Både politiker och tjänstemän har tvärvänt och ser inte längre några skäl att lösa in bostäderna närmast reningsverket i Hässleholm. Politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämnden var på tisdagen eniga i sitt beslut att sända det ändrade förslaget till detaljplan på förnyad granskning så att berörda för tredje gången kan lämna synpunkter.
ANNONS
Som Frilagt tidigare berättat är den stora förändringen att stora delar av området mellan Hovdalavägen och Finjasjön, där de två berörda bostäderna ligger, lyfts ut ur planförslaget. Därmed slipper fastighetsägarna Linus Jepsson och Jan Tillgren hotet om expropriation som legat över dem i 13 år.
– Vi har gått igenom luktutredningen igen, säger planchef Cecilia Lindgard.
Tills nyligen har både hon och övriga ansvariga hävdat att luktutredningen från 2022 visar att bostäderna ligger olämpligt, trots att konsulterna sagt precis tvärtom. Det är helt acceptabelt att bo på det avståndet, drygt 200 meter från de processer som kan orsaka lukt. Dock kan tillfälliga luktstörningar förekomma. Dessa kan åtgärdas och minskar dessutom betydligt om verksamheten sköter slamhanteringen enligt sitt lagstadgade miljötillstånd, vilket inte var fallet när utredningen gjordes. Detta har länsstyrelsen tidigare påpekat.
Varför har ni ändrat er?
– Vi har varit i kontakt med konsulterna. Vi har nu verkligen analyserat luktutredningen och gör nu det här ställningstagandet, säger Cecilia Lindgard.
Har det inte också med att göra att det för att göra anspråk på enskildas bostäder krävs väldigt mycket enligt proportionalitetsreglerna som finns i grundlagen och att Boverket redan sagt att det inte finns laglig grund för skyddsområden kring reningsverk? Frågan är då på vilken grund man skulle kunna tvinga bort dem?
– Det har också varit uppe för diskussion, vilka skäl och möjligheter har kommunen att göra den här inlösen, absolut, säger Cecilia Lindgard.
Planområdet ändras även mot järnvägen på andra sidan om reningsverket där järnvägskorridoren och större delen av buffertzonen lyfts ut. Både Trafikverket och länsstyrelsen har betonat att järnvägen är ett riksintresse och att kommunen inte får planlägga mark som kan bli aktuell för stambanans nya spår. Var dessa ska dras kommer inte att bli klart på flera år. Kravet har varit att detaljplanen antingen får vänta tills järnvägens framtida lokalisering är klar eller att området lyfts ut från planen. Ändå vill kommunen fortfarande göra undantag för en del av sträckningen där reningsverkets slamvassbäddar ligger.
– Det gör man för att det är inom det området som reningsverket idag har miljötillstånd. Vårt uppdrag är att fastställa miljötillståndsavgränsningen, säger Cecilia Lindgard.
Riksintresset ställs alltså mot miljötillståndet.
Är det inte risk att detaljplanen faller på grund av det, Trafikverket har ju varit rätt tuffa med riksintresset?
– Precis. Det som är bra nu är att vi har en zon på andra sidan järnvägen, säger Cecilia Lindgard.
– På andra sidan finns det lite mån, säger miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Bo Persson (M).
Har ni haft dialog med Trafikverket?
– Vi har haft dialog, men vi får ju aldrig klara besked om det inte är skarpt läge, de yttrar ju sig i formella skeden, säger Cecilia Lindgard.
Hon kopplar också samman ändringen av planområdet vid järnvägen med att bostäderna lyfts ut.
– Vi har också gjort ställningstagandet att vi inte behöver planlägga all mark som grunduppdraget var egentligen, att man skulle planlägga sammanhängande.
– Man skulle ha en sammanhängande detaljplan för hela reningsverksområdet.
Fast det är ju inte reningsverksområde där bostäderna ligger väster om Hovdalavägen?
– Nej, men om vi tar ställning till att man inte behöver planlägga järnvägsområdet kan vi inte hävda att man måste ha en sammanhängande detaljplan i den västra delen. Tillsammans med ställningstagande om lukt har det gjort att vi minskat planområdet på den västra sidan.
Planförslagen har dock aldrig varit sammanhängande i den nordvästra delen där en bostadsfastighet undantas trots att den ligger på mark avsedd för folkparksändamål.
En del mark intill reningsverket som idag är åkermark föreslås bli natur med bete för att allmänhetens tillträde ska säkras.
Blir det bete ska det väl stängslas in, hur tillgängligt blir det?
– Det ska finnas passager för allmänheten, det är viktigt.
Det finns också en oro för att området ska växa igen om det inte betas.
– Bete är ett sätt att hålla öppet, säger Bo Persson.
Hur blir det med passager för vilda djur, mycket av deras miljöer har ju försvunnit eller kommer att försvinna i närområdet med all utbyggnad?
– Det har vi inte tagit ställning till. Det kan vara svårt för vilt och betesdjur att samordnas. Men odling innebär ännu mer inskränkning för allmänheten, säger Cecilia Lindgard.
Berit Önell
Läs mer:
2016-06-23 Kommunen vill riva bostäder för skyddszon
2020-01-17 Process för tvångsinlösen fortsätter trots nya svar från Boverket
2023-09-20 Går emot konsulter: Hävdar stöd för inlösen av bostäder
2024-04-11 Länsstyrelsen hotar riva upp reningsverkets detaljplan
