Desinformation och hat hotar demokratin

Vad är fake news? Den frågan diskuterades under demokrativeckan i Kristianstad.

– Det kan sägas vara en strid om vem som ska få beskriva verkligheten, säger Ola Sigvardsson. Han arbetar som pressombudsman, med uppgiften att upprätthålla svensk pressetik.

Lördagens samtal i Regionmuseet leddes av journalisten Lisa Bjurwald från Teskedsorden. Dessutom deltog Kristianstadsbladets chefredaktör Jörgen Svensson och riksdagsledamoten Anna Wallentheim, (S) från Hässleholm.

Fake news är ett begrepp som kan sägas vara nära släkt med rykten, desinformation och propaganda. För att inte tala om konspirationsteorier. Donald Trump använder fake news som ett skällsord när han vill poängtera att han inte gillar journalister, vad de väljer att berätta om, och hur de gör det.

Fake news och kampen om sanningen diskuterades vid ett seminarium under demokrativeckan i Kristianstad. I panelen: Från vänster riksdagsledamoten Anna Wallentheim, Kristianstadsbladets chefredaktör Jörgen Svensson, och Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson. Samtalsledare var journalisten Lisa Bjurwald.

Ingen av debattörerna betvivlade att en hel del av den information som dagligen strömmar emot oss är vilseledande. Framväxten av internet för både gott och ont med sig. Nätet kan gynna demokratin, eftersom fler kan få komma till tals, vilket är positivt. Yttrandefrihet är viktigt. Men även desinformationen flödar.

– Genom internet kan falska uppgifter spridas till så många fler, säger Jörgen Svensson.

I synnerhet unga människor använder nätet och sociala medier för att hämta information. De läser inte tidningar och tittar inte på nyhetssändningar i första hand, som äldre gör.

– Jag oroas av att vår marknad blir mindre och mindre, säger Kristianstadsbladets chefredaktör Jörgen Svensson.

Seminariet utgjorde final för utställningen Fira demokratin som visats i Kristianstad i höst. Det är en vandringsutställning som tagits fram på uppdrag av Sveriges riksdag. Den uppmärksammar att det gått 100 år sedan kvinnlig rösträtt infördes.

Källkritik, att bedöma vad som är seriösa källor och inte på internet är angeläget. Det är något som Anna Wallentheim ofta blev påmind om i samtal med elever, när hon arbetade som lärare på högstadiet.

– Det här har ju delats på nätet, då är det väl sant?

Det finns forum på nätet som Flashback där orden tycks få flöda fritt utan att de som står bakom bryr sig. Andra sajter drivs med en avsikt, en tydlig agenda. De är politiskt färgade, många av dem som startats på senare år är nationalistiska.

Panelen var bekymrad över att unga människor allt mer hämtar sin information på sociala medier och betonade vikten av källkritik

I takt med att internet vuxit fram har vi också fått ett hårdnande debattklimat. Hot och hat fräter på demokratin i lika hög grad som desinformation. Det drabbar inte minst politiker och journalister.

– När jag kom in i riksdagen 2014 fick ledamöterna höra av Säpo att vi alla fick räkna med att ta emot hot och hat, berättar Anna Wallentheim. Det har ökat kraftigt sedan dess.

Samtalsledaren Lisa Bjurwald bad henne ge exempel på vad hon själv utsatts för. En kommentar var:

– När du våldtas ska jag stå bredvid och titta på.

I sin roll som politiker har Anna Wallentheim har fått utstå många hatiska påhopp som går över anständighetens gräns. Men Säpo har inte ansett sig ha möjlighet att prioritera dem, för det finns än värre hot som andra folkvalda utsatts för. Anna Wallentheim medger att hon därför undvikit att skriva om vissa ämnen, för att hon vet vad det är för typ av kommentarer hon kan förvänta sig på nätet.

– De som skriver sådant vet att hat och hot fungerar, säger Ola Sigvardsson. Därför fortsätter de att göra så här. Det är en antidemokratisk utveckling, de vill få oss att sluta, få oss att vara tysta. Istället måste vi fortsätta skriva och debattera. Kommer trollen ut i ljuset så spricker de.

Ola Sigvardsson menar att det därför finns anledning att vara hoppfull.

– Efterfrågan på god, oberoende journalistik kommer att bestå. Den här vågen av hat och hot kommer inte att dränka den.

Kan man få dessa oseriösa tyckare som går över alla gränser på nätet att ändra sig?

– Nej, det är en naiv förhoppning, säger Jörgen Svensson.

Inte heller Anna Wallentheim ser någon quick fix framför sig. Hon oroas också för att en effekt blir att unga inte vill engagera sig politiskt på grund av det hat man kan tvingas möta. När det gäller journalister ser Ola Sigvardsson ett liknande problem.

Vad kan då göras till stöd för demokrati och yttrandefrihet, för att möta de mörka krafter som hotar? Det handlar om att de goda krafterna behöver ta vara på alla möjligheter att samverka.

– Vi får kroka arm med varandra och slå vakt om det goda samtalet, säger Anna Wallentheim. Vi får stå upp för det vi tror på och säga emot. De stora mediejättarna måste också ta ett större ansvar för vad som sprids på deras plattformar.

Seminariet anordnades av Regionmuseet i samarbete med Teskedsorden och Nätverket Kristianstad för alla, som består av FN-föreningen, idrottsföreningar, kyrkor, studieförbund, med flera.

Text och foto: Urban Önell

Lästips:

Länk till Skolverkets checklista för källkritik:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d1f2/1553967871709/pdf3925.pdf

Se även Frilagts tidigare artikel om Fake News och pressetik:

Länk till Teskedsordens hemsida: https://teskedsorden.se/

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com