Misstänkt för knivdådet hade nekats psykvård

Den man som är misstänkt för knivskärningen på Stortorget på lördagen hade bara några dagar tidigare nekats akut psykvård. Han är en av många.

– Sjuka människor åker med polisens hjälp i skytteltrafik till Piva i Kristianstad. De är ute efter en timme igen, eventuellt med en lugnande ”pilla” i fickan. Just det här fallet är solklart, han har en pågående psykos. Han har inte kontroll över vad han gör. Vem som helst som bara tittat på honom hade kunnat få en kniv i bröstet, säger en polis, som vill vara anonym, till Frilagt.

Kunde mordförsöket på Stortorget på lördagen ha undvikits? Klart är i alla fall att den misstänkte nekades akut psykvård så sent som i tisdags. Enligt polisen led han av en psykos och hade kunnat sticka kniven i bröstet på vem som helst. Foto: Lotta Persson

Polisen berättar att mannen, som är i 20-årsåldern, av polisen så sent som i tisdags bedömdes vara i akut behov av psykiatrisk vård.

– Redan på onsdagen var han inblandad i en misshandel och igår var det mordförsök, säger polisen.

Mannen siktade med kniven mot bröstkorgen på offret på Stortorget, men denne fredade sig genom att liggande på marken sparka med benen mot angriparen. Därför blev han bara skuren i benen och har redan kunnat lämna sjukhuset.

– Gärningsmannen gick omkring med en stor kniv mitt på ljusa dagen på torget i Hässleholm, säger polisen.

Han anser att det med facit i hand står klart att vården gjort en felbedömning, men också att resurserna inte räcker till.

– Det finns så fruktansvärt många sjuka människor ute på gatorna som inte får den hjälp de behöver, säger han.

Som polis blir han frustrerad över situationen.

– Vi har gjort bedömningen att en person behöver vård, och vi lägger tid på att köra till Kristianstad, sedan kommer de ut direkt och är farliga för både sig själv och andra, säger han.

Han vill lyfta upp frågan eftersom han ser situationen som ohållbar.

– Alla inom polisen är överens om det. Men vi får skit så fort vi inte lyckas förhindra brott. Just nu är det verkligen kaos och säkerheten i Hässleholm är ju på tapeten. Vi försöker göra det vi kan, men vi är för få poliser, säger han.

Samtidigt har antalet personer med psykisk ohälsa ökat, enligt Folkhälsomyndigheten, och antalet vårdplatser minskat. Enligt OECD har 70 procent av de psykiatriska vårdplatserna i Sverige försvunnit på drygt 20 år.

Polisen hänvisar till TV4:s programserie Stockholmspolisen där ett avsnitt i februari tog upp just polisens möten med psykiskt sjuka personer som många gånger inte får vård.

– Vi stöter på personer som skriker efter vård. Dilemmat är vad vi ska göra, många gånger kan vi inte hjälpa dem. Ofta handlar det om både missbruk och psykisk sjukdom, säger en av poliserna i programmet.

De förklarar att de lägger alltmer tid på att försöka hjälpa psykiskt sjuka människor till olika vårdinstanser som inte alltid tar emot och att detta tar resurser från det brottsbekämpande arbetet.

– Beklämmande, säger Lena Nilsson (S) om att den misstänkte för mordförsöket inte fick vård.

– Det är beklämmande, säger Lena Nilsson (S), socialnämndens förste vice ordförande i Hässleholm och regionpolitiker i det rödgröna styret, om att den misstänkte för mordförsöket i Hässleholm inte fick vård.

Hon är bland annat ledamot i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård i Region Skåne. Hon har inte direkt ansvar och insyn i den akuta psykiatrin, men är medveten om att det inte finns tillräckligt med vårdplatser.

– Jag vet att det är ett elände på Piva, att de inte kan lägga in patienter eftersom det inte finns platser. Vi måste både arbeta mer förebyggande och ha fler vårdplatser, säger hon.

Hon menar att kommun, sjukvård och polis måste samverka mer.

– Vi ser ofta i socialtjänsten också att människor med missbruk bollas mellan olika instanser. Vi måste göra upp riktlinjer så att vi vet vem som ska ta hand om vad, säger hon.

När det gäller förebyggande arbete ser hon flera förbättringar som är på gång. Bland annat har Region Skåne just fått 16 miljoner kronor i statliga bidrag till psykiatriinsatser för ungdomar.

– Det är viktigt att hjälpa unga så tidigt som möjligt. Skånes universitetssjukhus arbetar också med ett projekt i primärvården för att de ska kunna fånga upp fler av dem som mår psykiskt dåligt. Vi ska titta på om det går att göra något liknande här i nordost, säger Lena Nilsson.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com