Ockupanter får ofta ta över kommunal mark

När privata fastighetsägare utvidgat sina domäner genom att olovandes ta över mark som tillhör Hässleholm kommun anser politiker och tjänstemän det ofta enklast att ”rensa upp” genom att låta dem få eller köpa marken och ändra detaljplanen.

Det var vad som hände på Ormanäsvägen där två fastighetsägare nu fått var sin markbit till skänks av kommunen, samtidigt som kommunen köper strandremsor av dem.

– Jag förstår att folk reagerar på att kommunen betalar en ganska hög summa för stranden och samtidigt skänker bort mark till dem, säger tekniske chefen Mats Svensson.  

Enligt servitutet får fastighetsägarna bara använda den kommunala marken som väg.
Enligt servitutet fick fastighetsägarna bara använda den kommunala marken som väg.

Fastigheterna hade sedan 1949 servitut på marken mellan tomterna och vägen för att kunna göra utfarter till vägen. Servitutet gällde inte att utvidga trädgården, men det var vad fastighetsägarna också gjorde, med cirka två meter mot gatan så att trädgården nådde lika långt ut som utfarten. Det innebar i det ena fallet cirka 50 kvadratmeter, i det andra fallet åtta kvadratmeter.

2012 beslöt byggnadsnämnden, efter en skrivelse från kommunledningen, att ändra detaljplanen för Ormanäsvägen så att tomterna sträckte sig över området som redan blivit del av trädgårdarna. Samtidigt justerades planen på grund av att vägen hade höjts efter den stora översvämningen 2002 då delar av gatan och vändplatsen hamnade under vatten.

Nu följs beslutet från 2012 upp med att kommunen skänker bort markbitarna.

– Detta är ”skitbitar” som inte ger kommunen något värde. Ibland måste man helt enkelt vara pragmatisk och lösa situationen, förklarar mark- och exploateringschef Jakob Ruter i ett mejl till Frilagt.

När Frilagt frågar vad det är för situation som ska lösas utvecklar han sitt resonemang.

– Dessa rester, även kallade impediment, fyller ingen funktion för kommunen och vi kan inte heller se att de kommer att göra det i en framtid. För att genomföra en detaljplan i förhållande till verkligheten och befintliga fastighetsgränser så måste man som tidigare sagt ibland vara pragmatisk. I området finns dessutom en pågående förrättning, så ska man rätta till detta så är nu ett bra tillfälle, skriver han.

2012 ändrades detaljplanen för Ormanäsvägen så att den ockuperade tomtmarken skulle ingå i fastigheterna.
2012 ändrades detaljplanen för Ormanäsvägen på kommunledningens initiativ så att den ockuperade tomtmarken skulle ingå i fastigheterna.

Angåendet markvärdet förklarar han att kommunen brukar köpa sådan mark, så kallad allmän platsmark, gratis i samband med en byggherres exploatering. I normaltfallet med en privatperson ska marken istället värderas i förhållande till vad den var för typ av mark innan den blev allmän platsmark.

– I detta fall så är den gatumark nu, men före detaljplan så kanske den var ängsmark. Ängsmark har ett värde om kanske tre-fem kronor per kvadratmeter, menar Ruter.

Om den ligger vid strandkanten kan den vara värd mer, om den är belastat med ledningar eller liknande kan den vara värt mindre.

– Värdet av dessa bitar blir med andra ord så litet så det blir fånigt att ta betalt för dem, förklarar Ruter.

Det gjorde kommunen ändå förra året då en granne till de nu aktuella tomterna fick betala 150 kronor för motsvarande remsa på 50 kvadratmeter. Samtidigt fick en annan fastighetsägare, längre ner mot sjön på andra sidan gatan, betala samma summa för att få en annan kommunal markbit av samma storlek.

Mats Svensson berättar att tekniska nämndens arbetsutskott vid varje sammanträde har ett flertal ärenden om att ”rensa upp” där fastighetsägare inte följt detaljplanen. Nyligen ändrades exempelvis en plan i Vinslöv där en fastighetsägare tagit över en hel gata.

– Vi hade inget behov av en gata där, så det blev tomtmark, berättar Mats Svensson.

I regel ändras planen.

– Kommunal mark tas i anspråk. Så ska det inte vara, vår kontrollfunktion har inte uppfyllts. Men nu försöker vi ställa mer krav på fastighetsägarna. Vi har också en helt annan teknik idag, vi har bland annat tillgång till flygfoto där det är lättare att upptäcka fel, säger han.

Men är det rätt att ni anpassar planerna efter dem som ockuperat mark?

– Jag vet inte om det är rätt, men det här borde sluta så småningom eftersom vi nu  snabbare ser när det inte stämmer. Då är det lättare att stävja än om det pågått en längre tid, säger han.

Han konstaterar att detaljplanerna finns för att de ska följas.

– Vi kunde valt att driva det mer, men det som är målsättningen på sikt är att de ska följas, säger Mats Svensson.

Han är medveten om att kommunen inte heller jobbat aktivt med att uppfylla detaljplanen för östra Finjasjöstranden genom att försöka köpa in strandremsorna, men menar att Jakob Ruter har för avsikt att förverkliga planen.

Här stod huset som Linus fick riva 2013. Foto: Berit Önell
Här stod huset som Linus Jepsson tvingades riva 2013. Enligt tekniske chefen Mats Svensson skulle kommunen inte gjort så idag. Foto: Berit Önell

Mats Svensson medger att det blir orättvist om vissa invånare gynnas och andra missgynnas. Exempelvis om vissa kan ockupera mark och sedan få den till skänks medan andra i samma område tvingas bort från sina fastigheter utan saklig grund, som Linus Jepsson. Han nekades kommunalt vatten och fick inte bo kvar på grund av det påstådda skyddsavståndet till reningsverket.

– En av de drabbade är absolut Linus. Det var inte bra. Med den vetskap vi har idag skulle vi inte gjort så. Det fanns ju ingen detaljplan och inget skyddsavstånd kring reningsverket. Men nu är det viktigt att vi får rätsida på det här, säger Mats Svensson.

Jakob Ruter hävdar att skyddsavståndet inte omfattar fastigheterna vid Ormanäsvägen.

– Enligt vår karta så ligger inte fastigheterna inom den intolkade inre skyddszonen för reningsverket, skriver han och skickar med kartutdrag.

Zonen på kartan har dock inbuktningar och följer inte policydokumentets angivelse om 300 meter från reningsverkets fastighetsgräns.

Linus Jepsson blir förvånad över Mats Svenssons uttalande.

– Märkligt att han säger att man inte skulle gjort så idag. Jag har fått besked om att kommunen är intresserad av att köpa min nuvarande fastighet av samma skäl som den förra, förklarar han.

I maj 2015 fick han mejl från Jakob Ruter efter att ha frågat om han kunde få ett avtalsservitut för att borra en brunn på kommunens mark intill fastigheten, som ligger bredvid den han 2013 tvingades riva och sälja till kommunen. Svaret blev åter nej på grund av skyddsavståndet och Ruter förklarade att kommunen fortfarande är intresserad av att köpa in fastigheten.

Innan Jepsson köpte denna fastighet hade kommunen dock fått frågan och avstått från att köpa den.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com