I mer än ett år har den före detta Norra Skåne-journalisten Berit Önell kämpat för att få ta del av innehållet i den kommunpost som Hässleholms kommun vägrade lämna ut. Detta med hänvisning till att de raderade mejlen endast fanns kvar som säkerhetskopior.
Efter domen i Högsta Förvaltningsdomstolen skulle hon och allmänheten äntligen få veta vad det stod i de raderade mejlen. Men då är säkerhetskopiorna raderade.
Det var i april förra året som, dåvarande Norra Skåne-journalisten, Berit Önell begärde att få ta del av mejlkorrespondensen mellan å ena sidan kommunalråden Pär Palmgren och Lars Göran Wiberg och å andra sidan Norra Skånes chefredaktör Mimmi Karlsson Bernfalk och koncernstyrelsens ordförande, centerpartisten Håkan Mattsson. Efter mycket om och men lyckades man återskapa en del av dessa mejl. Fyra mejl saknades dock och kommunen vägrade lämna ut dessa eftersom de var raderade och endast fanns som säkerhetskopior.
De mejl som försvunnit är ett mellan Pär Palmgren och Håkan Mattsson den 31 mars samt tre mellan Lars Göran Wiberg och Mimmi Karlsson Bernfalk, daterade den 27, 28 och 30 mars.
Högsta förvaltningsdomstolen ger kommunen rätt i ett avseende: man har ingen skyldighet att lämna ut säkerhetskopiorna. Däremot innebär domen också att kommunen är skyldig att återskapa mejlen eftersom de raderats i strid med den förordning, från 1992, som antagits av kommunstyrelsen och som klart säger att all korrespondens, såväl politikernas som tjänstemännens, ska arkiveras.
Men nu hävdar alltså kommunen att det inte går eftersom också säkerhetskopiorna raderats! Kommunen uppger att detta sker automatiskt efter 30 dagar, något som dock framkommit först nu när Berit Önell begärt att mejlen ska återskapas.
Kommunjuristen Magnus Gjerstad anser inte att det strider mot den gällande dokumenthanteringsplanen som säger att all korrespondens ska arkiveras.
Borde inte de aktuella säkerhetskopiorna sparats eftersom det pågick en rättsprocess?
– Överskrivningen av säkerhetskopiorna sker automatiskt för att inte överbelasta servrarna, så de var troligen raderade redan när mejlen begärdes ut, säger Magnus Gjerstad
– Om mejlet inte anses vara en allmän handling behöver det heller inte sparas, säger han och tillägger att det kommer ju mycket reklam i mejlboxarna.
Men här rörde det sig ju om en skriftväxling mellan kommunalrådet och tidningen, ska inte det anses som allmän handling?
– Det åligger den enskilde tjänstemannen eller politikern att göra den bedömningen. Om mejlet är slängt och papperskorgen tömd så sparas en säkerhetskopia i 30 dagar. Sedan raderas denna automatiskt.
– Mejl som handlar om att äta lunch med någon kanske inte anses som en allmän handling, tillägger Magnus Gjerstad.
Det innebär alltså att man kan undanhålla allmänheten uppgifter som kan uppfattas som känsliga genom att slänga ett mejl och sedan tömma papperskorgen ?
– Rent teoretiskt är det så klart möjligt, men jag förutsätter att man som enskild tjänsteman eller förtroendevald följer de lagar och förordningar som finns.
Berit Önell hävdar att mejlväxlingen mellan kommunalråden och tidningsledningen måste anses vara allmän handling.
– Även om det handlar om att äta lunch tillsammans eftersom relationen mellan tidningen och politikerna skulle diskuteras.
Därför anser Berit Önell att de båda kommunalråden, Pär Palmgren och Lars Göran Wiberg, begått tjänstefel när de slängde mejlen.
– Dessutom är det tjänstefel att radera säkerhetskopiorna. Inte minst med tanke på att det inte gått 30 dagar när handlingarna först begärdes ut.
Hon tycker också att det är märkligt att vissa mejl från samma tidsperiod lyckats återskapas, men inte just de här.
– Helt klart vill de inte lämna ut mejlen vilket tyder på att de kan innehålla känsliga uppgifter.
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke säger i en kommentar till Högsta Förvaltningsdomstolens beslut att det är en bra dom då den säger att kommunen är skyldiga att göra vad de kan för att återskapa handlingen från säkerhetskopian.
I och med att även säkerhetskopiorna är raderade har den dock ingen verkan den här gången.
Gert Jacobsson
