Gruppen-3a-328x120

Fakta om påstådda faror med vindkraft

Fakta om påstådda faror med vindkraft

INSÄNDARE. I denna tidning och många andra kan man höra personer mässa om de påstådda farorna med vindkraft. Från döda fåglar till infraljud och den mängd betong som behövs för att bygga fundamenten.

Låt oss då läsa fakta. 

Dödlighet bland fåglar. Enligt en studie, den enda studien i Sverige märk väl, Vindval, dödas det i regel mellan 5 och 10 fåglar per kraftverk och år. Gotländska Näsudden var ett exempel på hög dödlighet. Men citat från Tidningen Energi:
“När verken på gotländska Näsudden byttes ut 2009–2013 minskade dödligheten från 57 döda fåglar per MW till drygt 12 fåglar per MW, eller med nära 80 procent. Som en jämförelse dödar Europas tamkatter i genomsnitt 12 fåglar var om året. (Bara i Sverige fanns cirka 1,44 miljoner tamkatter 2017).” Och då har vi inte ens tagit fasta på hur många fåglar och insekter som dör i den för varje år ökade bil- och lastbilstrafiken, eller på grund av industrin och skogsavverkningen.

Infraljud. I flera studier så kan det inte klargöras att vindkraften är den enda boven i dramat. I naturen strömmar det infraljud från naturen själv, från avlägsna industrier, från städer och från alla trafikleder. Institutet för hälsa och välfärd har en hel serie med vetenskapliga publikationer om detta. Sedan är vissa personer mer känsliga för infraljud än andra. Men vi har inte anpassat samhället för alla som är elallergiker, så varför ska vi anpassa den för de som nu har problem med infraljud. Och ärligt talat, kan man bo i närheten av en större trafikled utan att klaga på trafikljuden så kan man allt vara granne med ett vindkraftverk minst 2,5 kilometer bort också.

Betong och resurser: I en utmärkt rapport från Energimyndigheten står det klart följande, citat:
“En utbyggnad av 100 TWh vindkraft fram till 2040-talet ger då en materialanvändning per år på i snitt ungefär 200 000 ton per år.”

“För att sätta materialanvändningen i perspektiv går det att jämföra med olika mängd avfall som uppkommer i Sverige per år. År 2016 uppkom totalt 2,7 miljoner ton metallavfall, 233 000 ton kasserade fordon och 163 000 ton elavfall. Inom byggverksamhet uppkom totalt 9,8 miljoner ton avfall och inom energiförsörjning uppkom detta år totalt 1,9 miljoner ton avfall (främst från askor, slagg och mineralavfall från avfallsbehandling)…Årligen används närmare 3,5 miljoner ton stål och 1 miljon ton plast i Sverige.”

Så ser man det på detta viset så är vindkraften inte en resursbandit.

Till sist. Jag är för kärnkraft och vill också att den ska vara kvar. Men vi måste förstå att vi inte kan ha kärnkraftverk som har fler reparationsstopp än en vanlig Opel Kapitän från 67. Ringhals 3 snabbstoppades tre gånger i vintras när det var som kallast. Jag kallar inte dessa gamla verk för en pålitlig energikälla. Bygg gärna nytt men då får ni allt vänta 8-15 år innan det är klart. Har vi råd att vänta så länge eller ska vi fortsätta utbyggnaden av vindkraft som gör vår energiproduktion säkrare och som på kortare tid reducerar elpriserna?

Ulf Nilsson
Medborgare

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com