Efter elva års väntan är det nu klart att Familjens hus i Hässleholm får flytta till större lokaler. Kommunfullmäktige beslöt på måndagskvällen att säga ja till avtalet med Region Skåne om att lokalisera verksamheten med mödravård, barnhälsovård, socialrådgivning, öppen förskola med mera i kommunägda T4-matsalen.

Fullmäktige fick information om kommunens planering för att ta emot flyktingar från Ukraina och även för höjd beredskap och eventuellt krig i Sverige.

T4-matsalen ska nu byggas om till en kostnad av 15,8 miljoner kronor. Inflyttning planeras till juni 2023. Verksamheten startade 2006 på Tredje Avenyen, men blev snart trångbodd och kommunen har alltså sökt nya lokaler i elva år.

Invände mot förnybar el

Ernst Herslow (FV) hade lusläst det 252 sidor långa hyresavtalet med alla bilagor och invände mot villkoret om “produktionsspecificerad förnybar el”.

– Ibland säger man att djävulen döljer sig i detaljerna. Jag vill upplysa församlingen om att jag nu har hittat djävulen, sa han.

Han ansåg att specificeringen av energislag skulle strykas.

– Om det inte blåser, hur ska vi då värma upp huset med vindkraft? Är kärnkraft förnybar? Nej, säger väl MP, däremot är den fossilfri. Varför för man in sådana klausuler? Jag kan inte se hur vi ska kunna garantera att vi ska tillföra förnybar el. Ledningarna är så dåliga att vi knappt kan få hit vattenkraften och man lägger ner de små vattenkraftverk som finns, sa han.

Anders Edvall hade också läst avtalet noggrant. Han tyckte att diskussionen om förnybar energi var lite tramsig. Själv hade han reagerat på något annat: budgeten för renoveringen.

– Den kostar 20 000 kronor per kvadratmeter om man räknar hela ytan. Om det bara är Familjens hus som ska räknas blir det 40 000 kronor. Det är rätt dyrt. Då bör man fundera på att bygga nytt istället, sa han, men betonade att han ändå hellre renoverar.

Men Lars Johnsson förklarade att kravet på förnybar el måste komma från Region Skåne.

– Det kan vi inte ha synpunkter på, sa han och förklarade att det var viktigt att komma till beslut.

Han fick stöd av allianspartierna KD och L, men även av SD, S, V och MP. FV reserverade sig mot beslutet.

Vill göra mer för klimatet

Dolores Öhman (MP) tyckte att villkoret var viktigt ha med.

– Det är klart att Region Skåne vill göra sin del för att rädda klimatet. Det är självklart för många i allmänheten, myndigheter och även för stora delar av näringslivet, sa hon.

Hon tyckte däremot att Hässleholms kommun gör alldeles för lite för att nå målen i Parisavtalet och ställde en fråga till Lars Johnsson om det också. Hon utgick från nya siffror från klimatkollen.se som visar koldioxidutsläppen i kommunerna.

– Hässleholm är långt ner på listan och trenden visar att kommunen inte kommer att minska utsläppen alls fram till 2050, skrev hon i sin fråga.

Lars Johnsson förklarade att han inte tror att det är möjligt att få ner utsläppen särskilt mycket utan en förändrad politik på nationell nivå.

– Lokalt har vi försökt göra det vi kan, sa han och nämnde bland annat att gamla oljepannor fasas ut, fler solpaneler och laddstolpar sätts upp och att kommunen arbetar för ett effektivare lokalutnyttjande.

Han uttryckte också att han blev provocerad av frågorna och MP:s politik som han menar leder till ett fördubblat elbehov samtidigt som produktionen minskar.

Förberedelse för det värsta

Kommundirektör Bengt-Arne Persson berättade för fullmäktigeledamöterna om hur kommunen hanterar det försämrade säkerhetsläget som kriget i Ukraina innebär.

– Uppdraget är att stärka vår förmåga inom det civila försvaret och att öka tempot i det arbete som redan pågår, sa han.

Det innebär bland annat att samhällsviktig verksamhet såsom äldreomsorg ska fungera även i en krissituation.

– Planeringsförutsättningen är höjd beredskap och krig, något vi hoppas aldrig ska inträffa, förklarade Bengt-Arne Persson.

Livsmedelsförsörjningen i kommunens verksamheter måste säkras liksom värme, elförsörjning och tillgång till drivmedel. Räddningstjänsten kan få andra uppgifter under en höjd beredskap, exempelvis minröjning. Varje kommunal förvaltning har utsett en kris- och säkerhetsansvarig person och bolagen rekommederas att göra detsamma.

En ny arbetsgrupp för flyktingmottagning ligger nu direkt under kommundirektören. I denna ingår Richard Heingard, projektledare för infrastruktur, och Anders Nählstedt, pensionerad säkerhetschef.

– Alla förvaltningar och bolag ska prioritera och bidra med de resurser som behövs, sa Bengt-Arne Persson.

Arbetsmarknadsförvaltningen håller på att ta fram en prioriteringslista för nödbistånd. Tekniska förvaltningen inventerar skyddsrum i kommunalt ägda lokaler.

Skyddsrum inte anpassade

Anita Petersson (V) frågade om det finns särskild planering för personer med funktionsnedsättningar ifall det värsta skulle inträffa. Det finns det inte.

– Alla skyddsrum är inte anpassade. Vi får hjälpas åt så att alla kan ta sig både dit och därifrån, svarade Bengt-Arne Persson.

Dolores Öhman hade också ställt en fråga om kommunens beredskap till kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) som svarade att han efter Bengt-Arne Perssons presentation inte hade mycket att tillägga. Dolores Öhman hade dock fler frågor. Hon ville veta hur Lars Johnsson såg på Migrationsverkets generaldirektörs farhåga att man är på väg att göra samma misstag som 2015 då vissa mindre kommuner fick dra ett tungt lass i flyktingmottagningen.

– Jag hade hoppats på en lagändring, men då krävs att regeringen sätter fart, sa Lars Johnsson.

På frågan om kommunanställda blivit krigsplacerade på samhällsviktiga funktioner var svaret nej.

– De är inte krigsplacerade ännu, men arbetet pågår, sa Lars Johnsson.

Angående finansiering av de ökade satsningarna på civilförsvaret svarade han att om ytterligare pengar behövs ska de plockas fram.

Berit Önell