Gruppen-3a-328x120

“Militär upprustning ett hot mot freden”

“Militär upprustning ett hot mot freden”

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland trappas upp och många följer utvecklingen med oro.

– Militär upprustning är ett hot mot freden. Detta är en situation som eskalerat under ganska lång tid med risk för inblandning av de två stora militärmakterna i världen, Ryssland och USA. Därför blir det extra mycket uppmärksamhet, säger Alfred Johansson, ordförande i Hässleholms FN-förening.

Men han ser ingen anledning för svenskar att oroa sig för krig, dock för ökad misstro mellan stormakterna, mellan öst och väst och mellan EU och europeiska länder som står utanför.

Alfred Johansson berättar att FN-föreningen studerar internationella frågor och säkerhet. Själv är han ute och håller föredrag och får ofta frågor om Ukraina-krisen. Han ser läget som allvarligt, men ett krig mellan stormakterna bedömer han som väldigt osannolikt.

– Jag tror inte att någon har den ambitionen. Det finns inte mycket att vinna på det, säger han.

Alfred Johansson, ordförande i Hässleholms FN-förening.

Däremot är han bekymrad över ökade motsättningar mellan olika samhällssystem.

– Tilltron till diplomati har blivit svagare och svagare. Det är något man bör ha i beaktande, säger han.

Han menar att det nu är extra viktigt att ta reda på fakta om vad som händer kring Ukraina. Sedan Ryssland 2014 annekterade Krim, där en stor del av befolkningen är ryssar, har relationerna mellan länderna varit mycket spända. Under 2021 samlade Ryssland åter trupper vid Ukrainas gräns. I slutet på året kom ryska krav på Nato att inte ta in fler länder som medlemmar. Sedan årsskiftet har USA varnat för en ny rysk invasion och Sverige har skärpt den militära beredskapen, bland annat på Gotland. Ryssland ser tvärtom väst och Nato som ett hot mot sin säkerhet. De senaste dagarna har många länder, bland andra Sverige, uppmanat sina medborgare att lämna Ukraina på grund av säkerhetsläget.

Alltmer polarisering

Alfred Johansson konstaterar att världen blir alltmer polariserad.

– I USA läser folk nyheter som boostar deras egen övertygelse. I auktoritära stater går detta djupare och medierna styrs ännu mer. Man kan inte ens föra ett samtal utifrån samma fakta, säger han.

Han betonar att det är viktigt att skaffa sig perspektiv. Allt som inte stämmer med ens egen övertygelse kommer inte från någon som försöker luras.

– Vi behöver försöka lita på något gemensamt. Allt är inte svart eller vitt. Det finns alltid gråzoner och något gemensamt. Men det finns också någon som har vinning av splittring. Det bör vi ta i beaktande när vi följer nyhetsflödet.

Kampanjer för att splittra

Menar du att svenska medier också är påverkade?

– Jag skulle vilja säga att man generellt är fientligt inställd till rysk media. Det är statskontrollerad media som formulerar allt som att “ryssar tycker”, men det är vad staten säger åt dem att tycka. Det är lätt att koppla samman ryska staten med ryska folket. Men det behöver inte vara yttranden som ryska folket står bakom. Det pågår en aktiv kampanj från ryska staten för att skapa en kil mellan öst och väst och nästan tvinga väststater att agera. Sedan kan Ryssland agera på grund av “attacker” från väst, säger han.

Han menar att detta är mycket problematiskt.

– Till exempel var det en stor rysk desinformationskampanj om annekteringen av Krim. De hade en så kallad demokratisk folkomröstning, men det var bara etniska ryssar som fick rösta. Desinformationen spreds även i svensk media, säger han.

– Alla kampanjer som har som mål att splittra är direkt demokratifientliga, säger han.

Det betyder inte att myndigheter och makthavare inte ska ifrågasättas.

– En viss splittring hör till demokratin. Det här handlar framför allt om när andra stater går in för att polarisera, säger Alfred Johansson.

Alfred Johansson föreläser om FN, internationella frågor och säkerhet, här på Tyringe skola hösten 2020. Foto: Urban Önell

Väst har bestämt avvisat Rysslands krav på att Nato inte ska ta in nya medlemmar.

Utvidgning av Nato ett reellt hot

– Men så har det varit under nästan hela Putins tid. Han ser en utvidgning av Nato som ett hot, framförallt gäller det de baltiska staterna. Traditionen från den tid då Sovjet var en stor supermakt finns kvar. Jag tror att det är ett reellt krav. Vi har ju redan sett att Ryssland stängt av gasledningar och annekterat Krim nu när Ukraina närmat sig Nato. Om nya medlemmar nu går med får Ryssaland på papper att Nato erövrar territorium och det kan bli anledning till fientligheter mot väst. Men det är inte upp till Ryssland att bestämma om Ukraina ska gå med i Nato eller inte, säger han.

Han konstaterar att Ryssland även ställt krav på att Nato inte ska stötta enskilda västvänliga politiker i den ryska sfären, inte bara i Ukraina utan även i Belarus, Polen och Ungern och inte blanda sig i ekonomisk eller social politik.

– Vi får inte helt nonchalera den ryska förklaringen. Det är klart att det är ett reellt hot att Nato-gränsen flyttas närmare, Ryssland utmanas i sitt eget närområde. Det är inte någon som har helt rätt eller fel här, säger Alfred Johansson.

Han vill uppmana alla att vara observanta på sociala medier.

– Det är viktigt att kolla fakta och dra egna slutsatser. Det finns mycket som får gehör av många, men som inte tål granskning, säger han.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com