Torsjö talk är ett nytt koncept för i år. Först ut som föreläsare var Gunnar Wetterberg, känd från tv. Han lyckades genast trollbinda sin publik när han talade om Skånes historia och skogens betydelse.
– Jag berättade för min partner i ”På spåret” att jag är förband till Titiyo här i kväll, inledde Gunnar Wetterberg, sagt med glimten i ögat. Därmed hade han redan publiken i sin hand och släppte inte taget förrän han hade talat färdigt.
Föredraget hade alltså två fokus: Det ena var Skånes historia under 14 000 år, det andra var skog. Dessa ämnen har Gunnar Wetterberg behandlat tidigare, i bokform. Att han är historiker är väl känt, men var kommer hans intresse för skog ifrån?
– Jag är skogsbonde och har en liten gård i Skånes Fagerhult. Jag kommer därifrån idag, just nu är jag på rymmen från röjsågen.
Var börjar Skånes historia?
– Den börjar precis här, säger Gunnar Wetterberg, vid Finjasjön. Omkring 11 500 före Kristus. Då var det rena tundran här. I Småland låg inlandsisen kvar. Renar strövade in i området, och med dem kom de första jägarna. En amatörarkelog hittade flintbitar vid Finjasjön, som skickades till historiska institutionen i Lund. Där tappade man hakan, för det flyttade Skånes historia 1500 år bakåt i tiden.
Flintbitarna visade att jägare från den så kallade Hamburgerkulturen varit bosatta vid vid sjön, en skylt är det enda som vittnar om var den låg.
– Så tar ni en tur till boplatsen ska ni veta att det finns ingenting att se…
Skånes historia är givetvis inte ett ämne som det går att avhandla på en kort föreläsning. En återkommande frågeställning för de historiskt intresserade är kampen om Skåne som utkämpades på 1600-talet. Svenskar och danskar slogs om makten. De båda ländernas härar tågade fram och tillbaka. Skåne inbyggare fick betala ett högt pris för den sakens skull. När böndernas förråd av förnödenheter plundrades och gårdarna brändes ner av svenskarna blev en del av bönderna snapphanar. Det tog tid innan såren läkt och skåningarna i själ och hjärta började se sig som svenskar.
– Om de blitt det ens idag, säger Gunnar Wetterberg. Historikerna har också glömt att skriva skånskans historia. Det vill jag göra. Först på 1930-talet blir den en svensk dialekt, istället för en dansk. Järnvägens framväxt och rundradions tillkomst är två orsaker.
Skogen har också en historia och den förändras över tid. Inte minst genom människans påverkan. I mitten av 1800-talet kan man säga att skogen på allvar började ses som en tillgång i Sverige. Inte minst engelsmännen efterfrågade sågat virke. Redan på den tiden var det många som blev rika på att sälja trävaror, exempelvis familjen Dickson i Göteborg. Sedan har med tiden skogen blivit alltmer värdefull. Att den har framtiden för sig är Gunnar Wetterberg helt säker på. Inte minst som byggnadsmaterial. Den är klimatneutral, i motsats till stål och betong.
Urban Önell
Läs mer:
