Olaglig asfaltkross på vandringsled vid sjön

Någon på kommunen har lagt asfaltkross från vägbyggen på Skåneleden vid Finjasjön utan att anmäla det till miljökontoret, vilket lagen kräver.

Miljökontoret kommer att kräva att de ansvariga förklarar sig och antingen bevisar att materialet inte innehåller otillåtna föroreningar eller tar bort beläggningen som ligger i ett tjockt lager på en sträcka av cirka 250 meter vid det gamla tegelbruket i Sjörröd.

Vandringsleden som förstärkts med krossad asfalt går på sina ställen bara ett par meter från sjön. Foto: Berit Önell
Vandringsleden som förstärkts med krossad asfalt går på sina ställen bara ett par meter från sjön. Foto: Berit Önell

Leden vid Finjasjön är en del av det stolta projektet Hovdala vandringscentrum som ska locka mängder av turister till kommunen. Men här pågår ett misstänkt miljöbrott.

Efter att Frilagt ställt frågor om beläggningen som ser ut att vara full av små asfaltklumpar, åkte miljöinspektör Ida Gundersen ner till Sjörröd och tittade. Hon ser allvarligt på fallet, särskilt eftersom leden går nära sjön och kan drabbas av översvämningar.

Det verkar dessutom som om samma typ av beläggning lagts på två gånger. Den första ska ha sköljts bort vid översvämningen i januari och därefter har nytt material lagts på.

Ida Gundersen kontaktade kommunens tekniska avdelning för att få klarhet i vad materialet bestod av och var det kom ifrån. Hon vände sig först till parkförvaltare Gunnar Swärdh som skickade frågan vidare till Hässleholm teknik AB.

– Kan nån av er svara Ida på detta? Det är ju den delen av stigen som spolades bort när sjön steg sist, skriver han i ett mejl.

Johan Nilsson på Hässleholm Teknik AB svarar att det är samma material som legat där sedan tidigare: lite asfaltkross blandat med 0-40 bergkross.

– Det är för att få tyngd i stenen så den inte spolas bort och samtidigt gör den lilla mängden asfaltkross det behagligare för hundar och människor att gå i då den inte är så vass, skriver han.

Asfaltbitarna syns tydligt på stigen.
Asfaltbitarna syns tydligt på stigen.

Ida Gundersen frågar honom då på nytt var asfaltkrossen kom ifrån och om någon provtagning gjorts för att utreda eventuellt föroreningsinnehåll.

Hon får svaret att krossen kommer från tekniska kontorets ”bunke” och att han inte vet om några prover tagits. Han hänvisar vidare till Stefan Alvedal på kommunens tekniska avdelning.

– Asfalten som vi har tagit har ju legat några år så den är torr i sin substans och borde inte fälla ut något ämne, avslutar Johan Nilsson.

Ingen ville dock kännas vid att ha beställt arbetet.  Ida Gundresen forskar vidare i det.

– Det kan också vara fritidskontoret som beställt det här eftersom de ansvarar för skötseln av Skåneleden, säger hon.

Oavsett vem som gjort det så är det olagligt.

– Användning av avfall i anläggningsarbete är anmälningspliktigt och det här är definitivt ett avfall, säger hon.

Så snart hon fått klarhet i vem som är ansvarig ska hon skriva ett beslut i ärendet.

– Om avfallet ska ligga där ska det anmälas och då kräver vi alltid provtagning. Alternativt får de plocka bort alltihop, förklarar hon.

Asfaltkrossen ligger i ett tjockt lager på vandringsleden. Om inte användningen anmäls, provtas och bevisas fri från farliga föroreningar måste alltihop tas bort.
Asfaltkrossen ligger i ett tjockt lager på vandringsleden. Om inte användningen anmäls, provtas och bevisas fri från farliga föroreningar måste alltihop tas bort.

När Frilagt når Stefan Alvedal som ansvarar för trafik- och gatufrågor på tekniska avdelningen slår han först ifrån sig.

– Jag har inte lagt ut något förorenat avfall, säger han och hänvisar till Gunnar Swärdh.

Sedan medger han att tekniska avdelningen har hand om asfalthögen. Men den kommer från Peabs vägarbeten och det är också Peab som ansvarar för kontrollerna.

– Den högen har legat där i säkert 30 år. Men den ska avvecklas, säger Alvedal.

Avvecklingen har påbörjats i år. Meningen är nu att asfalten ska krossas och skickas till asfaltverk för nedsmältning så att den kan återanvändas vid vägbyggen.

Stefan Alvedal säger att han inte vet vad den tidigare använts till.

– Jag har inte hört att asfalten använts till förstärkning av stigar sedan jag började här. Men förr var det ju inte så noga som nu med att allt ska testas, säger han.

Själv säger han på måndagen att han inte visste att återanvändning av avfall i anläggningsarbeten kräver anmälan till miljökontoret.

Berit Önell

Fakta om återanvändning av asfalt

Asfalt som tillverkats före 1974 kan innehålla stenkolstjära med höga halter cancerogena PAH-föroreningar. Ämnena lakas ut om sådan asfalt lagras i öppna upplag eller återanvänds, särskilt om de läggs i områden med risk för översvämning. Utlakningen leder till risk för mycket stor miljöpåverkan. Asfalt från olika tidsåldrar och användningsområden får inte blandas. Vid återvinning ska asfalt med stenkolstjära behandlas separat och inte smältas ned genom värmebehandling som övrig asfalt.
(Källor: Länsstyrelsen i Jönköpings län och VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet)

 

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com