Kommunens långsiktiga planering för allmänt vatten och avlopp ska ingå i en vattentjänstplan, senast den 1 januari i år, enligt en ny lag. Men Hässleholms kommunfullmäktige fick först på måndagskvällen ett förslag på sitt bord – och beslöt om återremiss. Det var Folkets väls Ernst Herslow som tog upp att planen inte uppfyllde lagens krav om särskild hänsyn till godtagbara enskilda anläggningar. SD instämde och därmed fanns tillräckligt antal röster för en minoritetsåterremiss.

En uppdaterad resursoptimeringsplan, tidigare kallad avfallsplan, antogs däremot utan ändringar.

Hässleholms kommun har redan en va-plan som antogs 2020. Den uppfyller inte lagens krav, men har varit underlag för planeringen. Vattentjänstplanen ska också redovisa hur de kommunala va-anläggningarna ska säkras för att klara framtida skyfall och översvämningar. Planen ska gälla fyra år framåt.

Ernst Herslow påminde om att cirka en tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygden och att många har enskilda vatten- och avloppsanläggningar.

– Enligt sjätte kapitlet i vattentjänstlagen ska man ta särskild hänsyn till enskilda avlopp coh väga deras funktion gentemot att installera kommunala anläggningar, förklarade Herslow som konstaterade att förslaget till vattentjänstplan inte innehöll något om detta.

– Rätt så väsentligt för den som har en enskild anläggning och kanske måste lägga 100-150 000 kronor för att installera kommunalt avlopp.

Han ifrågasatte att remisstiden var kort och mitt i semestertid, något som länsstyrelsen också anmärkt på. Kommunen lät inte heller invånarna vara med i dialog och samråd om planen utan enbart andra kommuner, myndigheter och va-bolag.

Motiveringen till återremissen var att vattentjänstplanen ska revideras för att på ett tydligt och genomgripande sätt spegla och lyfta fram den nya lagstiftningen.

Herslows partikamrat Björn Widmark tog upp det eftersatta underhållet på kommunens va-anläggningar och det stora lånebehovet för att renovera dem.

– Kommunen bedriver mer eller mindre häxjakt på framförallt enskilda avloppsanläggningar. Alla kan inte ha enskilda avlopp, men det är överdrivet att alla ska anslutas till kollektivet, sa han.

– Om jag har kommunalt och det rinner baklänges i ledningarna, reningsverket släpper ut orenat avlopp i Finjasjön, då går det bra. Det vill jag inte vara en del av. Men om jag hade bräddat mitt avlopp…

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Bo Persson (M) påpekade att tidsramen varit väldigt snäv efter att den nya lagen antogs.

– Vattentjänstplanen är inte juridiskt bindande. Framöver ska vi ta hänsyn enligt lagen, men det har inte funnits möjlighet i första vändan. Det kommer att bli revideringar. Man ska betrakta detta som ett första utkast, sa han.

Ernst Herslow var inte nöjd.

– Hur ska enskilda kommuninvånare kunna förstå att det enbart är ett utkast? Det är respektlöst, sa han.

Thomas Nilsson (L) talade för att planen skulle antas, men tyckte inte att den skulle kallas utkast utan hellre en första version.

Med 21 röster mot 40 beslöt fullmäktige om återremiss. För det krävs en tredjedel av de 61 rösterna.

Enligt förslaget till vattentjänstplan finns 5 600 fastigheter med enskilt avlopp med ansluten WC i kommunen. 13 områden ska enligt va-planen byggas ut med både vatten och avlopp fram till 2038. Redan 2023 skulle Barnens by, Laxbro/Orelyckan, och Vitsippan ha byggts ut. 2024-2028 är det Gulastorp, Hallarna, Lilla Dalsjö och Nilstorp. 2029-2038 Dalsjö, Gundrastorp/Havraljunga, Hörja, Ignaberga stationssamhälle, Lillaskog och Troedstorp/Attarp. Behovet av dricksvatten ska dock utredas vidare i Hörja och Lillaskog. För varje område finns karta och uppgifter om antal fastigheter, status på befintliga anläggningar och bedömd investeringskostnad.

I Hörja är halva byn redan ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Inom kort planeras ett nytt reningsverk för hela byn som även ska ta emot avlopp från Röke och ersätta de utdömda verken i båda orterna. Samma planering finns för Vittsjö och Emmaljunga. Nya miljötillstånd ska sökas för alla kommunens reningsverk inom de närmaste åren.

Resursoptimeringsplanen antogs utan votering. Den enda som gick upp i talarstolen var Agneta Olsson Enochsson (L) som förslog att revidering skulle ske årligen istället för en gång under åren 2024-2027. Men hon yrkade inte på någon ändring.

Denna plan har fyra mål. Uppkomsten av avfall ska förebyggas, resurser ska tas tillvara innan de blir avfall, återvinningsgraden inom kommun och näringsliv ska öka och engagemanget för att minska nedskräpning ska öka.

Berit Önell