Dåligt betyg i hemtjänstranking fokus i pensionärsdebatt

Dåligt betyg i hemtjänstranking fokus i pensionärsdebatt

Hässleholms usla placering i Hemtjänstindex var en av utgångspunkterna när pensionärsorganisationen SPF Samorganisation i Hässleholm bjöd in politiker från alla partier till debatt.

Vi är inte bra på näringslivsrankingen heller. Där jobbar vi febrilt, vi borde kanske ha mer fokus på hemtjänsten och omsorgen istället, eller också, sa Thomas Haraldsson (L).

90 procent är nöjda och de andra tio procenten försöker vi fixa, sa dock Nilla Swärdén (M), första vice ordförande i omsorgsnämnden, och nämnde att kommunen deltar i flera olika mätningar.

Bilden visar politikerna som deltog i debatten.
Politikerna som deltog i debatten var från vänster Joachim Fors (S), Nilla Swärdén (M), Arberesha Sabani (MP), Magnus Åkeborn (V), Anders Edwall (C), Thomas Haraldsson (L), Simon Berneblad (KD), Ernst Herslow (FV) och Susanne Lottsfeldt (SD).

Stoby församlingshem var fullsatt vid debatten. Jan Ole Engkvist, pensionär som tidigare bland annat varit rektor och biträdande förvaltningschef på kommunledningsförvaltningen, var moderator.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

SPF-medlemmar runt om i kommunen hade skickat in frågorna som diskuterades. Politikerna fick ordet i nummerordning efter lottning och fick även svara på ett antal-ja- och nejfrågor.

Hässleholm kom på plats 194 av landets 290 kommuner i SPF:s Hemtjänstindex för 2025. Kristianstad tog hem förstaplatsen.

Bilden visar publiken i Stoby.
Det var fullsatt i Stoby församlingshem. Alla tre kommunalråden var där, men på åskådarplats denna gång.

I Hässleholm fick biståndshandläggningen lägst poäng. Utförandet fick högst, men bara så att det räckte till plats 142.

– Det var inte bra, men minst illa, konstaterade Nilla Swärdén.

Ingen minutstyrning i Hässleholm

Hon ville lära av Gullspångs kommun som lyft sig från plats 229 till 33 i indexet på ett år. Men hon framhöll också att planering sker ute i verksamheten i Hässleholms kommuns hemtjänst, inte genom minutstyrning på något kontor.

– Om någon behöver tio minuter till i duschen, då ändrar vi det, sa hon.

Det var hennes första politiska debatt någonsin och hon erkände att hon var nervös. Både hon och ordförande Joackim Fors (S) tillträdde den den 1 januari sedan deras företrädare från samma partier lämnat sina poster.

Bilden visar Nilla Swärdén och Joachim Fors.
Nilla Swärdh (M), första vice ordförande i omsorgsnämnden, medgav att uppdraget är svårare än hon trodde. På bilden även Joachim Fors (S), ordförande i omsorgsnämnden.

– Personal och omsorgstagare måste få större inflytande, sa Arberesha Sabani (MP).

Magnus Åkeborn (V) ville främst öka de ekonomiska resurserna till omsorgen.

– Stoppa delade turer, höj lönerna och rekrytera fler medarbetare, sa han.

Thomas Haraldsson markerade att det inte hjälper med pengar om de inte används på rätt sätt.

Arberesha Sabani ville ha fler fasta tjänster inom hemtjänsten.

– Vi uppmanar till överanställning, men det finns oftast inte folk. Det är också en jätteutmaning att behålla dem vi rekryterat, svarade Nilla Swärdén.

Höjda löner ger yrket högre status

Susanne Lottsfeldt, (SD), andre vice ordförande i omsorgsnämnden, påminde om SD:s löfte om 5 000 kronor mer i månaden för sjuksköterskor och 2 500 kronor för undersköterskor.

– De springer inte fortare för att de får högre lön, sa Joachim Fors.

– Nej, men ju mer de får betalt desto högre status för yrket och desto fler vill jobba, sa Lottsfeldt.

Bilden visar Susanne Lottsfeldt.
Susanne Lottsfeldt (SD) påminde om partiets vallöfte att höja lönerna för sjuksköterskor och undersköterskor.

– Jag tror att alla är överens om att det behövs mer händer i omsorgen. Därför är SD:s förslag valfläsk, sa Anders Edwall.

Ernst Herslow invände mot en växande administration.

– Vi anser att det behövs mer personal på golvet, inte mer administration och toppstyrning, sa han.

Personalstyrd enhet?

Simon Berneblad Mandegård tog det ett steg längre med en fråga till S- och M-styret.

– Är ni beredda att skapa en personalstyrd enhet som i Kristianstad?

När det gällde bostäder för äldre ville flera bygga nya så kallade mellanboenden, exempelvis trygghetsboenden, i kransorterna för att den som vill sälja sitt hus på äldre dar ska kunna bo kvar i hemorten. Skiljelinjen gick främst mellan de som anser att politikerna ska verka för det och de som vill lämna det till marknaden.

Bor kvar i hus av ekonomiska skäl

– Vi behöver få politiken att trycka på Hässlehem, om de privata inte orkar med det, sa Anders Edwall som också föreslog boenderådgivning för äldre.

– Hässlehem är väldigt litet så vi behöver hjälp av den privata marknaden, sa Joachim Fors.

Det gladde Thomas Haraldsson.

– Många bor kvar i sina hus av ekonomiska skäl, konstaterade han.

– Vi är övertygade marknadsvänner. Vi tror att marknaden till stor del löser det här om folk visar intresse, sa Ernst Herslow.

Simon Berneblad Mandegård menade att politiken har goda möjligheter att hjälpa till, exempelvis genom att se till att det finns detaljplaner.

Många har ingen villa att sälja

Magnus Åkeborn påminde om att många har inte någon villa att sälja.

– Men marknaden tar nog hand om den, sa han.

Höga hyror i nybyggda lägenheter är ett problem för äldre som vill flytta från sina hus.

– Problemet är att man i kransorterna får vara beredd att skruva ned fastighetsvärdet för att få uthyrt. Sluta plocka ut vinster från Hässlehem, så kan de bygga upp ett kapital och ta de riskerna, sa Thomas Haraldsson.

Bilden visar Thomas Haraldsson.
– Sluta plocka ut vinster från Hässlehem, uppmanade Thomas Haraldsson (L).

När debattörerna fick ge sin syn på framtidens äldreomsorg berörde flera den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och färre invånare i arbetsför ålder. Nilla Swärdén med flera såg framför sig fler platser på särskilt boende och att alla över viss ålder får rätt till vissa insatser utan behovsprövning. Ett nytt särskilt boende behövs i kommunen 2034.

FV och KD ville se insatser för ensamma, inte minst äldre män.

För Joachim Fors och S är de viktigaste frågorna arbetsmiljö, arbetsskor, ökad personaltäthet och uppsökande verksamhet.

– Vi vill höja fixartjänsten från 25 till 100 procent från den 1 januari, berättade han.

Välja kön i hemtjänsten?

Simon Berneblad Mandegård talade för att omsorgstagarna ska få välja kön på hemtjänstpersonal när de behöver hjälp vid intima situationer.

– Det är en mänsklig rättighet, sa han.

Anders Edwall ifrågasatte ett uttalande från Nilla Swärd om att alla verkade ha samma vision.

– Uppenbart inte när personalen inte byter blöja och äldre inte får komma ut och gå, sa han.

Bilden visar Anders Edwall.
Anders Edwall (C) instämde inte i att alla partier hade samma vision.- Uppenbart inte när man inte byter blöja och inte låter de äldre komma ut, sa han.

– Varje gång det blir fel gör det ont i mig, sa Nilla Swärd och berättade att hon också anmält ett boende för vanvård av hennes mamma.

– Vi är på väg. Jag tar helt ansvar, men det tar längre tid och är svårare än jag trodde, sa hon.

Partierna var i alla fall eniga i tre av ja- och nej-frågorna. De ville höja anslag till maten i äldreomsorgen, gillade SPF:s förslag om volontärer som måltidsvärdar för äldre och ville motverka den ofrivilliga ensamheten.

Alla utom V var säkra på att de vill bygga två trygghetsboenden under nästa mandatperiod. Magnus Åkeborn viftade med både rött och grönt kort. Alla utom V och C var för en rätt att välja kön vid intima situationer i omsorgen. V sa blankt nej och C tvekade.

Matens innehåll och organisation

Partierna har olika syn på maten i äldreomsorgen. SD, FV, KD och C vill återinföra varm mat i hemtjänsten med möjlighet att välja den kalla som nu har blivit enda alternativet.

Ernst Herslow som är ledamot i tekniska nämnden, hade uppfattningen att den nya måltidsorganisationen i samarbete med omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden, fått gott betyg. Det är dock inte vad revisorerna kommit fram till.

När Arberesha Sabani nämnde klimatsmart mat reagerade Ernst Herslow.

– Om det innebär mindre kött ställer vi inte upp. Ju äldre vi blir desto mer kött behöver vi.

Bilden visar Ernst Herslow.
Mindre kött till de äldre ställer Folkets väls Ernst Herslow inte upp på.

Arberesha Sabani betonade att MP anser det viktigt att servera vegetariska luncher, men att hon aldrig sagt att någon ska tvingas.

– Individen ska känna igen sig, sa Joachim Fors, men betonade att det gäller oavsett om baljväxter eller kött serveras.

Simon Bernblad Mandegård ansåg inte att den nya matorganisationen blivit bra.

– Man ska aldrig utgå från kommunens perspektiv utan från den enskildes. Det här är den enda frågan där jag personligen hade kunnat gå in och säga “Höj skatten!”.

Ingrid Magnusson, ordförande i SPF Samorganisation, är nöjd med arrangemanget.

– Vi kunde inte drömma om att det skulle komma så mycket frågor, säger hon till Frilagt efter debatten.

Bilden visar Ingrid Magnusson och jan Ole Engkvist.
Ingrid Magnusson, ordförande i SPF Samorganisation, blev glatt överraskad över de många frågor som medlemmarna skickade in till debatten. På bilden även moderatorn Jan Ole Engkvist.

Men hon hade önskat mer utrymme för frågor om maten.

– Det är mycket som hänger samman där jag inte tycker att politikerna tar in hela perspektivet, säger hon.

Vilken var den allra viktigaste frågan?

– Boendefrågan var nog högst upp.

Text och foto: Berit Önell

val2026
Politisk reklam från de politiska partierna. Prissatt utifrån storlek och annonstid baserat på ordinarie pris utrymme C.
POLITISK REKLAM – SD Hässleholm, Riksdagsval 2026 Transparensmeddelande
Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se