logga-ligg-tjock

Året 1918 i Sverige och Hässleholm

Året 1918 i Sverige och Hässleholm

RECENSION
Per T Ohlssons bok om det dramatiska året 1918 skildrar en avgörande fas i svensk historia. Det första kapitlet inleds med förhoppningar om fred, när Nyårsklockorna läses på Skansen, och det sista kapitlet utspelas – en smula överraskande – i Hässleholm.

1918.Året då Sverige blev Sverige

Demokratins triumf är den röda tråden i 1918. Året då Sverige blev Sverige. Därav bokens inte direkt anspråkslösa titel. Inte minst valåret 2018 är den angelägen läsning, eftersom vi får en påminnelse om att demokrati inte är ett självklart styrelseskick, för en gång givet. Något som författaren själv var noga med att påtala när han, i samband med lanseringen, intervjuades i Sveriges Radio.

Per T Ohlsson skriver stundtals så levande och medryckande att man kan tro att det är en skönlitterär författare som hållit i pennan. Men i själva verket är han journalist, före detta politisk redaktör på Sydsvenskan, där han fortfarande ingår i medarbetarstaben.

Även om det är svensk historia som skildras är det som sker ute på den europeiska kontinenten en bakgrund som inte går att bortse ifrån. Världen står i brand efter det ödesdigra skottet i Sarajevo 1914. Det är mycket som står på spel.

Efter det ryska kejsardömets sammanbrott 1917 har en kommunistdiktatur tagit över makten. Finland ser sitt tillfälle att bryta sig loss från det ryska imperiet, men ett blodigt inbördeskrig utbryter i spåren av landets strävan efter självständighet.

I början av 1918 ser det ut som att Tyskland ska kunna koras till segrare i första världskriget. USA:s inträde i kriget gör att motståndarsidan istället får övertaget och Tyskland tvingas kapitulera. Nederlaget leder i sin tur till att landets kejsare, Vilhelm II, abdikerar och landet omvandlas under stor dramatik till republik.

Den svenska statsledningen ser med stor oro på händelseutvecklingen. Även om landet inte varit inblandat i direkta krigshandlingar drabbas folket indirekt. Livsmedelsbristen är stor och ransonering råder. Spanska sjukan skördar under året 27 000 dödsoffer. På sina håll råder revolutionära stämningar.

Vad som till sist räddar Sverige är en anda av samförstånd. Kung Gustav V, politiker i alla läger och tongivande personer i näringslivet, enas om att demokratins ideal är vad som behövs för att leda Sverige i rätt riktning. Därmed fattas beslutet om allmän och lika rösträtt, gällande för både män och kvinnor. En kamp som pågått i decennier, där den politiska högern och kungahuset hela tiden stretat emot, ser ut att vara över.

De gestalter som ledde Sverige vid denna tid är givetvis värda ett erkännande för sina insatser. Under läsningen kan man ändå få intryck av att Per T Ohlsson ger en något skönmålad bild av dessa maktens män, som förstod att göra det som folket hade rätt att förvänta sig.

Hässleholmsgården hamnade i händelsernas centrum i slutet på 1918. Här syns gården från den gamla landsvägen på en gammal bild. Fotograf var den välkände Herman Pihl, publicerad i Västra Göinge Hembygdsförenings skriftserie, årgång 2006.

I skuggan av rösträttsstriden vänds i december 1918 blickarna mot Hässleholm. Det ryktas att en av första världskrigets nyckelpersoner, i hemlighet och under falsk identitet gömmer sig på det gods som gett staden dess namn. Det är den tyske generalen Erich Ludendorff, som sägs befinna sig på Hässleholmsgården. Han har lämnat det oroliga Tyskland där han fruktar för sin personliga säkerhet.

Så sent som julafton 1918 dementerar Norra Skåne uppgifterna, vilket innebär att tidningen går miste om ett scoop. Tidningens redaktör Per Axel Persson, i dagligt tal kallad ”Värpatorparen”, medger i efterhand att Norra Skåne medvetet valt att inte undersöka saken närmare.

”Sedan det för en tid sedan började talas om, att general L. förmodades vistas å Hässleholmsgården, ha vi fått en massa påringningar och förfrågningar om saken, men ha vi tyckt, att vi inte hade hvarken någon rättighet eller skyldighet att envist lägga oss i ärendet…”

Det blir istället Dagens Nyheter som blir först med att gå ut med nyheten, den 7 januari 1919.

För svenska myndigheter innebär avslöjandet en diplomatisk kris, som måste avgöras på regeringsnivå. Har Ludendorff för avsikt att begära asyl eller ska han utvisas då det finns klara bevis för att han vistas illegalt i landet?

Hur historien sedan avlöper i Hässleholm ska inte avslöjas här, inte heller Ludendorffs vidare öden och äventyr. Han kommer dock att spela en icke obetydlig roll i händelseutvecklingen i mellankrigstidens Tyskland. Men det är en annan historia, bortom året 1918.

Urban Önell

Per T Ohlsons bok 1918. Året då Sverige blev Sverige är utgiven på Albert Bonniers förlag, 2017.

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se