Här skolas framtidens brandmän och – kvinnor Men utbildningen läggs ner i höst

Eleverna på gymnasieskolans räddningstjänstutbildning är beredda att rycka ut, från vänster Hanna Olsson, Joel Arvidsson, Albin Bengtsson, Oscar Holmqvist, Pleun Saarloos och Johan Bengtsson. Foto: Lotta Persson

Efter studenten vill de gärna arbeta med att släcka bränder och hjälpa människor vid olyckor. Alla de sex elever på gymnasieskolans räddningstjänstutbildning som Frilagt pratar med kan tänka sig en framtid som brandman eller -kvinna. Två av dem har sökt den tvååriga eftergymnasiala utbildning som kan ge jobb som heltidsbrandman. En säger att han kan tänka sig att gå in som frivillig för att hjälpa till vid skogsbränder i sommar.

Skogsbränderna har redan satt igång i det torra vårvädret. Hässleholms kommun drabbades i förra veckan och det råder brist på brandmän. Men kommunen har beslutat att lägga ner kursen Brand och räddning i höst.

Elever på flera gymnasieprogram i Hässleholm har sedan 20 år tillbaka kunnat välja kurser i räddningstjänst. De senaste åren har Brand och räddning varit individuellt val i årskurs två och tre. Utbildningen sker en kväll i veckan och eleverna kompenseras med sovmorgon två dagar i veckan. De får en bred grundkunskap om brandmannayrket, enligt kursbeskrivningen motsvarande en deltidsbrandman.

Idag finns 20 platser på kursen. 18 elever går nu sista terminen. De verkar trivas och känna sig som hemma på brandstationen där de har egna skåp med hjälmar, kläder och stövlar.

Hanna Olsson vill bli brandkvinna, det tror hon inte hade varit aktuellt utan gymnasiekursen. Foto: Lotta Persson

Hanna Olsson, som går barn- och fritidsprogrammet, tycker att det är bra att räddningstjänsten samarbetar med skolan för att utbilda fler brandmän.

-Jag tycker att det är en väldigt bra utbildning. Det är lättare att de som väljer den här kursen blir intresserade senare i livet. Om jag inte hade gått den här inriktningen tror jag aldrig att jag hade velat bli brandkvinna, säger hon.

Hon siktar i första hand på att bli deltidare.

-Jag kan nog tänka mig heltid också, om jag börjar träna mer. Men jag har inte bestämt mig än, säger hon.

Det som lockade henne att välja Brand och räddning var räddningstjänstens information om kursen i skolan.

-När jag var yngre tyckte att jag att det verkade jätteroligt att vara brandman, men sedan hade den tanken försvunnit lite. Nu kände jag att det var en grej för mig och det har det varit. Brandstationen är som ett andra hem för mig, säger hon.

Albin Bengtsson har sökt den eftergymnasiala utbildningen för att bli heltidsbrandman. Foto: Lotta Persson

Albin Bengtsson berättar att han funderat på att bli polis och därför även ville se hur det var att jobba som brandman.

-Men nu har jag ändrat mig på grund av den här utbildningen och vill bli brandman på heltid istället, förklarar han.

Han har nu sökt till utbildningen Skydd mot olyckor, SMO, som bland annat ger behörighet att arbeta som heltidsbrandman inom den kommunala räddningstjänsten.

-Jag gillar det praktiska, att få träna när jag jobbar och att hjälpa människor, säger han.

Joel Arvidsson går samhällsprogrammet och ville från början mest gå någon kurs tillsammans med sin kompis Pleun Saarloos på teknikprogrammet.

-Jag kan absolut tänka mig att bli brandman, säger Joel Arvidsson. Foto: Lotta Persson

-Jag hade inte tänkt på att bli brandman, men tyckte att det verkade kul. Nu kan jag absolut tänka mig att jobba som brandman. Men jag ska göra lumpen först, säger Joel.

Pleun har också sökt in på SMO.

Han gillar att få komma bort från det teoretiska skolarbetet ibland.

-Vi har inte många ämnen där vi får klippa bilar och släcka bränder, säger han.

Han är beredd att rycka in redan i sommar.

-Jag har tänkt anmäla mig som frivillig om det fortsätter att brinna så här, säger han.

Även Oscar Holmqvist trivs på kursen.

Pleun Saarloos är beredd att gå in som frivillig i sommar om det fortsätter att brinna. Foto: Lotta Persson

-Det är intressant och bra att få skifta från teori till praktiskt ibland. Jag tycker om att arbeta med kroppen och har alltid varit intresserad av ett arbete där vardagen inte är likadan hela tiden. Jag kan absolut tänka mig att bli brandman i framtiden, säger han.

Men först tänker han sig att satsa på försvaret och bli officer.

Johan Bengtsson tycker att det är tråkigt att kommunen lägger ner utbildningen.

-Vi behöver fler brandmän. Det här är ett väldigt bra sätt att locka fler. Det blir inte fler brandmän för att man tar väck utbildningen, säger han.

Eleverna säger också att de kommer att ha nytta av sina kunskaper även om de inte skulle jobba som brandmän. Joel Arvidsson är övertygad om att

Oscar Holmqvist vill gärna ha ett arbete där allt inte är likadant hela tiden. Foto: Lotta Persson

han kommer att kunna agera om det händer något tack vare utbildningen i hjärt- och lungräddning.

Albin Bengtsson tycker också att det är synd att utbildningen läggs ner.

-Men om pengarna inte räcker kanske det är bättre att de prioriterar brandskyddsarbetet. Kanske kan de öppna utbildningen igen senare, säger han.

-Men var lägger de pengarna, kan man undra. Det är viktigt med utbildning för att skapa intresse för räddningstjänsten, säger Oscar Holmqvist.

Philip Nilsson har hoppat av kursen på grund av tidsbrist, men vill ändå säga att han tycker att det är ledsamt att den läggs ner.

-Det var kul och lärorikt när jag gick där, säger han.

Instruktören Pierre Borgqvist säger också att ett syfte med kursen är att väcka intresse för räddningstjänsten.

-Det blir inte fler brandmän för att man tar väck utbildningen, säger Johan Bengtsson. Foto: Lotta Persson

-I den bästa av världar fungerar den också som rekryteringsbas, säger han.

Någon statistik över hur många elever som faktiskt börjat arbeta som brandmän finns inte.

-Det är svårt att mäta. En del kan till exempel ha slutat och en del börjar inte direkt efter utbildningen. Men eleverna får jättemycket på kursen, sådant som de har med sig hela livet, säkerhetstänk med mera, säger Pierre Borgqvist.

Han började själv sin tjänst först i augusti 2018 och har därför inte heller minne av hur många som gått vidare, men vet att flera av de nuvarande 18 avgångseleverna vill bli brandmän.

-Nedläggningen innebär att vi får en rekryteringsplattform mindre, konstaterar han.

Pierre Borgqvist är instruktör på utbildningen som är ett samarbete mellan skolan och räddningstjänsten. Foto: Berit Önell

Kursen innehåller både teori och praktik. Deltagarna får bland annat prova på rökdykning i övningsanläggningen vid brandstationen och vattenlivräddning på Finjasjön, följa med på utryckning och lära sig om farliga kemiska ämnen. De får en helhetsbild av yrkesrollen, både i det förebyggande arbetet och i det akuta skedet vid trafikolyckor, bränder och sjukvårdsinsatser och även tillsammans med polis och ambulans. Brandteori, säkerhetsaspekter och lagar som styr finns också med på schemat. Eleverna har fått undersöka hur det systematiska brandskyddsarbetet fungerar på deras egna skolor.

Eleverna får en grundkunskap om yrkets villkor i teori och praktik, från vänster instruktören Pierre Borgqvist, Oscar Holmqvist, Hanna Olsson, Joel Arvidsson, Jakob Larsson, Albin Bengtsson, Pleun Saarloos, Jonna Nilsson och Johan Bengtsson. Foto: Lotta Persson

Även om eleverna får kunskap motsvarande grundläggande deltidsbrandmannakompetens måste de som söker sådan anställning gå den så kallade Grib-kursen, grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap, som är den korrekta benämningen på deltidsbrandmän. Kursen arrangeras av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I Hässleholm krävs inte högskoleutbildningen Skydd mot olyckor för anställning som heltidsbrandman utan rekrytering kan även ske bland deltidsbrandmän med Grib-utbildning.

Räddningstjänsten i Hässleholm liksom i andra kommuner har länge haft brist på brandmän, främst till deltidskårerna på de mindre orterna.

-De stora skogsbränderna förra sommaren har satt problemet på kartan, säger Pierre Borgqvist.

På tisdagen blev ett nytt centralt avtal för deltidsbrandmän klart med högre ersättning och nytt tillägg på 30 procent vid extra beredskap. Förhandlingar pågår om ett särskilt avtal för arbete vid stora katastrofer.

Delade meningar hos
kommunens ansvariga

Kommunens tillförordnade räddningschef Anders Nählstedt konstaterar att samhällsutvecklingen har gjort det svårare att hitta deltidsbrandmän som bor på orten där de jobbar så att de kan rycka ut på kort varsel. Men han menar att deltidsbrandmännen fortfarande är en bärande del av räddningstjänsten.

-Detta är knuten, vi måste hitta deltidsbrandmän, säger han.

Hässleholms kommuns räddningschef Anders Nählstedt hade önskat att gymnasieskolans räddningsutbildning hade kunnat vara kvar. Foto: Berit Önell

Han hade önskat att räddningsutbildningen i gymnasieskolan kunnat vara kvar.

-Vi har varit tydliga och sagt att den är oerhört viktig, säger han.

Gymnasieskolans verksamhetschef Jan-Olof Olofsson skrev också i underlaget inför barn- och utbildningsnämndens nedläggningsbeslut i januari att en av konsekvenserna kan bli att rekryteringsbasen för deltidsbrandmän påverkas. Beslutet gick igenom med en rösts övervikt. S, C och FV röstade emot. Kursens budget är 764 000 kronor per år. I år beräknas avvecklingen bara spara 187 500 kronor.

Samtidigt vill kommunstyrelsen utreda åtgärder för att öka antalet deltidsbrandmän till åtminstone samma nivå som för 15 år sedan. Då fanns drygt 120 deltidsbrandmän i kommunen, idag är de bara 75. Förslaget finns i en gemensam motion från kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M), Robin Gustavsson (KD) och John Bruun (L), vars partier tillsammans med SD drev igenom nedläggningen av gymnasiekursen.

Den 25 april, i samband med branden i Hästveda, gick Lars Johnsson också ut på Facebook och försökte locka fler att bli deltidsbrandmän som han kallade ”ryggraden” i räddningstjänsten.

Lars Johnsson efterlyste fler deltidsbrandmän via Facebook.

Tidigare räddningschefen Daniel Sirensjö ansåg däremot inte att fler deltidsbrandmän behövs och inte heller ytterligare utredning. Istället föreslog han i ett yttrande om motionen att heltidsstyrkorna utökas, vilket enligt hans beräkningar blir billigare.

Lars Johnsson ifrågasätter inte nedläggningsbeslutet.

Kommunalstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M). Foto: Lotta Persson

-Jag har inte varit med och beslutat, det är en prioritering som barn- och utbildningsnämnden får göra. Men alla elever går inte vidare till deltidsbrandmän och vi erbjuder ju samma utbildning ”bakvägen” efter att de bestämt sig.

Han berättar att han talade med inrikesminister Miḱael Damberg, som besökte brandplatsen i Hästveda, om behovet av fler deltidsbrandmän och möjligheter till kombinationstjänster inom kommunerna med mera.

Lars Johnsson hoppas få igenom motionen i kommunfullmäktige och riktar viss kritik mot prioriteringar inom räddningstjänsten lokalt.

-Det var fel väg att köpa in brandbilar som inte har plats till full styrka, säger han.

Idag har bara Bjärnum och Sösdala lyckats värva tillräckligt många deltidsbrandmän.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com