Polarisering är långt ifrån vår svenska tradition

INSÄNDARE. Nej Sven Lundh, jag förringar inte Förintelsens offer genom min jämförelse mellan ditt parti och Nazistpartiet i Tyskland på 30-talet. Jag var tydlig med att påpeka att likheten var en nationalistisk ideologi och strategin att fördöma och beskylla svaga minoritetsgrupper, som inte passar in i er nationalistiska idévärld för samhällsproblem. Ni är också beredda, faktiskt angelägna, om att diskriminera och särbehandla vissa grupper. Så sent som I veckan som gick fick vi ett nytt bevis på det från er partiledare, som betecknade invandrare som kulturella och ekonomiska belastningar för samhället. Jag förde aldrig Förintelsen på tal och har aldrig beskyllt SD för någonting som kan jämföras med dessa hemskheter. Men när Sven Lundh nu för saken på tal är det värt att påpekas att förintelsens dödsläger inte startade förrän omkring 1940. De tidigare åren ägnade sig nazisterna åt att på olika sätt diskriminera, segregera och göra judarnas liv så besvärligt som möjligt, inte så fjärran från åtgärder som Sverigedemokraterna har föreslagit och vill genomföra. Det är en filosofisk fråga om det är någon större skillnad mellan att sända människor till egna dödsläger eller att vägra en fristad för människor som flyr från död och förintelse.

Sven Lundh gör sitt bästa för att få oss att tro att Sverigedemokraterna inte har några extrema medlemmar inom sina led. Vi vet att detta inte är sant, tätt som oftast får vi nyheter om olika medlemmar som haft nära samröre med ännu radikalare högergrupperingar. Man måste fråga sig vad Sverigedemokraterna har att erbjuda dessa personer, som uppenbarligen har väldigt extrema politiska värderingar, samt vad partiet ser som för extremt?

Sven Lundh påstår att Sverigedemokraterna gjort upp med sin historia. Detta emotsäges av Jimmie Åkesson, partiledaren, som så sent som inför förra riksdagsvalet, i sitt Almedalental försökte fjärma sig från partiets nazistiska historia och nazism, genom att påstå att nazism var en socialistisk ideologi. Efter talet gick jag in på partiets officiella Facebooksida och, sakligt och artigt, ifrågasatte Åkessons uttalande. Resultatet lät inte vänta på sig. Min kommentar blev utan onödigt dröjsmål raderad och jag blev blockerad från att göra fler kommentarer. Så mycket för Sven Lundhs gillande av sociala media, som ger fler möjlighet att göra sin röst hörd. Uppenbarligen är “alternativa media” endast önskvärt om de deltar i att sprida “alternativa sanningar, det vill säga  “Den stora lögnen”.

En av hörnpelarna i en demokrati är att debattera med sakliga argument och att visa respekt för motparten. Tyvärr uppfyller Sven Lundh inte dessa kriterium. Beträffande saklighet kan svepande generaliseringar som “skattemedel tillförts i nästan obegränsad skala”, “skenande brottslighet” och andra påståenden som Sven Lundh framförde i sitt förra svar inte betraktas som sakliga argument. Om Sven Lundh vore en seriös politiker skulle han presentera argument baserade på verifierade fakta. Istället försöker han nedvärdera min person och mina synpunkter. Han skulle kunna ta tillfället i akt och förklara partiets politik, om de har någon. Han avfärdar helt min 15 åriga erfarenhet och upplevelse av mitt leverne i  USA. En tid då jag upplevde och såg hur den extrema högern växte genom propaganda och populariserad rasism, som sedan resulterade i “Trumpism”. Under denna tid upplevde jag också hur det är att vara invandrare i ett segregerat samhälle. Som invandrare blev jag beskylld för att vara lycksökare, jag blev beskylld för att ta jobb ifrån “vanligt folk” och jag fick uppleva hur det är att bli behandlad som dum I huvudet, bara för att jag pratade med en brytning. Ändå var jag lyckligt lottad, då jag hade “rätt” hudfärg, etnisk och religiös härstamning. Sven Lundh visar ytterligare brist på saklighet och respekt genom att inte namnge mig korrekt.

Så Sven Lundh, mitt avståndstagande till Sverigedemokraterna beror i huvudsak på mina erfarenheter och upplevelser i livet, tillsammans med ett sinne för rättvisa och medmänsklighet. För mig är det skrämmande att jag kan konstatera att utvecklingen jag upplevde i USA, under 15 års tid, ser ut att sprida sig i Sverige och runt om i vår omvärld, Polen, Ungern och Brasilien för att nämna några exempel. Ideologin i denna utveckling präglas av polarisering och konflikt, vilket för min del är långt ifrån vår svenska tradition och vad som kännetecknar ett framgångsrikt samhälle. Vidare ser vi en total avsaknad av miljöansvar och intresse för miljöfrågor, vår framtids kanske viktigaste fråga.

Stanley Hallström, partipolitiskt obunden

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com