Äldreomsorgen i Hässleholm står inför stora kostnadsökningar de närmaste åren, fram till år 2035 beräknas de till 249 miljoner kronor.
Det kommer att tvinga fram förändringar.
– Vi måste se över vad det kommunala uppdraget ska vara i framtiden, säger omsorgschef Annika Andersson.
Omsorgsnämndens månadsuppföljning för februari visar dock som väntat ett prognostiserat överskott för 2018 med 3,1 miljoner kronor.
Omsorgsnämnden tilldelades i årets budget 25 miljoner kronor för att täcka ett utökat behov som nämnden själv beräknat till 28,1 miljoner kronor. Mindre kostnader än väntat, bland annat med sju miljoner kronor för personer med funktionsnedsättning, ger plus. Dock verkar nämndens neddragning med tre miljoner på köpt verksamhet i internbudgeten inte hålla. Fler platser än budgeterat har köpts in hittills, vilket minskar överskottet. Köpta platser med mera inom myndighetskontoret väntas gå med 6,1 miljoner i underskott.
I februari köptes totalt 140 vårdplatser, varav 64 inom äldreomsorgen. Omsorgsnämnden anser dock att det finns tillräckligt många egna platser inom särskilt boende. I förra veckan fanns bara 24 icke verkställda beslut, en minskning från 38 den 28 februari.
– Det var länge sedan vi hade så få. Det kan stärka omsorgsnämnden i beslutet att just nu vakanshålla en avdelning på Högalid. Det krävs högre bemanning där eftersom det är två våningar och då är det billigare att köpa platser, säger Annika Andersson.
Diskussion pågår om hur avdelningen ska användas i framtiden. Ett förslag är att använda den till verksamhet som ändå behöver högre personaltäthet.
Annika Andersson konstaterar att Hässleholms kommun står sig väl i olika undersökningar om omsorgens kvalitet samtidigt som kostnaden per brukare är låg. Hon beskriver den nuvarande budgeten som realistisk. Kommunen har dock skjutit till stora belopp för att komma till rätta med de stora underskott som verksamheten drogs med för några år sedan.
– Det ekonomiska läget kan snabbt ändra sig. Ett enda assistansärende kan till exempel kosta en miljon kronor, säger Annika Andersson.
Både hon och omsorgsnämndens ordförande Karin Axelsson (M) tycker att de idag har betydligt bättre verktyg för att följa upp ekonomi och kvalitet.
– Det gör att vi kan förklara varför vi behöver mer pengar, säger de.
Men de ser det inte realistiskt att äldreomsorgen i kommunen ska ha samma omfattning och samma kvalitet 2035.
– Då behöver vi en skattehöjning på 13 kronor, säger de och förklarar att det är en stor utmaning som de delar med alla svenska kommuner.
Frågan är hur problemet ska lösas.
– Vi måste alltid finnas för de svårast sjuka, men annat måste nog förändras, säger Annika Andersson.
Hon och nämnden är överens om att det kan innebära större satsningar på digital vård, men också att serviceinsatser i framtiden kanske inte kan ingå i hemtjänsten. Dessutom kostar det ofta mindre än hälften för den som bara behöver hjälp med städning att anlita ett privat företag med rutavdrag.
– Ruttjänster är accepterade i samhället idag, om det bara gäller servicedelen kan det vara ok, säger Chriser Welinder (S).
Han tror inte på mer privat verksamhet i övrigt. Det gör Karin Axelsson, men hon tror också att kommunerna måste skjuta till ytterligare pengar till omsorgen i framtiden.
– Vi måste koncentrera oss mer på kärnverksamheterna, säger hon.
Det är svårare att säga vad som inte ska prioriteras, men omsorgsnämnden hoppas på ytterligare hjälp från konsulten som tidigare genomlyst omsorgen. Den resursfördelningsmodell som införts för gruppbostäderna ska förbättra både ekonomi och arbetsmiljö genom att rätt resurser avsätts. Förra året använde omsorgen i Hässleholm ingen inhyrd personal och förhoppningen är att klara det även i år.
– Men det finns en viss oro inför sommaren, det är få ansökningar till semestervikariat, berättar Annika Andersson.
Berit Önell
