När Trafikverket till helgen avslöjade en uppdaterad kostnadskalkyl för höghastighetsbanorna genom södra Sverige, kan man gott ställa sig den frågan. En prislapp på upp till 320 miljarder. Till detta kan tilläggas en efterkalkyl på 28 procent som är ett genomsnitt för projekt i denna storleksordning. Det ger en kostnad på cirka 400 miljarder.
Då endast ett fåtal kommuner (3-5 per sträcka) av de 85 som skrivit under förhandlingen kommer att få direkt samhällsnytta, kan man undra vad de som inte berörs, ska förhandla om? Ska de betala för en egen ”snabb” anslutning?
Som reaktion på de nya uppgifterna om de ökade kostnaderna, ifrågasattes det genast från Region Skåne om projektets lönsamhet. Fullt förståeligt, då regionen förväntas bidra med finansieringen. När kommer samma reaktion från berörda kommuner, som också förväntas stå för notan, om inte annat så med att bygga mycket kostsamma stationer?
Lägg därtill att Trafikverket själv nu erkänner att ”De samhällsekonomiska beräkningarna visar i dag att projektet blir svagt olönsamt”. Denna uppgift är nog en klar underdrift, det kan snarare uttryckas i termer som ”extremt olönsamt”. Detta grundar sig på att vi inte besitter den folkmängd som behövs som underlag för två parallella stambanor. Vad vi behöver är en bana jämte befintlig stambana för godstransporter. Utred detta!
Att förlita sig på att folk i allmänhet ska överge flyget, för att i stället ta tåget, är kanske lite väl överoptimistiskt, då priset för en biljett med tåget kommer att vara minst dubbelt så högt. Visserligen är det svårt att förutspå prisutvecklingen, men som det ser ut i dag, så finns flygbiljetter Köpenhamn-Skavsta för 69 kronor enkel resa. Mer normalt pris är annars 398 kr för en tur- och returbiljett Köpenhamn-Arlanda.
Å andra sidan behöver vi inte resa så mycket i framtiden. Om vi upptäcker vad vi kan använda internet till, så kan vi minimera resandet. Jag menar då alla kategorier av brukare: Privatpersoner, olika samhällsinrättningar och företag. Det är betydligt billigare och effektivare att transportera ord och bild än människor. Ett exempel: En elev kan i dag, oavsett var hen befinner sig, avlägga en masterexamen på till exempel MIT och Harvard. Alla föreläsningar ligger ute på nätet. Detta system kunde mycket väl implementeras till och med långt ned i det svenska skolsystemet. Tyvärr måste jag konstatera att vi håller på att halka efter många länder när det gäller att utnyttja internets alla möjligheter.
Avslutningsvis kan man fråga sig hur framtidsinriktat det är att satsa så många miljarder på en föråldrad teknik (mer än 150 år), när den ska bestå minst lika långt in i framtiden. Det har ju visat sig att järn mot järn i ökade hastigheter ger ett stort slitage och höga underhållskostnader. Det krävs endast måttliga kunskaper i fysik för att förstå det. I det här landet har det tyvärr bevisats åtskilliga gånger att även spårbunden trafik i måttliga farter inte fungerar. Om det beror på myndigheten som ska sköta underhållet, eller att det är brist på tillskjutna medel, eller en kombination av båda delarna, kan man fundera över. Hittills har i varje fall åtskilliga resenärer bittert fått erfara otillräckligheten i systemet.
Utred Maglev (magnettåg), det fungerar!
