Chauffören vid skjutningen i Hembygdsparken släppt ur häktet

Hässleholms tingsrätt beslöt att släppa en av de tre åtalade ur häktet när rättegången om skjutningen i Hembygdsparken avslutades på tisdagen . Foto: Berit Önell

När rättegången om skjutningen i Hembygdsparken avslutades på tisdagen släppte Hässleholms tingsrätt en av de tre misstänkta ur häktet i väntan på dom.

Det var den 22-årige man som erkänt att han körde bilen till och från parken den 16 juli. Han är åtalad för försök till grovt rån, liksom den 19-årige man som misstänks ha slagit offret i ansiktet och sagt åt honom att tömma sina fickor. Kammaråklagare Marie-Louise Holmberg yrkar på tre års fängelse för dem båda. Hon anser att 22-åringens 18-årige bror som höll i vapnet ska dömas till tre års sluten ungdomsvård för försök till mord. Straffvärdet bedömer hon till åtta års fängelse, men eftersom han var 17 år och tio månader vid tiden för brottet är det ungdomsvård som gäller.

Konen markerar den plats vd kvarnen i Hembygdsparken där 23-åringen stod när de två maskerade männen kom ut ur buskarna, den ene med ett skjutvapen. Foto ur förundersökningen

Enligt åklagaren var 19-åringen drivande och i högsta grad delaktig i planen att råna den 23-årige man som blev skjuten med ett hagelgevär.

– På ett utstuderat sätt lurade han offret till parken, hävdade hon i sin slutplädering.

Hon bedömer straffvärdet till fyra års fängelse, men eftersom den misstänkte fyllde 19 år två dagar efter gärningen får även han viss ungdomsrabatt.

För 22-åringen är straffvärdet något lägre, tre års fängelse utan rabatt.

Försvarsadvokaterna ansåg att deras klienter skulle frikännas helt. I andra hand skulle 18-åringen kunna dömas för grov misshandel alternativt vållande till kroppsskada och 19-åringen för försök till rån som inte var grovt. I så fall skulle straffen bli betydligt kortare. 18-åringen hävdade också att han riskerade att bli dubbelt bestraffad eftersom förvaltningsrätten på grund av brottsutredningen också beslutat om tvångsvård enligt LVU, lagen om vård av unga.

Marie-Louise Holmberg ville att alla tre skulle stanna i häkte tills dom avkunnas om en vecka, dock utan restriktioner i kontakterna med omvärlden.

Hon uttrycker dock ingen besvikelse över att tingsrätten frigav en av dem, något som tyder på att domen mot honom kan bli mindre hård.

-Jag är på det hela taget nöjd med att vi kunnat genomföra rättegången på planerat sätt. Det är svårt att resonera kring varför tingsrätten släppte honom på fri fot, men det gäller den person som inte varit lika aktiv som de två andra och inte varit uppe i parken. Det behöver inte betyda att han inte blir dömd, det handlar om att tingsrätten inte längre anser att det finns häktningsgrunder, säger hon.

Men hon anser fortfarande att 22-åringen hade en aktiv roll och att han ska dömas för försök till grovt rån. I andra hand yrkar hon att han ska fällas för medhjälp till grovt rån.

Att de båda andra sitter kvar i häkte pekar i andra riktningen.

-De kommer väl att dömas för något, säger Marie-Louise Holmberg.

Alla besökare till rättegången visiterades innan de släpptes in. Säkerhetsnivån var höjd på grund av bedömd risk för ordningsstörningar med våld. Foto: Lotta Persson

Även om större delen av rättegången förflöt enligt plan och utan fördröjningar så fick ett vittne hämtas av polis till tisdagens förhandling. Han skulle annars ha vittnat i fredags, men infann sig då inte. Nu var han försiktig i sina uttalanden och ville inte berätta om en hel del av det som han tidigare sagt i polisförhör, bland annat om hur gärningsmännen såg ut när de kom springande från Hembygdsparken och hoppade in i flyktbilen.

-Det gör att bevislägret blir något lägre. Att läsa upp tidigare polisförhör ger också ett visst bevisvärde, men det är absolut bäst när vittnena berättar detaljerat även i tingsrätten, säger Marie-Louise Holmberg.

Samtidigt har hon viss förståelse för att vittnen kan känna oro inför att medverka i en rättegång.

-Som medmänniska har jag förståelse för det. Det kan vara nervöst bara att uttala sig i en rättssal. Många kan också vara rädda för att bli hårt pressade, som de kanske sett på film. Men så brukar det inte gå till. Vi har också vittnesplikt. Om vi förväntar oss att rättsväsendet ska klara upp brott måste vi vittna. Sedan har rättsapparaten också ett ansvar för att vittnen kan känna sig trygga, säger hon.

I det aktuella målet har flera andra vittnen i tingsrätten backat från uppgifter de lämnat i polisförhör. De vet att en person blivit skjuten och att flera personer som lämnat uppgifter till polisen har fått sina bilar sprängda. Dessutom har det varit stökigt bland åhörarna under förhandlingsdagarna.

På tisdagen vittnade en polisman om hur förhören gått till. Åklagaren hade aviserat att han också skulle höras om påtryckningar mot förhörda personer, men tog inte upp det.

-Jag frånföll det bevistemat, förklarar hon.

En anledning till det var att vittnena inte sa så mycket.

-Men det är omständigheter som framkommit rätt tydligt ändå i förhandlingarna. Ett av vittnena berättade om att hans bil blev sprängd, säger Marie-Louise Holmberg.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com