rasmusson/Miljökontoret
Det kan bli förbud att odla på åkern som är full av avfall, bland annat gammal asfalt. Foto: Daniel Rasmusson/Miljökontoret

Han funderar också på om det kan ha uppstått underskott på material när dammarna byggdes och man därför tillät utfyllnad av avfall.

– Alla ledtrådar är intressanta, säger han.

Han har också varit och tittat på resterna av några av dammarna på andra sidan ån. Där står vatten med en oljeskimrande yta.

– Det är också något vi kommer att ta med oss som en bit i pusslet. Vi får utveckla den här utredningen lite större över området, säger han.

Enligt Roger Tillgren är det som ser ut som en odlingsö istället en rest av en damm som inte blev igenfylld. Där ligger mycket avfall innanför något som ser ut som en vall. Ett rör som sticker ut kan ha tillhört konstruktionen.

Kommunen ville inte städa upp

Han berättar att han arrenderar annan mark i närheten och själv kontaktade kommunen för att fråga om han kunde få odla den här åkern. Den hade då legat i träda i några år.

Han fick gärna arrendera de cirka fem hektar det gäller för 5 000 kronor per år, men klagade på avfallet.

– Jag upplyste dem om att detta inte var bra, de skulle ha plockat bort det, säger han till Frilagt.

Avfallet ligger spritt över ett stort område mellan Tormestorpsån och Hovdalavägen.
Kommunen har arrenderat ut den förorenade åkern mellan Tormestorpsån och Hovdalavägen. Här odlas ärtor, havre och raps.

Men kommunen städade inte upp. Istället slapp han betala arrende första året.

Avfall har kommit upp efterhand som han plöjt, men han tycker att det är mindre nu.

– Jag har plockat upp stora mängder plattor. Jag skulle kunnat stensätta hela min tomt med dem, berättar han.

Asfaltbitarna har han dock inte lagt märke till.

Första året växte ingenting på en del av åkern där jorden ser annorlunda ut.

– Där har en damm legat, man ser den fortfarande som en fyrkant från vägen, förklarar Tillgren.

Han tror att problemet var det låga pH-värdet och jordkonsistensen. Näringsnivåerna var däremot förvånansvärt höga.

– Nu har jag kalkat och använt naturlig gödsel, så jag har fått igång det, säger han.

Findus tog markprover

Han berättar att Findus varit och tagit markprover och godkänt ärtodlingen.

Förutom ärtor har han odlat havre och raps.

Han tycker att kommunen borde berättat för honom om miljökontorets brev angående åkern.

– Konstigt att de inte sa något igår när jag pratade med dem om annat, säger han och undrar om syftet är att mörka.

Han behöver få snabbt besked, vårbruket står för dörren.

Arrendeavtalet kan upphävas

Jakob Ruter förklarar att han inte varit involverad i ärendet förrän nu. Han känner inte heller till muddringen och slamdammarna. Men han ska skriva ett yttrande till miljökontoret senast den 8 februari.

Han konstaterar att han får titta på ärendet.

– Det är absolut möjligt att vi får upphäva arrendeavtalet. Men det beror på vad vi kommer fram till. Jag får börja med att svara miljökontoret, sedan får vi gå vidare, säger han.

Han tänker inte besöka platsen i närtid.

– Det är inget jag prioriterar, vi har fått bilder från miljökontoret.  Utbredning, djup och sådant bör undersökas, men i så fall måste jag gräva för att få reda på något, säger han.

Han förklarar att vidare åtgärder också beror på vad miljökontoret tycker ska göras. Sedan får tekniska förvaltningen ta hjälp av en extern miljökonsult som även kan göra en historisk utredning.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com