Tiggarbråk vid butik eskalerade till mordhot

Motsättningarna mellan tiggare utanför Ica Kvantum i Hässleholm eskalerar. På fredagen lovade polisen att ha mer tillsyn på platsen efter att handlaren Arne Henrysson ringt om nya bråk och till och med mordhot.

– Så långt får det inte gå, säger Arne Henrysson som är förvånad över att polisen varken tror att det handlar om rivaliserande gäng eller organiserad verksamhet, något som förekommer enligt polisens egen nationella lägesbild som publicerades för ett par dagar sedan.

Motsättningarna mellan tiggare utanför Kvantum eskalerar. Efter måndagens bråk får tiggare inte längre sitta under taket vid Kvantums entré. Foto: Berit Önell
Motsättningarna mellan tiggare utanför Kvantum eskalerar. Efter måndagens bråk får tiggare inte längre sitta under taket vid Kvantums entré. Foto: Berit Önell

En del kunder har tyckt synd om tiggarna som inte längre får sitta under taket vid butikens entré efter måndagens incident då en kvinna i 80-årsåldern inte vågade gå in och handla på grund av bråk mellan tiggande EU-migranter. Enligt vad en av tiggarna med hjälp av tolk uppgav till både personalen och polis på plats handlade bråket om att hon skulle ha tagit andra tiggares revir och måste betala om hon skulle sitta där. Hon kände sig hotad och ville ha hjälp att ringa polisen, vilket hon också skrev på en lapp, men i slutändan blev det ingen anmälan.

– Majoriteten av kunderna tycker att vi gjort rätt och har själva hört bråk de senaste 14 dagarna, säger Arne Henrysson.

Han betonar att han inte vill framstå som elak.

– Vi kan bara inte ha det så att kunderna inte vågar gå in i butiken, säger han.

Han uppfattar det som att motsättningarna har eskalerat den senaste veckan. Vid flera tillfällen har personalen tvingats gå emellan och dela på tiggare som bråkat.

På torsdagen var det dags igen.

– Personalen fick då veta att en kvinna som säljer de hemlösas tidning Faktum blivit mordhotad, därför ringde vi polisen igen, förklarar Arne Henrysson.

Han berättar att han lämnat ytterligare uppgifter till polisen, bland annat om en man som uppfattas som ledare för en grupp tiggare.

– Vi tror att det är han som samlar in pengarna. Men polisen tror inte att det är organiserat, säger Henrysson.

Mannen har portats från butiken efter misstanke om snatteri, något som dock inte blivit polisanmält.

Två hotfulla män

En av de anställda som var med vid torsdagens bråk berättar att mannen var inne i butiken och därför blev utkörd. Tillsammans med en annan man angrep han sedan kvinnan som säljer Faktum, också hon utanför entrétaket.

– Den andre mannen stod under taket och gapade och skrek. Vi sa åt dem att gå därifrån och jag ställde mig framför Faktum-försäljaren. Då sa hon: ”De ska morda mig imorgon”.

Den anställda, som vill vara anonym, förmodar att Faktum-försäljaren var i vägen för de andras verksamhet.

– Polisen måste förstå att det är allvar, säger hon.

Poliser har inte hört något

Men när Frilagt kontaktar Thomas Borg, kriminalkommissarie i Hässleholm, och Anders Swensson, polisens kommunchef i Hässleholm, säger de att de inte hört talas om att det någonsin varit bråk mellan olika grupper av tiggare i Hässleholm eller att det varit andra problem, exempelvis att någon blivit pressad på pengar.

De hänvisar till underrättelsetjänsten i Kristianstad dit tips om misstänkta brott bör komma. Jonas Hartman, tillförordnad chef där, säger också att han inte känner till händelserna, men lovar att undersöka saken och återkomma på måndag.

Tillsyn från närpolisen

Närpolisen Per Cederholm, som själv talat med Arne Henrysson på fredagsmorgonen, har dock lite mer att säga.

– Vi ska titta på det och jobba med tillsyn och diskussion med de inblandade, förklarar han.

Han berättar att en polispatrull varit på plats under fredagen.

Han kan inte dra slutsatsen att uppgifterna från Kvantum visar att det finns kriminella som utnyttjar tiggarna.

– Men vi kan inte vara säkra på att det inte är så heller, säger han.

Men kan det som hänt vara tecken på att människor blir utnyttjade?

– Det kan det självklart vara, säger Per Cederholm.

Han säger att han inte har någon tidigare uppgift om att något sådant misstänks ha skett i Hässleholm.

Han har däremot erfarenhet från Lund där antalet EU-migranter är fler och där det också förekommer mer bråk och hot.

– Det är extremt svårutrett. Men det finns absolut de som har revir. Det har vi sett i andra städer rätt länge. Om någon tar någon annans plats blir det bråk. Det är svårt att hantera. Ofta finns det en inbördes hierarki som vi inte kan lägga oss i. Men blir det någon form av ofredande, hot eller beskyddarverksamhet är det ju brottsligt. Självklart finns det risk för att det kan vara fråga om människohandel också, säger han.

Han förklarar att polisens främsta åtgärd är att medla för att skapa lugn. Kameror och väktare är andra möjligheter.

– Tillsammans med affärsinnehavarna måste vi försöka hitta modeller så att alla kan vara trygga, säger han.

Uppgifterna från Kvantum lämnas nu också vidare till underrättelsetjänsten.

Rapporter om organiserad brottslighet

Utsatta människor utnyttjas av kriminella grupperingar, även i Sverige. Foto: Urban Önell
Utsatta människor utnyttjas av kriminella grupperingar, även i Sverige. Foto: Urban Önell

Polisens rapport Nationell lägesbild: Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige, berättar bland annat om kriminella aktörer som på flera svenska orter försöker kontrollera inkomstbringande platser för tiggeri.

Tiggare kan tvingas betala för en plats eller jagas bort. En rumänsk man dömdes i år i Kalmar för bland annat försök till utpressning efter att med hot om våld ha försökt tvinga utsatta EU-medborgare att betala för de platser där de tiggde. I vissa fall utlovas beskydd mot avgift.

Enligt lägesbilden är de flesta tiggare i Sverige helt frivilligt och samarbetar frivilligt med familj eller släkt. Men tiggeri har en koppling till organiserad brottslighet, främst i form av människohandel. Detta ökar i EU, enligt Europol. Omfattningen är svårbedömd. 55 fall av misstänkt människohandel för tiggeriändamål polisanmäldes i Sverige under de första tio månaderna av 2015. Mörkertalet befaras vara stort och de utsatta personerna utnyttjas ofta även för annan brottslighet, exempelvis prostitution, tvångsarbete och stölder. Även barn utnyttjas.

EU-migranter i Hässleholm som misstänks ha utnyttjats för tiggeri, sexuella ändamål och tvångsarbete nämns i en tidigare rapport av Nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel vid länsstyrelsen i Stockholm, Utsatta EU-medborgare i Sverige, lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv (april 2014). Enligt rapporten, som bygger på intervjuer med personer inom kommuner, polis och frivilligorganisationer, utnyttjades uppskattningsvis mellan 305 och 555 EU-medborgare för tiggeri i Sverige 2013.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com