Nybyggen för företag och flyktingbarn

Kommunen går i borgen och kommunala bolaget Hibab får investera 40 miljoner kronor för att bygga ett nytt hus på Norra Station som ska hyras ut till företaget P & L Automatik AB med möjlighet till köp efter fyra år. Det beslöt kommunfullmäktige på måndagskvällen efter viss debatt.

Mest debatt blev det om tre ärenden som hade med flyktingsituationen att göra. Efter voteringar blev det beslut om att bygga fyra villor för ensamkommande flyktingbarn till en kostnad av totalt 19,8 miljoner kronor, nytt avtal med Migrationsverket om 183 flyktingbarn och fördelning av 64,3 miljoner kronor i statligt extra stöd på grund av flyktingsituationen.

Kommunalrådet och Hibabs ordförande Mats Sturesson (C ) konfererade med Hibabs vd Kent Johannesson under fullmäktigemötet. Foto: Urban Önell
Kommunalrådet och Hibabs ordförande Mats Sturesson (C ) konfererade med Hibabs vd Kent Johannesson under fullmäktigemötet. Foto: Urban Önell

Hibab måste fråga fullmäktige om lov för investeringar större än tio miljoner kronor. Fullmäktige godkände att Hibab bildar ett nytt dotterbolag och att styrelserna i detta och det andra dotterbolaget Hässleholms Norra Station AB byts ut till samma ledamöter som i Hibab, på revisorernas inrådan. Hibab får också via kommunens borgen vidareutlåna kapital till sina dotterbolag.

Affären ifrågasattes främst av Björn Widmark (FV) som anser att Hibab bör läggas ner, bland annat eftersom fastighetsförvaltning även sköts av kommunens tekniska förvaltning och av Hässlehem.

 

– Att se över fastighetsförvaltningen är också ett av kommunchefens förslag för att få ekonomin i balans. Han skriver inte att Hibab skulle avskaffas, men jag finner stöd i hans formulering, sa Björn Widmark.

Kommunalrådet Mats Sturesson (C ), även ordförande i Hibab, tyckte att FV:s ställningstagande var olyckligt.

Björn Widmark (FV) debatterade och reserverade sig.
Björn Widmark (FV) debatterade och reserverade sig.

– Ni avvisar möjligheten för ett expansivt företag som vill växa och skapa fler arbetstillfällen att göra det i Hässleholm, sa han.

Han menade att oavsett synpunkter på bolagsformen var det bättre att säga ja i detta läge.

– Vi säger inte nej till företaget. Med det resonemanget kan vi aldrig avsluta Hibab. Vi gick till val på det. Om ni andra hade följt vårt förslag hade vi inte haft Hibab kvar och företaget hade fått lokaler ordnade på annat sätt, svarade Widmark.

Han fick visst stöd av Lars Johnsson (M) som ändå röstade för investeringen.

– Jag har respekt för FV:s uppfattning. Men tills vi beslutat annat måste vi följa ägardirektivet för Hibab. Det här är enda möjligheten som det ser ut nu, sa han.

Björn Widmark reserverade sig mot beslutet.

Han ifrågasatte också ärendena som rörde flyktingsituationen.

– Vi måste sända en signal till statsmakterna, sa han flera gånger och menade att belastningen på kommunerna är för stor.

Cecilia Tornerefelt ansåg det olämpligt att delegera beslut om nya flyktingavtal från fullmäktige till kommunstyrelsen.
Cecilia Tornerefelt ansåg det olämpligt att delegera beslut om nya flyktingavtal från fullmäktige till kommunstyrelsen.

Det tyckte även Cecilia Tornerefelt (L) som dessutom protesterade mot förslaget att delegera beslut om nya avtal med Migrationsverket till kommunstyrelsen.

– Kommunfullmäktige har ansvar för budgeten. Därför ska ansvaret ligga där och det är inte lämpligt att delegera denna fråga till kommunstyrelsen, förklarade hon.

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim förklarade att kommunen redan haft kontakt med regering och riksdag.

– Vi har påpekat det omöjliga i att vissa kommuner tar ett stort ansvar och andra inte alls, sa hon.

SD ville gå ett steg längre genom att säga upp det befintliga avtalet och ersätta det med ett nollavtal med full kostnadstäckning om kommunen ändå måste ta emot asylsökande.

Socialnämndens ordförande Lena Nilsson (S) förklarade att ett avtal om fler flyktingbarn har stora fördelar.

– Vi slipper mycket dubbelarbete med att söka pengar som vi måste göra om vi inte har något avtal. Med ett avtal kan vi också få ersättning om vi skulle ha tomma platser, berättade hon.

Robin Gustavsson betonade att avtalet ger bättre beredskap i mottagandet.

Patrik Jönsson (SD) ville ha ett nollavtal för mottagande av ensamkommande flyktingbarn.
Patrik Jönsson (SD) ville ha ett nollavtal för mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

– Tack och lov att vi inte gick på SD:s linje tidigare. Då hade vi stått där när det kom så många flyktingbarn, utan handledning, utan utredning, utan boende, sa han.

Patrik Jönsson hade en helt annan uppfattning.

– Vi sa från början att det inte kommer att räcka med de nio vi då skrev avtal om och vi fick rätt. Vi anser inte att vi ska ha beredskap för dessa individer. De flesta är inga flyktingar utan ekonomiska lycksökare, förklarade han.

Lena Nilsson varnade för att vänta för länge eftersom reglerna håller på att ändras.

– Det kan bli så att vi inte får bidrag för placeringar utanför kommunen och inte heller för tomma platser, förklarade hon.

Det var också ett argument när hon och andra ledamöter från den styrande minoriteten

Lena Nilsson (S), ordförande i socialnämnden varnade för att reglerna kan komma att ändras så att kommunerna bara får statsbidrag för flyktingbarn som kan placeras i den egna kommunen.
Lena Nilsson (S), ordförande i socialnämnden varnade för att reglerna kan komma att ändras så att kommunerna bara får statsbidrag för flyktingbarn som kan placeras i den egna kommunen.

talade för att de fyra villorna måste byggas.

Förslaget innebär att varje hus ska ha nio sovrum, åtta för ungdomar och ett för personal.

För 2016 ska 600 000 kronor avsättas.

Investeringen ska ha betalt sig ett år efter att husen står färdiga, tack vare statsbidragen. Det finns ännu inte något förslag på var de ska placeras.

Pär Palmgren (M) kom med ett tilläggsyrkande: att villorna ska byggas så att de enkelt kan anpassas till att bli gruppboenden om behovet av flyktingbostäder minskar. Det fick han med sig alla de styrande partierna på. Lena Wallentheim förklarade dock att tekniska förvaltningen redan tittat på detta.

Per-Åke Purk (V) menade att integrationen blir bättre i ett mer ”normalt” boende som en villa.

Varken FV eller SD tyckte att statliga bidrag var ett bra argument.

– Det är skattepengar i vilket fall, sa Widmark.

Samma partier ifrågasatte fördelningen av de statliga flyktingpengarna, som inte är öronmärkta för just flyktingverksamhet.

SD ville ha återremiss och främst fördela pengarna på omsorgsnämnden, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsens förslag gick igenom och fördelningen blev bland annat: 15 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden, tre miljoner kronor till socialnämnden och 800 000 kronor till AK-förvaltningen samt två handläggare till överförmyndaren för 1,2 miljon, utökning av servicekontoret i Vittsjö för 100 000 kronor, förstärkning av simhallen 200 000 kronor. Ungefär hälften av summan sparas för att fördelas senare.

Berit Önell          

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com