Alger stoppar fiske i Finjasjön

Mats Bengtsson fick ge upp vårens braxenfiske i Finjasjön på grund av att algerna satte igen näten. Foto: Berit Önell

Det går inte att fiska med nät i Finjasjön just nu eftersom de kleggar igen av alger. Mats Bengtsson, som på kommunens uppdrag arbetar med vårdfiske för att förbättra vattenkvaliteten, gav i helgen upp årets nätfiske av braxen. Medlemmar i Finjasjöns fiskevårdsförening, där han är ordförande, har också slagit larm om att de inte kan fiska på grund av algerna.

Flera undersökningar de senaste åren har visat att näten sätts igen av kiselalger som massförökat sig. Problemet tycks ha ökat samtidigt som de blågröna algblomningarna minskat. Men länsstyrelsens limnolog ifrågasatte i förra veckan att det ens rörde sig om alger. Nu visar nya analyser att det är samma kiselalger. De mystiska gröna algbollarna ökar också i antal.

Mats Bengtsson har byggt en tvättmaskin för fiskenäten vid Tormestorps båthamn. Vatten från sjön pumpas genom ett rör samtidigt som han sakta för hand drar näten igenom det. Näten som togs upp på söndagen har på måndagsförmiddagen hunnit torka lite och är fulla av bruna alger. Men de blir som nya efter behandlingen som dock är tidsödande.

– Förut vek jag in näten i en presenning och lät dem ligga någon vecka innan jag tvättade dem med högtryckstvätt. Detta har underlättat väldigt, förklarar Mats Bengtsson.

Den specialbyggda tvättmaskinen för fiskenät gör nytta. En dränkbar pump pumpar sjövatten i röret där näten dras igenom åt motsatt håll. Foto: Berit Önell
Varje hink innehåller cirka 300 meter nät. Foto: Berit Önell

Han har haft stora problem med alger i näten de senaste åren, men aldrig varit med om att det inte alls gått att fiska braxen under dess lekperiod. Våren var dock kall i år och leken ovanligt sen.

– Just i år har alginvasionen sammanfallit med braxenleken. Jag kunde bara titta på när braxen lekte, säger Mats Bengtsson.

Normalt tar han upp en stor del av det årliga betinget på 70 ton under braxenleken. I år har näten blivit täckta av alger på några timmar. De blir som väggar som ingen fisk simmar in i.

– Det är ett jätteproblem, det drar ner fångsten rejält, säger Mats Bengtsson.

Nu hoppas han på att få upp en del braxen på nät i sommar och även få större fångster till hösten då de största kvantiteterna brukar fiskas. Men även på hösten kan det bli problem med alger, då mer grönalger än kiselalger.

– Då är det ringsnotsfiske. Då ligger näten inte ute hela tiden utan man kör ut med ekolod och letar efter större stim. En ligger i vänteläge med en flotte och när vi hittar ett stim vinschar vi in och sluter cirkeln så fisken hamnar i en stor säck till sist, berättar han.

Han funderar på att fiska med ringnot även på våren, innan det blir varmt och fisken sprider ut sig i sjön.

– Det blir inte den algpåväxten när det är rörliga redskap, säger han.

Men det skulle innebära betydligt större utgifter för honom.

– Det får bli en ekonomisk diskussion med kommunen i så fall. Det står i avtalet precis vad jag ska göra.

— Jag kunde bara tita på när braxen lekte, säger Mats Bengtsson. Foto: Berit Önell

Mats Bengtsson har också haft de mystiska mörkgröna algbollarna, som Frilagt tidigare berättat om, i sina nät.

Han undrar om andra alger tar över när de “vanliga” blågröna minskat tack vare vårdfisket.

– Det jag är rädd för är att om dessa algerna ökar så att det försvårar fisket för mycket kanske de blågröna kommer tillbaka igen.

Han berättar att det också var vad konsulten från Calluna AB, som tagit över provtagningarna i sjön efter Regito, sa till honom.

– Då blir det ett moment 22, säger han.

Han konstaterar att det ligger mycket pollen på vattenytan just nu. Pollen ger ytterligare näring till algerna i den redan alltför näringsrika sjön.

– Men jag kan inte algerna, jag ser bara konsekvenserna, säger han.

De senaste dagarna har han pratat med medlemmar i Finjasjöns fiskevårdsförening som haft problem med sitt trollingfiske på grund av algpåväxt.

– De sa att det fäste så mycket på linan att det knappt gick att veva in den. Jag har aldrig varit med om det, men vi ska ha styrelsemöte snart och ta upp och diskutera det här, säger Mats Bengtsson.

Han befarar också att statusen i Magle våtmark, som är ett sista reningssteg efter reningsverket, påverkar sjön negativt. Hans uppgift är också att ta upp karpfiskar som illegalt släppts ut i dammarna, men inte så här års när fåglarna har ungar.

– Karparna virvlar upp näringsämnen som skulle blivit kvar på bottnarna och motverkar syftet med dammarna. Kanske kan det också påverka vad som kommer ut i sjön, säger han.

Mats Bengtsson har hittills i år tagit upp drygt 21 ton fisk, mest mört. 7 ton mört har tagits upp i diket vid Hovdala.

Karparna får inte användas till matfisk. Det får däremot den fisk han tar upp från Finjasjön. Intresserade kan hämta gratis fisk när han kommer in med båten. Mycket av fångsten går dock till kräftbete och vildsvinsfoder. Däremot går ingenting längre till rötning.

Mats Bengtsson vände sig för en vecka sedan till miljökontoret och berättade om problemen med alger i näten. Han ville att någon skulle komma ut och titta. Ida Grimlund på miljökontoret skickade vidare informationen med bilder på fiskenäten till Thomas Lakowitz, limnolog på länsstyrelsen och även till Calluna.

I förra veckan slog Mats Bengtsson larm till miljökontoret om den kraftiga påväxten på näten. Foto från miljökontorets ärende

Thomas Lakowitz var skeptisk till att det skulle vara alger. Han skriver i ett mejl till Ida Grimlund den 2 juni: “För mig låter det inte som det är något levande som gör det hos honom utan kanske organiskt material som rörs upp och sedan fastnar”.

I torsdags följde Thomas Lakowitz med Mats Bengtsson ut i båten. Han tog med sig alger från näten och även vattenprov för analys. Han var även i Sjörröd och tittade efter gröna algbollar, men hittade varken dessa eller de mindre vita eller ljusgröna giftiga algkulorna, Gloeotrichia echinulata, som miljökontoret varnade för i augusti 2020.

Mats Bengtsson blev förvånad över att länsstyrelsens företrädare tvivlade på att det var alger i näten.

– Organiskt material? Det är alger! Men algerna är väl också organiska i så fall, säger han.

På måndagseftermiddagen kom svar från Ekoll AB som analyserat proverna. De visade att det var just kiselalger på fiskeredskapen, av släktet Fragilaria som tidigare dokumenterats. Ett prov som miljökontoret tog den 27 maj visade också på denna kiselalg. I vattnet fanns både denna och en kiselalg av släktet Aulocoseria.

– Det finns kiselalger i varenda sjö under våren. Men nu var det en ganska sen vår och det är lite besvärligt för Mats som arbetar med åtgärder för att förbättra sjön, säger Thomas Lakowitz till Frilagt på tisdagen.

Han ser dock inte att det skulle gå att göra något åt algerna på näten.

– Nej, det är det långsiktiga arbetet som pågår med utfiskningen. Det är också olika i olika delar av sjön och näringsämnen läcker från bottnarna. Det är komplicerade processer, säger han.

Han sitter sedan en tid med i den grupp som leder ett forskningsprojekt för Finjasjön som som pågått i snart tre år och finansieras av bland andra Hässleholms kommuns miljökontor, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen, men säger att frågan om algpåväxt på näten tagits upp där.

I länsstyrelsens ansökan om medel till projektet nämns dock bakteriepåväxt på fiskenät och att prover ska tas vid larm om att sådana orsakar problem. Gruppen ska i sin slutrapport efter sommaren också redovisa åtgärder för att förbättra balansen i sjön. Thomas Lakowitz säger att han inte kan berätta om slutsatserna nu.

Han har inte läst Regitos årsrapporter för Finjasjön där problemet med kiselalger på fiskenäten tagits upp sedan 2017 och inte heller rapporten från konsulten Amelie Jarlman som i april 2019 på uppdrag av länsstyrelsen konstaterade massutveckling av näringskrävande kiselalger på både nät och stenar vid Finjasjön. Studier om kiselalger på fiskenät finns också från andra svenska sjöar och Regito har arbetat med ett projekt för det finska naturvårdsverket om samma fenomen.

– De som sammanställer slutrapporten har tillgång till allt. Miljökontoret har väl också koll, jag kom in lite sent i projektet, säger Thomas Lakowitz.

Varför trodde du inte att det var kiselalger?

– Det verkade vara något som kom så plötsligt. Jag tänkte att det måste vara något som flyter omkring i vattnet och fastnar på näten. Annars, om det är påväxt, tar det flera veckor, säger Thomas Lakowitz.

Ekoll analyserade också mörkgröna algkulor som miljökontoret fångat in den 27 maj. Ekoll konstaterade att de bestod av en picocyanobakterie, vilken art gick dock inte att fastställa. Varför den klumpat ihop sig till bollar eller kulor är oklart. Ekoll gjorde även ett toxintest på kulorna och kom fram till att de inte innehöll alggiftet microcystin. Testkitet var utgånget, men länsstyrelsen bedömer att det är tillförlitligt.

Det betyder inte att det är säkert att algkulorna i Finjasjön inte är giftiga.

– Det är ju det provet. Vi vet inte, en del cyanobakterier producerar toxin ibland och ibland inte, säger Thomas Lakowitz.

– Om kulorna dyker upp frekvent är det bra att ha lite koll på dem, säger han.

I så fall skulle det kunna bli aktuellt att undersöka dem på nytt.

– Det får kommunen fundera över, säger han.

De mörkgröna algkulorna var betydligt fler på tisdagen. Bilden är tagen mellan Sjörröd och Ormanäs. Även de vita prickarna bredde ut sig. Foto: Linus Jepsson

Han tycker att man bör undvika att bada om algkulorna syns till, liksom vid andra algblomningar.

– Det gäller framför allt för barn och hundar, säger han.

Men han överlåter åt kommunen att bedöma om det behövs information eller varning till allmänheten.

Heléne Annadotter på Regito, som doktorerat i algologi, är förvånad över att inte alla medlemmar i forskningsgruppen tagit del av rapporterna om Finjasjön.

– Det är en fördel om de läser dem, säger hon.

Hon menar att kiselalger är relativt snabbväxande.

– Jag är övertygad om att de kan växa på näten. De tar ofta över om det är gott om näring eftersom de är mer snabbväxande än cyanobakterierna. Alger på näten är ett tecken på för hög näringsbelastning i Finjasjön, säger hon.

Hon tycker att diskussionen nu bör handla om vad man ska göra åt den för höga näringsbelastningen. Hon tror inte att näringsläckage från bottnarna längre är ett så stort problem som i början på 1990-talet när fisket startade.

– Det är för mycket näring ut i Finjasjön. Var kommer den ifrån och vad kan vi göra?

Berit Önell

Callunas konsult svarar inte på frågor från Frilagt utan uppmanar oss att mejla frågor som ska besvaras av företagets vd i Stockholm efter samråd med kommunen. Frilagt ifrågasätter detta och betonar att vi behöver svar från den som har kännedom om den lokala situationen, men mejlade ändå på måndagen. Vi har ännu inte fått någon respons.

Läs mer:

2020-05-16 Mindre algblomning i sjön – men mer alger på fiskenäten

2021-06-03 Giftiga algbollar kan vara tillbaka i Finjasjön

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com