Pandemistöd räddar kommunens ekonomi

Hässleholms kommun beräknar ett överskott på 35 miljoner kronor i år tack vare coronabidragen. Foto: Berit Önell

De extra statsbidragen på grund av coronapandemin räddar Hässleholms kommuns ekonomi i år. Åtminstone ser det så ut enligt prognosen i delårsrapporten för januari-augusti som redovisades inför kommunfullmäktige på måndagskvällen. Det blev inte särskilt mycket debatt, men en snuvig Hanna Nilsson (SD) framförde att välfärden är på väg att urholkas på grund av alltför stor invandring.

Prognosen visar ett positivt resultat på 35 miljoner kronor vid årets slut mot budgeterade 18,7. I prognosen ingår avkastning på pensionsmedel som återinvesteras med 7,8 miljoner kronor. Men den största orsaken till överskottet är det extra statsbidraget till kommunen på nära 95 miljoner kronor på grund av pandemin.

Revisionens ordförande Emil Nilsson (C) berättade att kommunen inte heller i år uppnår målet om god ekonomisk hushållning. Nämnderna beräknar ett minus på totalt 61,2 miljoner kronor. De största underskotten väntas i socialnämnden med 26,9 miljoner kronor och i den nya arbetsmarknadsnämnden med 12 miljoner kronor.

Emil Nilsson (C), ordförande i revisionen, konstaterade att kommunen inte heller i år når upp till målet om god ekonomisk hushållning. Foto: Urban Önell

Kommunfullmäktige beslöt att alla nämnder som visar underskott ska vidta åtgärder för att hålla budgeten. Det gäller även barn- och utbildningsnämnden med ett minus på 17,2 miljoner, kultur- och fritidsnämnden med 5,1 miljoner och tekniska nämnden med 976 000 kronor. Men kultur- och fritidsnämnden undantas i den del som är förknippad med uteblivna intäkter på grund av pandemin.

Barn- och utbildningsnämnden har minskat prognosen för sitt underskott med 14,2 miljoner kronor sedan i våras, bland annat på grund av kompensation för sjuklönekostnader. Omsorgsnämnden har mest nytta av statsbidrag för extra kostnader i samband med pandemin och väntas nå ett plus på 14,2 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) konstaterade att situationen förändrats mycket sedan i april då prognosen visade ett underskott på 120 miljoner kronor. Men han betonade att han inte kan ta åt sig äran för vändningen. Generositeten från regering och riksdag har avgjort. Det är dock okänt vilka kostnader pandemin kommer att orsaka innan året är slut.

– Pandemin gör läget synnerligen svårbedömt, sa Lars Johnsson.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) konstaterade att statsbidragen ser ut att rädda kommunens ekonomi. Men osäkerheten är stor. Foto: Urban Önell

Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) lyfte upp att arbetsmarknadsnämnden beräknar ett minus, trots ett tillskott vid starten på 27 miljoner kronor. Det är socialbidragen som kostar alltmer.

– Det är givetvis inte nämndens fel. Vi har en totalt urspårad situation i kommunen till följd av den invandringspolitik som drivits av vår sjuklöverregering, sa hon.

Hon var kritisk mot att socialnämnden täckt en del av sina skenande kostnader med pengar från ett balanskonto, vilket gjort att hon och andra utomstående politiker inte haft insyn. Samtidigt nämnde hon att den externa översynen av socialnämnden, som ännu inte presenterats offentligt, visar att tjänstemännen redan arbetar så effektivt de kan.

Lena Nilsson (S), andra vice ordförande i socialnämnden, instämde i att det inte är effektiviteten som brister.

– Socialnämnden är underfinansierad med 53 miljoner kronor jämfört med andra kommuner (enligt Kollada), sa hon och föreslog att socialnämnden skulle få samma undantag från att vidta åtgärder som kultur- och fritidsnämnden.

Lena Nilsson lämnade en skriftlig reservation om detta.

Lena Nilsson (S), andra vice ordförande i socialnämnden, ansåg att nämnden skulle slippa krav på åtgärder mot årets underskott på grund av pandemin, liksom kultur- och fritidsnämnden gör.

Nämndens ordförande Robin Gustavsson (KD) uttryckte att han kände sig skyldig till att ha bidragit till stora delar av underskottet, men konstaterade att underskottet fortsatt att öka trots åtgärder. Orsaken är bland annat en ökning av antalet barn och unga som behöver hjälp i form av externa vårdplaceringar.

Folkets väls Björn Widmark deklarerade att hans parti inte skulle delta i beslutet, dels för att det egna budgetförslaget hade helt andra prioriteringar och dels på grund av kommunens ovilja att sätta överskottsmål. Han lämnade också en protokollsanteckning.

FV håller fast vid målet på två procents överskott i driftsbudgeten.

– Soliditeten i kommunen har minskat i flera år och fastighetsunderhållet är eftersatt. Det är inte coronarealterat, ni försöker slå dunster i ögonen på folk. Det finns inte ens en målsättning om ett vettigt överskott på sista raden. Enligt SKR bör det vara minst två procent, i vissa fall fem procent, dundrade han.

Björn Widmark (FV) var kritisk till att kommunen inte sätter upp mål om överskott i budgeten.

Efter en sidodebatt mellan Björn Widmark och socialdemokraterna Joachim Fors och Lena Wallentheim om bland annat att kommunala chefer har ansvar för alltför många anställda vardera tyckte Johan Hammarqvist (C ) att de “fransade ur” för mycket, enligt benämningen i radioprogrammet “På minuten”. Själv talade han om vikten av inflyttning av nya företag och människor med goda inkomster.

– Lyft blicken och se att de ekonomiska utmaningarna är jättestora, men också att vi har fantastiska möjligheter, sa han.

Fullmäktige beslöt att godkänna redovisningen av delårsrapporten.

Hanna Nilsson berättar på tisdagen att förkylningen kom över henne under fullmäktiges sammanträde.

– Det bara sa pang. Jag gick hem efter delårsrapporten. Man ska inte vara bland folk, det finns ju äldre i riskgrupper som ändå går till fullmäktige och jag vill inte smitta någon, säger hon.

Hanna Nilsson (SD) blev förkyld mitt under sammanträdet och gick hem.

Hon känner sig nu bara snuvig och har ännu inte bestämt sig för om hon ska testa sig för covid-19.

– Jag får väl se hur det utvecklar sig. Jag är nog bara utarbetad, säger hon.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com