Avfallsupplag intill villaområde kan stoppas

Ett företag vill ha ett avfallsupplag på fastigheten intill villaområdet. Foto: Urban Önell

Boende i villor nära Snickaregatan i Hässleholm uppmanas lämna synpunkter på en anmälan om etablering av ett avfallsupplag på en grannfastighet, med tunga transporter längs barnens skolväg. Många är oroliga. Men både politiker och tjänstemän anser att lokaliseringen verkar olämplig och miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) lovar att försöka stoppa den.

De boende i villorna, som hör till Kristinehemsområdet, är upprörda över att förslaget ens gått ut.

– Jag fattar inte varför tjänstemän inte bara säger nej, det fattar väl alla att man inte kan ha en soptipp inne i en stad, dessutom där det inte får framföras lastbilar, skriver en boende till Frilagt.

Brevet från kommunens miljökontor ger intrycket av att verksamheten redan är planerad på platsen. Det står bland annat: “Som berörd närliggande fastighet får ni möjlighet att lämna synpunkter angående planerad verksamhet”.

Lastbilar ska enligt kartan i anmälan transportera byggavfall, schaktmassor med mera längs Långkroksvägen som är många barns väg till Läredaskolan och även till förskolan. Här finns också ett förbud mot fordon som väger över tre ton.

Här ska lastbilarna köra, enligt brevet till grannarna.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet har lämnats in till miljökontoret av Vixia Recycling AB som är en del av koncernen Vixiagruppen vars huvudsakliga verksamhet består av markarbeten, anläggning, rivning och sanering. Tanken är att hantera material från dessa verksamheter på fastigheten Fabriken 8 i Hässleholm som enligt detaljplanen ska hysa lätt industri. Tidigare har bland andra Derome haft verksamhet där och Ljusets moské hade tillfälligt bygglov för samlingslokal. Idag är ett flertal mindre företag inom bilvård hyresgäster hos AMW-gruppen som köpte fastigheten i höstas med avsikten att bygga bostäder.

Fastigheten ligger nära järnvägen. Foto: Urban Önell

Vixia Recycling har ett hyresavtal på 18 månader och skriver till miljökontoret att man under denna tid kommer att söka efter en lämpligare placering.

Upplaget ska maximalt ta emot 10 000 ton som kan lagras upp till en höjd på sex meter. Verksamheten ska pågå dagtid och enligt beskrivningen innefatta sortering och sållning av grus- och jordmaterial samt jordförflyttning, hantering av pallar med gods samt lossning och lastning. Massor ska mellanlagras för återanvändning i andra projekt. Allt som kommer till fastigheten ska provtas och bara rent material tas emot. Inne i en byggnad ska andra material sorteras, bland annat cirka 500 ton metall, 110 ton gips och 45 ton wellpapp.

Transporter, lastning och lossning kommer att orsaka buller, men enligt anmälan kommer riktvärden för industri- och annat verksamhetsbuller att hållas. Transporterna ska bestå av maximalt tre lastbilar och tre personbilar per dag.

Den stora byggnaden, som Derome tidigare hyrde, ska enligt anmälan användas till sortering av metall, wellpapp med mera. Utomhus ska högar på upp till sex meter massor, grus, betong och trä läggas upp. Ritning ur anmälan om miljöfarlig verksamhet som företaget lämnat till miljökontoret
Kenny Hansson (M), ordförande i miljö- ch stadsbyggnadsnämnden. Foto: Berit Önell

Kenny Hansson förklarar att handläggningen måste följa ordningen där man hör grannar innan beslut fattas.

– Det är den uppfattningen jag fick när jag pratade med handläggaren, säger han.

Man han vill inte ha verksamheten på platsen.

– Jag anser att det är olämpligt med tanke på att det ligger bostäder runt omkring och att transporter ska ske längs barnens cykelväg till skolan. Det finns dessutom ett infartsförbud för lastbilar över tre ton till området, säger han.

Han har pratat med andra politiker också.

– Alla säger samma sak.

Därför har han också svårt att tro att tjänstemännen skulle komma till en annan uppfattning.

– Jag har tydligt sagt till att om förvaltningen landar i att ge ett positivt besked ska vi få upp ärendet till politiken, säger han.

Han förutsätter då att politikerna i nämnden ger avslag.

Helena Östling, chef för miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Foto: Marita Lindhav

Miljö- och stadsbyggnadschef Helena Östling vill inte föregripa myndighetsutövningen, men är inne på samma linje.

– Det skulle innebära jättestor påverkan, säger hon.

Hon konstaterar att många är upprörda nu eftersom grannarna fått information.

– Att vi går ut och hör grannar betyder inte att vi sagt ja. Vi tillåter ingenting som inte är lämpligt, säger hon.

Frågan är då om tid och pengar ska läggas på att utreda något som på förhand bedöms som olämpligt. Helena Östling är osäker på om miljöbalken kräver att grannar hörs även om det är uppenbart att en anmälan eller ansökan kommer att få avslag.

– Utifrån plan- och bygglagen kan jag svara, vi hör inte grannar om det är uppenbart onödigt, till exempel om det gäller ett bygglov där avvikelsen är alldeles för stor. Men det är viktigt vad grannar tycker. Ibland står det och väger. Om det då blir massiva protester från grannar kan politikerna vilja höra deras synpunkter, säger hon.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com