Svårt att köpa in privatägda stränder

Längs östra Finjasjöstranden ligger många fina villor med strandtomter som kommunen enligt detaljplanen ska ha sju meter av, något som inte varit så populärt. Foto: Berit Önell
Längs östra Finjasjöstranden ligger många fina villor med strandtomter som kommunen enligt detaljplanen ska ha sju meter av, något som inte varit så populärt. Foto: Berit Önell

Strandtomterna vid Finjasjöns östra sida har egna sandstränder, båtbryggor och lusthus. Här är det uppenbart att det är privat mark, trots att detaljplanen från 1995 säger att en remsa på sju meter från strandkanten ska vara parkmark. Syftet var att bygga en vandringsled. Kommunen ska köpa in strandbitarna, men får bara göra det vid ägarbyte. Hittills, efter 21 år, har bara en bit styckats av och då var säljaren ett vårdhem. De övriga cirka 20 fastigheterna har hittills varken blivit park eller vandringsled. Tre är dock på gång.

Nu finns förslag om att ta bort villkoret om ägarbyte och skärpa reglerna för lägsta bygghöjd så att de gäller även om- och tillbyggnader. Om det gällt i våras hade ett av husen fått lyftas 1,4 meter.

Många av strandtomterna har byggt stensättningar, trappor, pirar med mera.
Många av ägarna till strandtomterna har byggt stensättningar, trappor, pirar med mera. Den här fastigheten sålde företagaren Magnus Edin förra våren innan kommunen hann begära att få köpa biten närmast vattnet.

Svårigheterna att komma åt att köpa strandbitarna är ett av skälen till att kommunen sedan en tid planerat att dra denna del av Finjasjöleden öster om Hovdalavägen.

Sedan detaljplanen antogs har sju av de berörda fastigheterna bytt ägare utan att kommunen köpt in biten närmast vattnet. Inte heller har kommunen agerat mot de fastighetsägare som utan bygglov satt upp bryggor, pirar, mindre hamnar eller stensättningar och trappor mot vattnet.

Mark- och exploateringschef Jakob Ruter har arbetat för att kommunen ska få möjlighet att köpa in alla strandområdena så snart som möjligt, istället för att vänta på att fastigheterna ska bli till salu.

Han förklarar att det är svårt att hålla koll på när fastigheterna är till salu.

– Detta arbetssätt fungerar inte i praktiken, menar han.

Enligt Jakob Ruter behöver kommunen förvärva all mark längs stranden.

– Då finns möjlighet att skapa ett slags sammanhängande stråk längs med Finjasjön, innan dess blir allt bara fläckvis från fastighet till fastighet, förklarar han.

Båtbryggor, murade kanter med mera ger inte mycket plats för en vandringsled.
Båtbryggor, murade kanter med mera ger inte mycket plats för en vandringsled.

Kommunen vill i första hand nå frivilliga överenskommelser med fastighetsägarna.

– Men om inte detta går finns alltid en inlösensmöjlighet via plan- och bygglagen, förklarar Jakob Ruter.

Byggnadsnämndens ordförande Leif Nilsson (S) ser det inte som sin uppgift att driva på inköp av fastigheter, men förstår att Jakob Ruter vill köpa in stränderna.

– Men det får bli när det blir tillfälle, säger Nilsson.

Om det inte blir någon vandringsled finns ändå skäl att kommunen ska köpa in marken för att säkerställa att allmänheten får tillgång till naturen.

– Det är helt okej även utan vandringsled, säger Leif Nilsson.

För honom finns andra skäl att ändra detaljplanen.

– Den nuvarande skrivningen är lagstridig, inlösen av fastigheter får inte villkoras, säger han.

Vid tisdagens sammanträde ska byggnadsnämnden ta ställning till förslagen. Om de går igenom blir det en samrådsprocess om tillägg till detaljplanen med alla berörda.

Efter de stora översvämningarna var ambitionen att bygga en skyddsvall mot sjön och lägga vandringsleden ovanpå denna. Det projektet föll dock, både på grund av de höga kostnaderna och de boendes protester mot att deras sjöutsikt skulle förstöras.

Översvämningssäker bygghöjd

Tillägget om lägsta bygghöjd gjordes för att skydda husen mot skador från översvämningar – men också för att kommunen inte skulle bli skadeståndsskyldig.

Om- och tillbyggnaden av fritidshuset på icke översvämningssäker nivå hinner knappt bli klar innan reglerna skärps så att de inte bara gäller nybyggen.
Om- och tillbyggnaden av fritidshuset på icke översvämningssäker nivå hinner knappt bli klar innan reglerna skärps så att de inte bara gäller nybyggen.

Ändå har det dröjt länge att komma till beslut om att låta en lägsta bygghöjd på 46,50 meter över havet för färdigt golv även gälla om- och tillbyggnader. I november 2011 beslöt byggnadsnämnden att godkänna ett bygglov på en nivå något under denna för en tillbyggnad av ett hus och betonade att byggnationen skulle ske på egen risk. Nuvarande ordförande i byggnadsnämnden Leif Nilsson (S) var en av flera som reserverade sig mot beslutet. Kommunjuristen bedömde att kommunen inte skulle riskera skadeståndskrav eftersom kravet i detaljplanen bara gällde nya byggnader. Samtidigt fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag till ändring så att samma krav gäller för om- och tillbyggnader.

Först nu, fem år senare, kommer alltså förslaget upp på byggnadsnämndens bord. Samtidigt pågår en omfattande om- och tillbyggnad av ett strandnära fritidshus som byggts ut både mot vattnet och med en ovanvåning, med en bygghöjd på bara 45,10 meter för färdigt golv, det vill säga 1,4 meter för lågt enligt det föreslagna tillägget. I beslutet om bygglov från i mars i år varnas fastighetsägarna inte för att bygghöjden är under den lämpliga höjden.

– Jag förutsätter att de ändå fått information. I detaljplanen står också att husen ska vara byggda så att de inte skadas av vatten, säger Leif Nilsson nu.

Han vet inte varför det tagit så lång tid innan ändringen i detaljplanen kommit upp.

– Jag kan inte svara på det, men vi har fattats folk. Det verkar som att det tagit för lång tid, säger han.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com