Hässleholms kommun måste återskapa de raderade mejlen mellan kommunalråden och tidningsledningen på Norra Skåne. Det är innebörden av domen i högsta förvaltningsdomstolen, som dock avslår överklagandet.
Om kommunen skulle vägra lämna ut handlingarna kan ansvarig tjänsteman riskera åtal för tjänstefel.
Frilagts redaktör, då journalist på Norra Skåne och just omplacerad från jobbet som granskande reporter, begärde i april förra året ut mejlkorrespondensen. Den skedde efter att kommunpolitikerna hade fått nog av avslöjande reportage om kommunala affärer. De kontaktade tidningsledningen, bland annat via mejl, vilket ledde fram till omplaceringen och senare uppsägning.
De inblandade var dåvarande kommunalrådet Lars-Göran Wiberg (C ), kommunalrådet Pär Palmgren (M), tidningens bolagsstyrelseordförande Håkan Mattsson, även centerpartistisk politiker i Ystad, och tidningens chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk.
Kommunen avslog först hela begäran med motiveringen att mejlen var raderade. Sedan utlämnades alla mejl utom tre. Enligt kommunen fanns dessa endast som säkerhetskopior och var därför inte offentliga.
Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att säkerhetskopior inte är offentliga handlingar enligt tryckfrihetsförordningen i grundlagen. Normalt sett finns inte heller något intresse av insyn i säkerhetskopior som antingen finns också i det ordinarie systemet eller gallrats enligt gällande föreskrifter. Kommunen är därför inte skyldig att lämna ut säkerhetskopiorna, däremot att återskapa mejlen till sitt ordinarie system eftersom de raderades i strid mot gällande gallringsföreskrifter.
Principiell skyldighet
– Om emellertid en allmän handling kommit att raderas i strid med gällande gallringsföreskrifter kan insynsintresset inte tillgodoses med mindre än att informationen återförs från säkerhetskopieringen till myndighetens ordinarie system. Därigenom återskapas den allmänna handlingen och frågan om dess utlämnande kan prövas, skriver Högsta förvaltningsdomstolen i domen.
Domstolen förklarar att en myndighet har en principiell skyldighet att återskapa handlingen från det säkerhetskopierade materialet.
– Att så skulle ske förutsattes också av lagstiftaren som därför valde att inte reglera detta särskilt, skriver domstolen och hänvisar till propositionen 2009/10:58 inför tillägget i tryckfrihetsförordningen.
JK kan agera
Om lagen missbrukas kan Justitiekanslern, JK, agera.
Juristen Viktor Robertson som varit ombud i processen, är positiv till domen, trots avslaget.
– Beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen är glädjande, inte bara för Berit Önell utan också för öppenheten i Sverige. Nu är det klarlagt att en myndighet inte kan radera digitala dokument som mejl och spara dem som säkerhetskopior för att dölja känsligt material. Genom domstolens dom blir det nu tydligt att myndigheten i dessa fall har en grundlagsstadgad skyldighet att återskapa dokumenten så att dessa kan lämnas ut. Domen är en välavvägd kompromiss mellan intresset av insyn och myndigheternas intresse av att inte behöva lämna ut rena säkerhetskopior, säger Viktor Robertson, jurist vid Den nya välfärden.
Ska kontakta kommunen
Han kommer nu att kontakta kommunen och upplysa om dess skyldighet att agera.
– Eftersom utlämnande av handlingar är myndighetsutövning kan det bli fråga om ansvar för tjänstefel om domen inte följs, säger Viktor Robertson.
JK är åklagare i brott mot tryckfrihetsförordningen och den som i så fall får ärendet på sitt bord. Domen kommer nu att skickas för kännedom till JK som på eget initiativ också inledde en utredning om kommunens mejlhantering efter sin utredning om politiska påtryckningar mot Norra Skåne i maj i fjol. JK konstaterade då att kommunalrådens formuleringar i kända mejl och insändare kunde uppfattas som försök till påtryckningar mot den fria pressen och därför var olämpliga. Något åtal för censurbrott blev det dock inte.
Berit Önell
