KRÖNIKA. För drygt 2400 år sedan lyckades en kvinna från Athen få stopp på det peloponnesiska kriget som hade rasat mellan Aten och Sparta i mer än 11 år. Som i alla krig led civilbefolkningen svårt. Enbart pestepidemin, under krigets första år, nästan halverade Atens befolkning. Genom att leda en generalstrejk i de krigförande stadsstaterna med allierade, tvingade kvinnan fram freden.

Men tyvärr – freden uppnåddes inte i verkligheten, utan i Aristofanes, 445 – 385 f.k. komedi med samma namn som den atenska kvinnan, Lysistrate. Mitt under brinnande krig, 411 f.k. när freden tycktes som mest avlägsen, spelades komedin på Athens amfiteater. När freden väl slöts, i komedin vill säga, var det inte till följd av att soldaterna vägrade lyda order att döda ”fienden”. Istället lovade kvinnorna varandra att de skulle förvägra männen all form av sex så länge kriget varade. En internationell general-sex-strejk med andra ord.

Att Aristofanes gav makten kännbara pungsmällar kan vi utgå från när Lysistrate vid foten av Akropolis sporrade kvinnorna till motstånd mot kriget: ”Om vi kvinnor skall tvinga männen att sluta fred, då är det bara en sak vi måste avstå från, sa Lysistrate/Vad då? frågade en kvinna/ Kuken!”

Några kvinnor var inledningsvis osäkra på om de skulle klara att avstå det manliga könsorganet eftersom utbudet på älskare var skral under kriget. Men Lysistrate i högform fick snart kvinnorna att säga efter henne: ”Jag svär att varken make eller älskare/skall nalkas mig med erektion/Att leva hemma i obrottsligt celibat/ Men raffinerat klädd, på alla sätt förskönad/På det att mannen må bli tokig av begär/Dock skall jag aldrig utan motstånd foga mig”.

Kanske att Aristofanes var inspirerad av profeten Jesaja, som 300 år tidigare uppmanade stridande att smida om svärdet till en plogbill. Att nation inte skall lyfta svärd mot nation. Om Jesus i sin tur kände till Aristofanes komedi är en kittlande tanke. När han i sin bergspredikan banade väg för att kristendomen under sin tidiga historia var en antikrigsrörelse.

Mitt under brinnande krig tycktes det råda en imponerande åsikts- och yttrandefrihet i det demokratiska Aten till skillnad från den stenhårda diktaturen i Sparta. Jag är inte ens säker på att våra nutida svenska politiker skulle tillåta en modern svensk Lysistrate i händelse av krig. När freden väl slöts 404 f.k. stod Sparta och det peloponnesiska förbundet som segrare. Atens storhetstid var med det i dalande.

Nu är jag övertygad om att en sexstrejk inte skulle fungera i verkligheten. Männen hade utsatt kvinnorna för en brutal sexterror. Något som dessvärre fortfarande är en del i den moderna krigföringen, i Ukraina just nu är jag rädd. Men även om jag betvivlar Lysistrates kampmetod så visade hon på en strategi att beakta; att upprustning och krig kan bekämpas med ett gränsöverskridande samordnat motstånd.

Var Lysistrate en landsförrädare? Enligt somliga var hon säkert det. Att Putin skulle behandla henne som en sådan är inte bara troligt utan säkert. Liksom de småländska bönderna betraktades av Gustav Vasa på 1520- talet när de vägrade döda ”fienden” på den skånsk/danska sidan. Gränsen mellan Sverige och Danmark saknade betydelse för bönderna som umgicks, handlade, hjälpte och gifte sig med varandra oavsett vilken sida om gränsen de befann sig. Ett förhållande som liknar relationen mellan Ryssland och Ukraina idag, som det brödrafolk de är.

Om det ryska folket kommer att efterleva Lysistrates gränsöverskridande strategi återstår att se. Något jag inte håller för orealistiskt med tanke på allt fler ryssar protesterar mot kriget.

Gay Glans

Uppdatering:
En del av texten kom tyvärr inte med från början på grund av en miss från Frilagt. Den saknade delen är nu tillagd.