Begreppen Fake news och alternativa sanningar uppfanns inte av Donald Trump. De har funnits i alla tider. I maktens hand har medveten lögn alltid varit ett viktigt redskap. Den som bestämmer vad som är sant tolkar verkligheten för sin tid och skriver historieböckerna. Det framkom när Jan-Ole Engkvist föreläste i Hörjagården.
– Den som äger informationskanalerna styr samhället, säger han. Idag har det dock blivit svårare, för på internet kan alla skriva och uttrycka vad de tänker.
Det får inte tolkas som att föreläsaren hävdade att problemet med att skilja sanning från lögn blivit mindre.
Jan-Ole Engkvist är till vardags rektor för vuxenutbildningen T4-vux i Hässleholm. Han är också ordförande för FN-föreningen. Det var tydligt att han är en lärare med stor föreläsningsvana när han tog till orda i Hörjagården. Stundtals blev det riktigt underhållande, det allvarsamma ämnet till trots.
Alla sorters makthavare fick sig en släng av sleven. Det är inte bara politiker och kapitalstarka som kan förvanska sanningen. Även journalister har den möjligheten. Än mer anmärkningsvärt är väl att kyrkans män faller för frestelsen. I en del av medeltidens kloster hade munkar för vana att förfalska dokument mot betalning.
Ofta handlar behovet av att förvanska och förfalska om att slå vakt om egna själviska intressen. I reklamens värld går många företag medvetet ut med sådant som de själva vet inte är sant.
– Vi får fråga oss – är en skribent beroende av den han skriver om? Vi behöver idka källkritik och använda sunt förnuft, fortsätter Jan-Ole.
Tidsaspekten är också viktig. Hur lång tid efter en händelse dokumenterades den?
– Vi får söka efter rimlighet när vi frågar oss om något är sant eller falskt. Det finns ofta en tendens att vilja försköna, bilden av en kung, till exempel.
Svartmålning och osynliggörande är givetvis också rikligt förekommande. I Sovjetunionen redigerades exempelvis Trotskij bort från bilder sedan han hamnat i onåd.
Nazisterna, med Hitler och Goebbels i spetsen, var mästare på propagandans område. De sägs ligga bakom ett talesätt: ”Om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger blir den till sist en sanning.” Nazisterna hade ett behov av att visa upp det perfekta, exempelvis vid Berlinolympiaden 1936, medan en helt annan verklighet fanns bakom den välregisserade ytan.
– Sedan är det en mer eller mindre en dold sanning att det var lika illa i Sovjet, hävdar Jan-Ole.
Hur historien skrivs påverkar oss.
– Vi får exempelvis lära oss att Gustav Vasa blev Sveriges kung 1523. Men han var inte Skånes kung! Ingen pratar om hur den sanningen tvingats på människor. I Röke avrättades prästen för att han predikade på danska.
Det är också viktigt att kunna skilja vetenskapliga, historiska verk från de populärvetenskapliga. Till den senare kategorin hör Herman Lindqvist böcker.
– Ska man vara petig kan man snabbt konstatera att det finns många slarvfel i dem, säger Jan-Ole.
Det blev stort rabalder när Lindqvist i en av sina böcker gick till angrepp mot Karl-Gustav Hildebrand. Den före detta professorn anklagades för att under nazismens era uppträtt judefientligt. Uppgifterna var falska. Då det uppdagades segrade sanningen. Det slutade med att förlaget drog in Lindqvists bok och tvingade författaren att skriva om den.
Ett 50-tal personer kom till Hörjagården för att lyssna till Jan-Ole Engkvists föredrag.
Urban Önell
