Döende fåglar räddade ur förorenat slam

Kajan var indränkt av oljigt slam från reningsverkets slamtorkbäddar när Håkan Winqvist tog hand om den.
Kajan var indränkt av oljigt slam från reningsverkets slamtorkbäddar när Håkan Winqvist tog hand om den.
Inte mycket spår finns kvar efter en av fåglarna.
Inte mycket spår finns kvar efter en av fåglarna.

Fåglar har sjunkit ner och drunknat i förorenat slam i de så kallade slamtorkbäddarna bakom reningsverket. Katastrofhjälp fåglar och vilt, KFV, ryckte häromdagen ut och räddade en ung kaja som var täckt av illaluktande slam med inslag av olja. Det svarta slammet var täckt av en tunn hinna som troligen gjorde att fåglarna uppfattade det som jord.

Slamtorkbäddarna har nyligen åter tagits i bruk efter att miljökontoret krävt tätning och grundvattenprover. Men miljöchef Sven-Inge Svensson vill att fler grundvattenprover ska tas runt hela reningsverket.

Håkan Winqvist i Katastrofhjälp fåglar och vilt har lång erfarenhet av att hjälpa fåglar som skadat sig på olika vis.
Håkan Winqvist i Katastrofhjälp fåglar och vilt har lång erfarenhet av att hjälpa fåglar som skadat sig på olika vis.

Flera fåglar sjönk ner i slammet, bland annat några koltrastar som tog sig upp på egen hand. Men de som sjönk för djupt ner klarade sig inte. Kajan var också illa ute innan den fiskades upp med mänsklig hjälp.

Håkan Winqvist och Karin Palm Winqvist från Katastrofhjälp fåglar och vilt har lång erfarenhet av att rädda fåglar som skadats på olika sätt.

Håkan berättar att kajan behandlades som en oljeskadad sjöfågel, det vill säga tvättades med ljummet vatten och diskmedel innan den sköljdes noggrant.

– Sedan torkade vi den med en hårtork. Efter det satte den igång att putsa sig. Det gick väldigt bra, förklarar han.

Fågeln blev förvånansvärt snabbt pigg igen, åt köttfärs och drack vatten och kunde redan efter ett dygn släppas ut i det fria.

– Den hade bra hull och har säkert mått bra tills den hamnade där, säger Håkan Winqvist.

Kajan var riktigt illa ute innan den kunde räddas från slambädden.
Kajan var riktigt illa ute innan den kunde räddas från slambädden.

Han tycker att det borde göras något för att minska risken att fåglar dör i slambäddarna.

Kenneth Bengtsson, som leder Skånes ornitologiska förenings forsknings- och fågelskyddskommitté, håller med, men tror att det är svårt att helt förhindra.

– Att sätta nät över slambäddarna skulle innebära en annan stor fara. Fåglarna kan fastna i det istället eller, om det finns en liten glipa, ta sig in under det och bli instängda.

En bättre lösning är i så fall att sätta upp ett tak.

– Om bilar ska komma och tömma går det inte att bygga in bäddarna helt, men ett enkelt tak hade kunnat minska risken. Det enklaste i förbyggande syfte skulle annars vara att göra platsen så ödslig som möjligt, så att den inte blir så lockande för fåglar. Det är bättre att det inte finns så mycket träd och buskar

Kajan blev duschad länge innan slam och olja var borta.
Kajan blev duschad länge innan slam och olja var borta.

intill, säger han.

Han tycker att de ansvariga bör hålla koll på fåglarna.

– Om det är många som drunknar är det rimligt att kräva att något görs, säger han.

Han förklarar att det inte behövs mycket olja eller liknande i en fågels fjäderdräkt för att det ska gå illa.

– Det räcker med väldigt lite för att det ska vara kört om fågeln inte tvättas, säger han.

Slammet kan också innehålla andra gifter som fåglarna kan få i sig.

Frilagt sökte Hässleholms vattens driftingenjör Jan Sjöström på både telefon och mejl i tre dagar för att fråga om fåglarna. Under tiden fylldes slammbäddarna på med vatten så att de inte längre såg ut som fast mark.

Kajan är pigg igen och färdig att flyga iväg.
Kajan är pigg igen och färdig att flyga iväg.
Hårtorken blåser en nytvättad fågel torr och varm.
Hårtorken blåser en nytvättad fågel torr och varm.

Vill inte svara på frågor

Efter två dagar gjorde Frilagt också ett besök på Hässleholms vattens kontor vid reningsverket. Sjöström var inte anträffbar, men cirka en timme därefter kom Frilagts mejl tillbaka, vidarebefordrat från bolaget utan namngiven undertecknare. Två av de tre frågeställningarna hade fått korta svar, dock inte den som handlade om de drunknade fåglarna och om de ansvariga kunde göra något för att förebygga liknande händelser.

På frågan om slammet var av annat slag än det som tidigare brukat släppas ut i slamtorkbäddarna blev svaret att det var samma som brukligt. På frågan om bäddarna är i bruk igen blev svaret ja. När det gällde om miljökontoret godkänt dem blev svaret att åtgärderna är redovisade till miljökontoret och att inget förbud att använda bäddarna har funnits.

– I övrigt har Hässleholms vatten inga ytterligare kommentarer, slutade meddelandet.

Frilagt skrev tillbaka, bad att få svar angående fåglarna och även om vattnet fyllts på för att minska risken att fåglarna blir lurade att landa, undrade varför Jan Sjöström inte kunde ringa upp och betonade att det ser konstigt ut i tidningen att enbart citera bolaget och inte en person och att dessutom skriva att de ansvariga ignorerar frågan om fåglarna.

På fredagen ringer Frilagt upp Jan Sjöström från en annan telefon. Han svarar då och talar om att han inte har något att tillägga.

Frilagt tvingas upplysa honom om att ett kommunalt bolag går under samma regler som kommunen i övrigt, det vill säga att han är skyldig att svara på allmänhetens frågor.

– Det gör vi också och då svarar vi på mejl, säger han då.

Det är inte samma sak och du svarade ju inte på alla frågorna i mejlet?

– Jag har min mänskliga rättighet att välja det sätt jag svarar på, hävdar Jan Sjöström.

Till slut förklarar han i alla fall att han inte har något svar på hur man skulle ha hindrat att fåglarna dog och att han inte vet om det hänt tidigare.

Slamtorkbäddarna har nu tätats.
Slamtorkbäddarna har tätats och ramats in med lerinvallningar.

Sven- Inge Svensson har inte heller något svar på hur det inträffade skulle kunna förhindras.

– Det finns många typer av flytgödselbehållare på lantbruken också. Då skulle vi kanske behöva sätta skydd över alla och det är inte rimligt, säger han.

Han berättar att föreläggandet om slamtorkbäddarna nu ska följas upp, nästan fyra månader efter att Hässleholms vatten lämnat sin redovisning.

Miljökontoret kommer att kräva att Hässleholms vatten tar fler grundvattenprover både uppströms och nedströms på olika punkter runt hela reningsverket.

– Det görs inte enligt villkoren i det tillstånd för reningsverket som finns idag. Men utifrån det som hittats i grundvattnet vid slamtorkbäddarna vill vi veta mer. Vi vill få en helhetsbild av vad det är som tillförs grundvattnet och var någonstans, säger Sven-Inge Svensson.

Så här såg slamtorkbäddarna ut för ungefär två månader sedan. 164,5 ton slam tömdes häromveckan ur dem, sådant som bedömts för smutsigt för reningsverket. Foto: Berit Önell
Så här såg slamtorkbäddarna ut innan de restaurerades. Foto: Berit Önell

Hässleholms vattens grundvattenprover nedströms slamtorkbäddarna visar högre halter av nickel, zink, koppar, kadmium, kväve och fosfor än uppströms. Tvärtom är det med flera andra miljöfarliga ämnen, exempelvis arsenik, aluminium, klorid och sulfat.

Frilagt berättade i november 2015 att avloppsslam läckte ut i naturen via slamtorkbäddarna som var otäta både nedåt och i sidled. Ogräs växte upp genom bottnen och en låg jordvall var den enda avgränsningen mot naturen i sidled. Här skulle slamtömningsbilarna, enligt Hässleholms vattens tidigare vd Henrik Brink, tömma sådant som är för förorenat eller innehåller för stora partiklar för att reningsverket ska kunna hantera det. Vad som släppts ut i bäddarna och av vem har inte dokumenterats. Slambilarna har kunnat köra in och tömma sin last utan att ens anmäla sig hos reningsverket.

Frilagts egna markprover visade att marken bakom bäddarna var förorenad med bland annat höga halter av tungmetaller, främst zink och koppar, men även påverkan av kadmium, bly och PAH.

Hässleholms vatten har nu redovisat att slamtorkbäddarnas botten lagats med tät asfaltbetong och att de tätats i sidled med lerinvallningar.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:
16/12 2015 Grundvatten provtas vid slamtorkbäddar

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com