Oegentligheter och jäv vid upphandlingar och tillsättning av chefer har de senaste veckorna anmälts av kommunanställda i Hässleholm enligt den så kallade visselblåsarlagen.

Men det är få av de anställda som använder den nya visselblåsarlagen för att anonymt slå larm om oegentligheter. De flesta av de totalt cirka 15 anmälningar som hittills kommit in har inte heller godkänts, oftast på grund av att de gäller enskilda arbetsmiljöärenden som bedöms sakna allmänintresse.

Visselblåsarlagen heter egentligen lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och trädde i kraft i december 2021. Lagen gäller för rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang och omfattar missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att information kommer fram. Allmänheten har dock inte mycket insyn i vad missförhållandena gäller eftersom handlingarna till stor del är sekretessbelagda. Det gäller exempelvis på vilken förvaltning missförhållandet enligt anmälan ska finnas. Arbetsgivaren har tillgång till dessa uppgifter för att kunna utreda ärendena.

Jäv vid upphandling

De enda fall som hittills fullt ut bedöms falla inom lagens ramar bland Hässleholms kommuns anställda är två larm som kommit in de senaste veckorna. I ett tredje omfattas delar av innehållet i visselblåsningen. Revisions- och rådgivningsföretaget KPMG hjälper kommunen att bedöma anmälningarna och ger rekommendationer om hur de ska hanteras.

En rapportör skriver att det är något som inte stämmer med en upphandling då den leverantör som hade det lägsta priset inte var den som fick avtalet. Det ska också ha förekommit betalningar till enskilda bolag utan att det funnits grund för det. Rapportören menar att det finns en tystnadskultur internt avseende dessa frågor.

Rekommendationen i detta fall blir att Hässleholms kommun utreder om uppsatta regler för inköp och upphandling har följts. Vilka belopp och orsak till att de betalats ut till de enskilda bolagen, om så skett, bör undersökas.

– Slutligen bör också Hässleholms kommun säkerställa att det inte har förelegat intressekonflikter eller jäv i samband med upphandlingar och dessa utbetalningar, skriver KPMG.

Chefer tillsätter kompisar

En annan anmälan gäller att tillsättning av chefer skett genom riggade kompisrekryteringar. Rapportören misstänker att det finns en vänskapsrelation mellan de som anställs och den anställande parten. Exempelvis ska personer som de ansvariga tidigare jobbat nära valts ut. Detta kan bryta mot både lagar och kommunens riktlinjer.

KPMG rekommenderar att kommunen utreder om rekryteringen av dessa medarbetare har följt kommunens rekryteringsprocess och säkerställer att det inte förekommit intressekonflikter eller jäv i samband med rekryteringarna.

I detta fall har KPMG också formulerat ett förslag till återkoppling till visselblåsaren som skapat ett konto i systemet och därför går att kontakta trots anonymitet.

Arbetshindrande bisyssla

Ett annat fall handlar om bristande ledarskap, hög personalomsättning, frånvarande personal och arbetshindrande bisyssla. Enligt rapporten ägnar en kollega sig under sin arbetstid åt uppgifter kopplade till en bisyssla.

Olämpliga bisysslor bedöms som ett missförhållande som det finns ett allmänintresse i att uppmärksamma. KPMG konstaterar därför att delar av innehållet i visselblåsningen omfattas av lagen. En arbetshindrande bisyssla strider mot kollektivavtalets allmänna bestämmelser som omfattar alla kommunanställda. Dessutom lär det strida mot kommunens egna riktlinjer.

Psykologiskt våld bör utredas

Det finns ytterligtare ett par fall som KPMG rekommenderar att kommunen utreder. Ett fall gäller att personal under många år utsatts för psykologiskt våld i form av kränkande behandling, härskartekniker och extrem kontroll från en chef. Dessutom har det enligt rapportören funnits en tystnadskultur som gjort att de som försökt reagera har tystats eller avfärdats. De sista åren har fler reagerat starkare, vilket har skapat sjukskrivningar och uppsägningar medan allt fortsätter som vanligt. Tidigare interna utredningar har inte lett till förbättring.

– Visselblåsare har setts på som “bråkmakare”, skriver rapportören som konstaterar att nästan alla som reagerat nu är tjänstlediga, sjukskrivna, uppsagda eller sagt upp sig själva för att de inte orkat mer.

KPMG: s bedömning är att rapporten inte faller inom visselblåsarlagens tillämpningsområde eftersom innehållet rör arbetsmiljö och därmed anses det inte finnas ett allmänintresse. Istället kan det ses som ett potentiellt arbetsmiljöärende. Men KPMG rekommenderar ändå kommunen att vidare undersöka den beskrivna arbetsmiljöproblematiken, granska riktigheten i visselblåsarens uppgifter och säkerställa att rapporterande personer inte utsätts för repressalier. Ärendet kan därmed avslutas i systemet.

Missnöje med arbetssituation räcker inte

Hässleholms kommun har en grupp som tillsammans med KPMG hanterar visselblåsningarna. Gruppen består av kommunjurist Magnus Gjerstad, HR-chef Johan Lexfors, upphandlingschef Simon Hjortenbrink och en person från säkerhetsavdelningen.

Magnus Gjerstad förklarar att de flesta anmälningar hittills gällt rapportörernas egen arbetssituation och därför inte leder till någon åtgärd.

– Om man är missnöjd med sin arbetsituation är det ingen visselblåsning, säger han.

Det kan då istället handla om ett arbetsmiljöärende. Men det står inte uttryckligen i lagen att den inte omfattar arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöverket är för övrigt tillsynsmyndighet.

– Enligt förarbeten och kommentarer gäller lagen inte enskilda arbetsmiljöproblem, däremot sådana som på något sätt drabbar tredje man. Man får göra en bedömning i varje enskilt fall, säger Magnus Gjerstad.

Han kan inte avgöra om de nu aktuella ärendena kommer att kunna utredas.

– Det är väldigt svårt att säga, jag har ingen aning om sanningshalterna. Det finns ju inga konkreta bevis och det har inte bifogats handlingar utan det är rena påståenden, säger han.

Han vet inte om han tycker att det nya systemet med visselblåsning är bra eller inte.

– Vi har den här lagen. Generellt är det bra att man kan anmäla anonymt. Men det borde vara så högt i tak att man kan komma med kritik, så det är synd att det ska behövas egentligen, kan jag tycka, att det inte går att hantera inom ordinarie verksamhet, säger han.

Han konstaterar att repressalier förekommer.

– Repressalier har vi sett även i stora organisationer som FN som har stort förtroende. Det är inte alltid populärt att påpeka missförhållanden, säger han.

Berit Önell