– Vi lever i en värld där politiska krafter försöker montera ner både klimatpolitiken och det fria ordet, säger Erika Bjerström. Tendensen har varit särskilt tydlig i Ungern och USA. Även universitetens självständighet har attackerats.

Erika Bjerström är journalisten som bevakade klimatfrågorna för SVT, men som lämnade sin tjänst på grund av en ständig ström av hat och hot, inte minst på sociala medier. Nyligen besökte hon Hässleholm kulturhus för att föreläsa.

Samhällsutvecklingen gör henne bekymrad. Men samtidigt ser hon hoppfulla tecken i tiden.

– Det är inte försent att göra något, säger hon.

Demokratin dör i hettan heter Erika Bjerströms nyutkomna bok, som handlar just om behovet av att värna mänskliga fri- och rättigheter, inte minst klimatjournalistiken. Aktuell forskning visar att världen som helhet blivit mer auktoritär och mindre demokratisk de senaste åren.

– Demokratin befinner sig i ett uselt skick, säger hon.

Erika Bjerström har en bred journalistisk erfarenhet efter 44 år i branschen. Hon har annat arbetat på Dagens Nyheter och Dagens Eko innan hon kom till SVT. Där var hon med och startade Agenda tillsammans med Lars Adaktusson. I rollen som klimatkorrespondent fokuserade Erika Bjerström inte bara på problemen.

– Jag försökte ju också visa på lösningarna, säger hon.

Hon beklagar att ingen fick ersätta henne i hennes roll som klimatkorrespondent på SVT när hon slutade 2024. Hon ser att problemen med ökad uppvärmning som får förödande konsekvenser på sikt fortsätter och att arbetet med att göra något åt problemen tycks gå allt långsammare. Inte minst för att oljeindustrins inflytande är oerhört starkt.

Politiker som först tycktes ha lyssnat på forskarna, har blivit mindre intresserade av klimatåtgärder, eftersom de inte lyckats förankra en grön klimatomställning bland sina väljare.

– De ser inte att de vinner några röster den vägen.

Att klimatfrågan i debatten dessutom förvandlats till en höger-vänster-fråga, menar Erika Bjerström är olyckligt.

– De som antingen förnekar problematiken eller vill tona ner den återfinns i regel på den politiska högerkanten. Ska de få kidnappa klimatfrågan?

– De säger att det är ingen fara eller ingen brådska. Det kostar för mycket med grön omställning. Pengarna behövs till militär upprustning.

Erika Bjerström antar att väljarna många gånger tänker mer på sin privata ekonomi och säkerhet, än på vad som händer med klimatet och de effekter som blir alltmer märkbara. Att glaciärerna smälter, att fler och kraftigare värmeböljor är att vänta, att både luft och hav värms upp och att havsnivåerna stiger, så att exempelvis Maldiverna kommer att översvämmas, är lättare att bortse ifrån och skjuta ifrån sig. Även om det sistnämnda på sikt oundvikligen kommer att leda till stora migrantströmmar.

Erika Bjerström påtalar att även i Sverige kommer effekterna av klimatförändringarna att bli märkbara. Trädgränsen i fjällen förflyttas högre upp. Gäddan, som är en effektivare jägare, kommer med tiden att konkurrera ut öringen när fjällsjöarna blir varmare.

Parisavtalets smärtgräns på 1,5 grads högre medeltemperatur är för länge sedan passerad. Ändå händer i stort sett ingenting när världsledarna samlas för att samtala om klimatet. Att den gigantiska användningen av fossila bränslen är en bov i dramat ska helst inte alls omnämnas. Donald Trump och hans nära band till oljeindustrin är en bidragande orsak till att det är så.

– Trump har sagt att klimatkrisen är en bluff, påpekar Erika Bjerström. Han vill snarare underlätta för oljeindustrin att utvinna mer olja, än gynna en grön omställning. ”Drill baby, drill”.

När Erika Bjerström gjorde sina klimatinslag för SVT följdes de i regel av drev. Hon pekar ut de båda Youtube-kanalerna Swebb-tv och Riks som drivande bakom dreven.

– Högerextremisterna var mest aggressiva i sina angrepp. Men även på den andra kanten, bland klimataktivisterna, fick jag utstå påhopp. När jag vid ett tillfälle kritiserade Greta Thunberg fick jag höra att jag var köpt av oljelobbyn.

Erika Bjerström försökte bara göra sitt jobb som journalist. Ändå ledde hat- och hotretoriken så långt att den vid ett tillfälle mynnade ut i att hon blev överfallen i Stockholms tunnelbana.

Med tiden har hon lyckats få en smula distans till det som varit.

– För allt det där som hände gällde egentligen inte mig som privatperson. Men frågan är vad det är som gör att inte journalister kan skyddas bättre?

Urban Önell