INSÄNDARE. Sverige står upp för folkrätten, skriver utrikesminister Maria Malmer Stenergard i en insändare i Norra Skåne den 12 januari. Den handlar inte om de nu så aktuella konflikterna kring Grönland och Venezuela utan om Palestina/Israel och den så kallade fredsplanen för Gaza, som hon ser som hoppfull. Det är alltså fritt fram för andra länder- som Israel och USA- att diktera villkoren för civilbefolkningen i Gaza, enligt Malmer Stenergards uppfattning om folkrätten.
Det är dock bra att hon lyfter fram Israels ansvar gentemot Gazas civilbefolkning. Med minst 71 391 palestinska dödsoffer och 171 279 skadade i Gaza, till övervägande del civila, har Israel inte tagit sitt ansvar under sina storskaliga attacker och sin grymma utsvältning av en skyddslös befolkning, som ideligen tvingats till förflyttning till nya och lika otrygga tältläger eller tillbaks till bombade hus, som kollapsat och därmed blivit dödsfällor. Det så kallade eldupphöret respekteras inte av Israel. Allt enligt den israeliska människorättsorganisationen B´Tselem, vars nyligen publicerade rapport No Place Under Heaven rekommenderas för inhämtande av fakta.
Malmer Stenergards uppfattning är tydligen att folket i Gaza har sig självt att skylla på grund av Hamas attack den 7 oktober 2023, som hon inleder sin insändare med. Jag råder henne att eftertänksamt läsa professor Peter Beinarts bok från 2025, Att vara jude efter Gazas förstörelse. En vidräkning. Han har, inte utan svårigheter och sorg, insett vad som sker: ” I Gaza slåss inte Israel mot medborgare i ett annat land. De slåss mot människor som inte har något medborgarskap eftersom Israel tvingade bort dem från deras land och nu håller dem instängda i ett ghetto vid kusten.” Han har insett att 7 oktober 2023 inte var startpunkten, inte ens Hamas bildande 1987. Allt sedan 1948 har Israel fördrivit och förtryckt palestinierna.
Malmer Stenergard meddelar som svar på fråga i min tidigare insändare (3 januari) att Sverige i efterhand anslöt sig till 14 andra länders fördömande av Israels fortsatta expansion av illegala bosättningar på Västbanken. Bättre sent än aldrig.
Men det krävs mycket mer än bara fördömanden och sanktioner mot ett fåtal enskilda bosättare som reaktion på Israels folkmord, apartheid, illegala ockupation och illegala bosättningsexpansion. Mot alla dessa folkrättsbrott.
Vad som krävs av Sveriges regering är kraftfull handling. Avsluta all vapenhandel och allt övrigt militärt samarbete med Israel. Kalla upp ambassadören och ställ honom till svars för de brott mot folkrätten som pågår hela tiden. Inför svenska sanktioner mot Israel och göm er inte bakom EU:s tröghet. Återuppta stödet till FN-organet UNRWA.
Jag instämmer i uttalandet från Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset : ”Brott mot internationell rätt måste mötas med tydliga och konsekventa reaktioner, oavsett vem som begår dem och vem de riktas mot.”
Nu gäller det att inte kliva tillbaka, skriver utrikesministern. Nej, sannerligen inte. Hon och och hela Sveriges regering måste ta ett enormt kliv framåt om de ska ha fog för mantrat ”Sverige står upp för folkrätten”, den folkrätt som bland annat kräver att ett folkmord ska förhindras av stater som signerat Genèvekonventionen. Då räcker inte små, små steg när det redan skett – och dessutom fortgår.
Kerstin Dahlberg, Maglehem
