Kommunen har genom bristande underhåll spolat bort mångårig historia kring Kollingedammarna i Tyringe. Tyringe Museum har informerat om anläggningens ålder och historia, faktorer som kan göra det lagligt att reparera dammluckorna. Men kommunen har tagit för givet att det krävs tillstånd och har därför inte agerat trots att det kan finnas säkerhetsrisker med att låta anläggningen förfalla ytterligare.

Kristian Wennberg, chef på vattenenheten Länsstyrelsen Skåne, säger att vattendom inte krävs för mindre åtgärder på anläggningar från 1882 eller äldre.

Men kommunen verkar planera för en förändring av hela området. Inte bara dammarna utan även Korsvirkeshuset är borttagna i översiktsplanen från november 2023.

Hässleholms kommun har ingen dokumentation över genomfört underhåll av dammluckorna sedan Tyringe blev en del av kommunen på 1970-talet.

Tyringe museum har däremot mycket historiskt material från orten och det gamla municipalsamhället. Rolf Rantzow, en av eldsjälarna på museet, berättar:

– Vi har en notering om Kollingedammarna från slutet av 1700-talet där Eskil Nilsson skriver om hur han som ung pojk fick se hur fadern byggde en ny kvarn i Kollinge.

Vet vi hur gammal Kvarndammen är?

– Kvarndammen är så gammal som 1600-talet när det fortfarande var fastigheten Tyringe 3.

Då är områdets historia väldokumenterad och kommunen vet om detta?

– Ja, det kan man ju säga. Mathias Jönsson från kommunen har varit på besök hos oss och fått information men det verkar som den glömts bort, berättar Rolf i slutet av samtalet.

Vid dammarna kan man fortfarande se lämningar från denna historia och speciellt från Bröderna Boréus företag Svenska Leksaksfabriken AB som startade 1918. I samband med att företaget lade ner sin verksamhet på slutet av 1960-talet så slutade man också utvinna vattenkraft från bäcken.

När man idag besöker området ser det däremot helt annorlunda ut. Där man tidigare möttes av en fin spegelbild på vattenytan ser man en överväxt och ovårdad miljö och precis intill dammen finns en skylt från Hässleholms kommun. Enligt denna beror de låga vattennivåerna på att dammluckorna började läcka våren 2025.

Ingen konsekvens- eller miljöutredning har gjorts efter kollapsen av dammluckorna. Därför är det svårt att beskriva hur omfattande skadorna har blivit men Rolf Rantzow berättar hur det var förr.

– När jag var liten kunde man gå ner till bäcken, dra håven genom vattnet och så fick man upp mycket fisk. Idag ser det annorlunda ut, efter att dammluckorna gått sönder så har det mesta spolats bort hela vägen till Finjasjön.

Han berättar också om den renovering som gjordes av Tyringe kommun, 1972. När detta genomfördes så anlades den lilla dammen som ligger närmast Tyrs Hov och man skapade ytterligare en dammlucka. Den nya var tänkt att fungera som en vandringsled för vattenlivet.

– Den nya dammluckan gjordes med tanken att vattenlivet skulle kunna vandra upp till dammarna från bäcken men om man lyckades med det är jag inte helt säker på.

Kristian Wennberg, chef för vattenenheten på länsstyrelsen Skåne, berättar vad som gäller för vattenverksamheter om dammen är av äldre datum än 1882 och vad man får göra.

– Skall man laga en bräda så bryr vi oss inte direkt men om man skall göra större underhåll och sänka av dammen så måste man anmäla detdirekt till oss men det är inget som man behöver tillstånd för, säger han.

För att få bedriva vattenverksamhet, till exempel fördämning i anläggningar som uppförts efter 1882, behöver man däremot en vattendom från mark- och miljödomstolen.

Tar ni det historiska och kulturella perspektivet i beaktande vid anmälningar och rådgivningar kring vattenverksamheter?

– Jo, det gör vi och det måste vi, men det krävs rätt så mycket. Det handlar ju om hävdvunnen kraft och att den skall ha funnits där sedan 1882. Det är lite knepigt för man skall kunna visa att man inte gjort några större förändringar.

Han fortsätter sedan:

– Kan man annars visa, hyfsat troligt, att den är gammal då är det vi som måste driva ärendet. Då kanske vi skall begära omprövning och att här kanske vi måste ordna med en fiskväg. Finns det några särskilda aspekter där dammen kanske måste vara kvar då det finns värdefulla kulturmiljöer.

Om det är en äldre anläggning som har ett kulturvärde för orten så har man möjlighet få bidrag från andra instanser.

– Ja, det kan det, men det är också så att den är ju inte per definition illegal då utan den kan vara legal.

Om handläggaren anser att det finns risker för att historiska eller kulturella värden kan förstöras eller att det finns risk för brott mot miljöbalken kan länsstyrelsen starta ett ärende.

Men detta förutsätter att länsstyrelsens handläggare får rätt information vid rådgivningen, anmälan eller tipset.

När kommunen uppmärksammades på att dammluckorna var i behov av underhåll vid Kollingedammarna tog Mathias Jönsson, projektledare, kontakt med Maria Nitare, handläggare på Länsstyrelsen Skånes vattenenhet, våren 2025. Enligt Mathias Jönsson gjordes en gemensam bedömning att “det mest korrekta i nuläget var att inte gå in och börja reparera och reglera”.

I vanliga fall skapas en tjänsteanteckning på tekniska förvaltningen men en sådan gjordes aldrig. Mathias Jönsson förklarar över e-post:

”Någon tjänsteanteckning över samtalet finns inte då samtalets karaktär bedömdes ha ringa betydelse, bl.a. då samtalet inte föranledde någon förändring kring hur kommunen agerade i situationen.”

Länsstyrelsen gjorde inte heller någon tjänsteanteckning. Maria Nitare, den handläggare som Mathias Jönsson hänvisar till, har idag gått i pension. Kristian Wennberg kan bekräfta att Mathias Jönsson var i kontakt med henne under våren 2025.

– Jag pratade lite med Maria och hon kommer ihåg att hon haft samtal med kommunen om saken.

Hon kommer inte ihåg någon specifik information eller var det bara ett generellt samtal från kommunens sida?

– Nej, det var ju nåt år sedan så inte så lätt att komma ihåg men de nämnde säkert att det var i Tyringe och vattendraget där men främst vad som gäller generellt om dämmen.

Varken Mathias Jönsson, projektledare, eller Mats Olsson, enhetschef projektenheten, vill låta sig intervjuas. De krävde alla frågor via e-post vilket vi generellt inte accepterar för att vi vill kunna ställa direkta följdfrågor. Men vi ville ändå ge de ansvariga en chans att svara något och skickade därför en enda fråga:

“På vilka grunder gjorde ni ställningstagandet att inte agera vid Kollingedammarna i Tyringe?”

Mats Olsson svarade bland annat:

“När kommunen uppmärksammades på att fördämningen hade behov av underhållsåtgärder inleddes en utredning av de rättsliga förutsättningarna för att genomföra sådana åtgärder. I samband med detta undersöktes om det fanns en gällande vattendom eller annat tillstånd för anläggningen. När det konstaterades att sådana handlingar inte kunde påvisas inleddes en dialog med Länsstyrelsen om hur kommunen skulle hantera frågan vidare. Mot denna bakgrund bedömde kommunen att det inte var lämpligt att genomföra några åtgärder innan anläggningens rättsliga status och framtida hantering hade utretts närmare.“

Det låter som att kommunen har skickat in underlag till länsstyrelsen och fått ett godkännande att avvakta med åtgärder och därmed låta anläggningen förfalla ytterligare: “Länsstyrelsen har accepterat att kommunen utreder olika alternativa åtgärdsförslag, vilka kommer att utgöra underlag för tekniska nämndens ställningstagande under 2026–2027. Härefter kan kommunen, beroende på vilket alternativ som väljs, gå vidare med en eventuell tillståndsprövning för vattenverksamhet.”

När vi begärde ut den dokumentation som är kopplad till länsstyrelsens acceptans blev svaret att dialogen bara skett muntligt.

Kommunens ställningstagande baseras alltså på den generella rådgivning som gjordes under våren 2025. I denna rådgivning nämndes inget om områdets historiska och kulturella värde för orten Tyringe, något som Kristian Wennberg berättar att länsstyrelsen måste ta med i sina bedömningar.

Trots att Mathias Jönsson arbetade nästan ett år med projektet så var skrivelsen till nämndens sammanträde i februari 2026 knapphändig. Det enda man önskade var att få till ett utredningsuppdrag utan slutdatum.

Det var endast en ledamot som ifrågasatte beslutet och yrkade på återremiss. Det var Folkets Väls Ernst Herslow. Han motiverade återremiss med att kulturhistoriska perspektivet helt saknades och därför behövde utredas och presenteras innan beslut.

– Jag föreslog en återremiss för att utreda de kulturhistoriska perspektiven. Detta hade man inte med i förarbetet alls och med den informationen kan man övertyga länsstyrelsen om platsens kulturhistoriska värde och betydelse.

Ernst Herslow lyfte också fram säkerhetsfrågan under mötet. Risken för svallvågor i bäcken efter dammarna är viktig att ta med i beräkningen då den kan påverka miljön längre nedströms om det brister ytterligare.

– Jag påpekade att om det finns risk för att dämmena brister så har man en skyldighet att åtgärda det, egentligen omgående. Man borde därför kunna byta ut plankorna utan problem.

Ernst Herslow tror att det finns en förklaring till att han blev nedröstad. Det är problematiken kring Lilla Sjö där kommunen fått ett föreläggande från länsstyrelsen för otillåten vattenverksamhet.

– I frågan om Kvarn- och Kollingedammarna så tror jag att man vill agera proaktivt och inte väcka den björn som sover, alltså länsstyrelsen.

Kristian Wennberg är inne på samma linje med hänvisning till Hammarmölledamm som rivits efter beslut i mark- och miljödomstolen.

Men det är svårt att jämföra dammarna i Tyringe och Hammarmölledamm, som ligger inom ett naturreservat och har fått EU-klassificeringen Natura 2000-område. Urminnes hävd godkändes inte av domstolen eftersom det äldre dämmet, från 1600-talet, ändrades i samband med att man 1916 uppförde en kraftstation för elproduktion och därmed gjorde omfattande betongarbeten i området. Vattennivån höjdes med 2,4 meter och de vattentäckta områdena ökade.

Kristian Wennberg, länsstyrelsen, tar upp dammen på Hovdala i vårt samtal.

– Ja, vi har ju Hammarmölledamm som är ett särskilt kapitel. Där är det ju ganska jobbigt när det är såna här fina naturområden och folk är där för att vandra och ser en fin vattenspegel och plötsligt ska den försvinna. Det är ganska svåra ärenden för oss att göra avvägningar om vad som är viktigt men det är domstolen som har beslutandet.

– Där har nog kommunen varit lite proaktiva och känt att det här vågar vi inte riktigt ha kvar, då kanske vi får problem med länsstyrelsen eller domstol.

Frågan är också vad kommunen har för avsikter med området. I översiktsplanen för Hässleholms kommun 2022-2040 finns varken dammarna eller Korsvirkeshuset kvar.

En översiktsplan är inte juridiskt bindande men är en målbild. Korsvirkeshuset är dessutom införlivat i kommunens exploateringsfastighet vilket ofta sker när en byggnad skall rivas.

Läs mer här: https://www.hassleholm.se/bygga-bo-och-miljo/stadsutveckling-oversiktsplan-och-detaljplaner/oversiktsplan-och-detaljplaner/oversiktsplan)

Tekniska nämndens ordförande Urban Widmark (M) kallar utredningsuppdraget en förstudie.

– I och med att det inte finns någon vattendom kan vi inte gå in och göra akuta åtgärder i anläggningen, säger han.

Vad har ni politiker fåẗt för information inför beslutet?

– Vi fick en kort dragning på beredning med anledning av brister i dammkonstruktionen.

Urban Widmark har fått besked att tjänstemännen kollat upp vad som gäller med länsstyrelsen. Han är skeptisk till det länsstyrelsen sagt till Frilagt.

– Det låter jättemärkligt, för Hammarmölledamm försökte vi, men det hjälpte inte.

När Frilagt frågar om det inte är lite missvisande i underlaget, att det står att det inte går att göra något åt Kollingedammarna utan vattendom, vill han att vi skickar prejudikat på att man får göra vad som helst, vilket givetvis inte är aktuellt.

Hade du tyckt att man skulle be länsstyrelsen titta på det ytterligare?

– Politiken har gett i uppdrag att det ska utredas. Då tar förvaltningen reda på alla fakta och inte minst det juridiska. Det kanske finns handlingsutrymme, vi kanske får söka vattendom eller göra på annat vis. Vi får avvakta förstudien.

Urban Widmark försäkrar att det inte finns någon avsikt att riva Korsvirkeshuset.

Vad är avsikten?

– Det kan jag inte svara på.

Om det planeras något annat är det kanske mer begripligt att dammarna inte renoveras, men är det inget som finns i bakgrunden, vad du vet?

– Nej, nej, absolut inte.

Det är väl en viss risk att bara låta det stå, det måste väl på något sätt åtgärdas?

– Ja, det måste det.

– Det är ett viktigt område för Tyringe, kulturhistoriskt och för rekreation. Det är vår ambition och avsikt att säkerställa det, utifrån det handlingsutrymme vi har.

Urban Widmark nämner Vinslövssjön där dämmet rivits ut, men funktionen är kvar genom en ny åfåra i etapper.

– Man får inte låsa in sig för mycket och dra förhastade slutsatser utan vi får avvakta och se. Det kanske är som du säger, jag vet inte. När vi har alla fakta kan vi gå vidare med förslag på åtgärder. Därefter blir det fråga om finansiering och annat. Först då blir det ett ärende för politiken att besluta om.

Kommunalrådet Joakim Karlsson uttalade sig redan i höstas på Facebook om att kommunen inte får åtgärda dammluckorna på grund av att det inte finns vattendom.

– Det är det jag har hört bara efter att ha frågat tjänstemännen. Jag har försökt sätta mig in i det. De sa att det finns ingen vattendom och då får de inte laga eller byta ut dammluckor. Fiskarna ska väl också kunna förflytta sig nedströms, säger han.

Han tror också att tjänstemännen har med sig att Hammarmölledamm inte fick vara kvar.

– Det gör väl att de kanske är lite försiktiga på tekniska förvaltningen, säger han.

Han tror inte att Kollingedammarna hotas av utrivning.

– Vi ska göra allt för att det ska finnas en vattenspegel.

Men enligt länsstyrelsen har kommunen troligen fel i att det behövs en vattendom?

– Vi får väl ta tag i det så vi kommer vidare. Det är en viktig del i Tyringe, det är ett trevligt område, säger Joakim, men påpekar att det också handlar om resurser.

Han säger att han ska prata med tjänstemännen igen utifrån Frilagts uppgifter.

Claus Bonde
Berit Önell