En ny fladdermusart har hittats på Hovdalaområdet. Det berättade Hässleholms kommun på sin hemsida på torsdagen. Den lilla nymffladdermusen, rödlistad och klassad som akut hotad, registrerades med ultraljudsdetektor vid Hovdalaån, nära slottet. Därmed finns totalt 18 av Sveriges 19 fladdermusarter dokumenterade i området.
– Helt otroligt, säger kommunekolog Lars-Erik Williams som tror att Hovdalaområdet nu kan vara Sveriges artikaste lokal för fladdermöss.
Han vågar inte uttala sig om hur nymffladdermusen kan påverkas av endurobanan som just fått förlängd dispens.
Nymffladdermusen är Europas minsta fladdermus med en vikt på mellan 3,5 och 5,5 gram. Den dokumenterades första gången i världen i Grekland 2001 och är relativt nyupptäckt i Sverige.
– Vi vet inte om den kan ha funnits här tidigare, men vi har inte hittat den, säger Lars-Erik Williams.
Fyndet gjordes i samband med en inventering i det projekt om fladdermöss som pågått på slottet under tre år. Slottets personal har hållit i arbetet tillsammans med fladdermusexperterna Jens Rydell och Johan Eklöf. Lars-Erik Williams har också varit med som sakkunnig och hjälpt till att söka bidrag.
Han berättar att nymffladdermussen trivs speciellt bra i bäckraviner med lövskog omkring.
– Så den var precis där man skulle kunna förvänta sig, säger han.
Nymffladdermusen befinner sig i den högsta kategorin av rödlistning, ”akut hotad”.
– Nästa steg är nationellt utdöd, säger Lars-Erik Williams.
Övriga kategorier, i rangordning från den som är minst illa däran, är ”nära hotad”, ”sårbar” och ”starkt hotad”.
Möjligheterna att artbestämma fladdermöss har ökat rejält genom ultraljusdetektorerna som översätter fladdermössens ljud till frekvenser som är hörbara för människor. Fladdermössen använder ljuden som ekolod för att orientera sig.
Det har länge varit känt att Hovdalaområdet är rikt på fladdermöss.
– Vi visste redan att det här var en av Sveriges bästa fladdermuslokaler och nu har vi blivit ytterligare stärkta i det, säger Lars-Erik Williams.
Han ser också fyndet som ännu ett argument för att ge området något slags formellt skydd och särskilt Hovdalaåns dalgång.
– Det ger ytterligare tyngd för hur viktig den är, säger Williams.
Han skulle kunna tänka sig ett kommunalt naturreservat.
– Det har nämnts i olika sammanhang, nu är det kanske dags att ta upp det på allvar, säger han.
Delar av Hovdalaområdet, bland annat dalgången, är också sedan länge föreslaget som Natura 2 000-område just för fladdermössens skull.
– Det skulle vara välkommet, tycker jag, säger Lars-Erik Williams.
Men andra kommunala instanser har annan uppfattning. Markägaren, det kommunala bolaget Hibab, har motsatt sig det mesta av Natura 2 000-förslaget som ligger hos regeringen för beslut.
Naturreservat innebär dock ett starkare skydd.
Lars-Erik Williams säger att det viktigaste skyddet är att bevara mångfalden av miljöer i Hovdalas natur; öppna marker, ädellövskog, hagmark och vatten.
– En anledning till att det finns så många arter är att naturen är så variationsrik, säger han.
Slottet med flera gamla byggnader där fladdermöss kan bo på vindar och i källare har också stor betydelse, liksom gamla hålträd och kohagar där fladdermössen kan hitta insekter.
Fladdermössen var ett av skälen till att tidigare miljönämnden och även länsstyrelsen sa nej till endurobanan på Hovdala. Men Lars-Erik Williams säger att han inte kan bedöma hur bullret från banan påverkar fladdermössen.
– Det vågar jag inte uttala mig om. Men det fanns ett bra förslag till alternativ placering förra året, det var lite synd att det inte blev så, säger han.
Berit Önell
