Den hårt prövade Finjasjön har nu också drabbats av pest. Det är den främmande växten vattenpest som invaderat sjön och nu nästan fyller det grunda vattnet i Sjörrödsbukten. På vissa ställen nära land är det lilla vatten som finns kvar helt stillastående och stinker. Det är knappt lönt att försöka ta sig ut med annan båt än kanot och många boende är bekymrade.

En kanottur i Sjörrödsbukten är just nu en surrealistisk upplevelse. Paddeln trasslar in sig i växterna och det går inte att se bottnen trots att vattnet är som mest en halv meter djupt. Det som syns under ytan är stora sjok med de långa rankorna av vattenpest, en del axslinga och mindre bestånd av nate. De illgröna och slemmiga makroalger som brukar skördas i Magle våtmark tycks också ha flyttat ut i sjön. Intrycket är att sjön håller på att växa igen.

Längs stränderna ligger stora högar med döda växter.

– Vattenpest är ett jätteproblem på många håll i landet liksom en del andra främmande och invasiva arter som exploderar och tränger undan det som fanns där tidigare, säger Nils Carlsson på länsstyrelsens vatten och fiskeenhet som tillsammans med Thomas Lakowitz arbetar med invasiva arter.

Carlsson har forskat om sådana arter och konstaterar att de är svåra att få bukt med, särskilt om de hunnit breda ut sig över stora områden.

Sedan den 1 januari i år finns en EU-förordning som säger att alla medlemsstater måste bekämpa allt som hotar den biologiska mångfalden, även invasiva växtarter.

– Sverige ligger tyvärr långt bak i det arbetet, men nu håller vi i alla fall på att ta fram en lista på arter som ska bekämpas, så det börjar hända något, säger Nils Carlsson.

Listan ska vara klar den 1 januari 2016.

– Det här är viktigt, de nya arterna kan förändra ekosystemen totalt, säger Nils Carlsson.

Länsstyrelsen arbetar också med att söka bidrag för bekämpning av den lilla näckrosen sjögull som anses vara den invasiva växt som ställer till störst problem i de skånska vattendragen just nu. Bekämpningen görs genom täckning och ger god effekt på mindre ytor.

– Slåtter fungerar absolut inte eftersom risken är jättestor att sjögull då bara sprider sig mer. Den kan föröka sig vegetativt, det vill säga genom att små växtdelar bildar nya plantor.

Vattenpesten förökar sig på samma sätt. Därför kan spridningen ha förvärrats både av kommunens vassklippning och av några villaägares försök att räfsa undan en del av växterna.

– Vi var tvungna att göra något. Vattnet står ju helt stilla här och ibland stinker det så man inte kan vara i närheten. Denna delen av sjön är en katastrof och kommunen gör ingenting, säger en villaägare som vill vara anonym.

Nils Carlsson berättar att det kan finnas en möjlighet att få projektpengar även till bekämpning av vattenpest, men inte i en sjö där det har gått för långt.

– Vi får försöka ta sådant som det går att göra något åt. Jag tycker att vi även måste bekämpa vattenpesten, men det är lite mer hopplöst, säger han.

Det positiva är, enligt Nils Carlsson, att vattenväxter av det här slaget kan bidra till minskad algblomning eftersom de tar upp mycket av näringen i vattnet. De stjäl dessutom ljus. Algblomningen i Finjasjön har nu också nästan helt upphört, efter mer än fyra månader denna sommar.

I sjön finns dock sediment med näring i form av fosfor på bottnarna. Om stora mängder vattenpest dör och bryts ner förbrukar de syre i vattnet, vilket i sin tur gör att fosfor frigörs från bottnarna och näringstillförseln ökar. Då gynnas algblomningen ändå. Syrebrist kan även döda fiskar och andra vattenlevande djur.

Christer Jönsson, vice ordförande i Helgeåns vattenråd, tycker att det är synd att naten minskat till förmån för vattenpesten.

– Men det är nog ändå bättre med de här växterna än med algerna, säger han.

Han betonar att det viktigaste är att arbeta för att minska tillförseln av fosfor till sjön.

– Fosforn måste minska med minst 75 procent. Bland annat behövs ett stort antal fosforfällor i tillflödena till sjön. Reningsverket behöver också förbättras. Det är ett långsiktigt arbete som kan ta många år, men det är hög tid att börja, säger han.

Miljöchef Sven-Inge Svensson meddelar via mejl att kommunen inte kommer att göra något åt vattenväxterna.

– Om det skulle vara aktuellt med någon åtgärd mot vattenpesten så är det i första hand länsstyrelsen som äger frågan, skriver han.

Den uppfattningen delas dock inte av Thomas Lakowitz på länsstyrelsen.

– Kommunen har ett ansvar för att hålla koll på sina invasiva arter, inventera och eventuellt göra något åt dem,  säger han.

Nils Carlsson sitter just med en remiss om hur man ska kunna leva upp till EU-förordningen.

– Där föreslås att både länsstyrelsen och kommunerna ska få ansvar för bekämpning. Men det är inte beslutat ännu, förklarar han.

Han konstaterar att det förmodligen kommer att hända en hel del på området inom det närmaste året.

– Det är verkligen på tiden, säger Nils Carlsson.

Berit Önell