Rivaliteten mellan tiggare i Hässleholm skärptes i samband med invigningen av City Gross.

– Vi blev hotade till livet, berättar en tiggare, som vill vara anonym, för Frilagt.

En ledande person bland tiggarna ska ha krävt 6 000 kronor i ”hyra” för den attraktiva platsen utanför City Gross. Det fick han inte. Istället kom tre rivaliserande klaner överens om att turas om att sitta vid City Gross en vecka i taget.

Men den förste tiggaren gav upp redan på fredagsförmiddagen. Väktare och personal hade hänvisat tiggeriet till en undanskymd plats som de flesta kunder missade.

Etableringen av City Gross i Hässleholm innebär alltså inte bara ökad konkurrens mellan livsmedelsbutikerna i stan utan även mellan tiggarna.

Bråket ska ha pågått en tid. På onsdagsmorgonen före den välbesökta och spektakulära invigningsceremonin med fallskärmshoppare som landade på taket till City Gross-butiken drabbade tiggare samman i närheten. Stämningen ska ha varit mycket hotfull innan parterna nådde fram till en förhandlingslösning.

– De hotade döda hela vår familj, berättar Frilagts uppgiftslämnare med hjälp av tolk.

Liksom på många andra håll i landet verkar det alltså i Hässleholm finnas personer som mutar in områden utanför butikerna och tar betalt av de tiggare som vill hyra plats. Enligt Frilagts uppgiftslämnare kan det kosta 1 500, 2 000 eller 4 000 kronor. Men City Gross skulle alltså varit dyrare.

I de flesta fall ska det vara en engångssumma, men någon av tiggarna i Hässleholm betalar också hyra per vecka.

– När vi har fått en plats måste vi vara där hela tiden, annars blir vi av med den, berättar tiggaren.

När någon åker tillbaka till hemlandet en period får någon annan i familjen eller klanen därför sitta där.

Andra än romer bakom

Ledaren som tar betalt för platserna är rom från Rumänien, liksom de flesta av tiggarna.

– Men det finns andra som står bakom honom. De är inte romer, en del är rumäner och en del kommer från andra länder, även svenskar, berättar tiggaren.

Efter kompromissen vid City Gross behövde ingen betala för att sitta där. Men platsen visade sig inte vara så inkomstbringande som tiggarna trott.

– Vi får inte tillåtelse att sitta nära entrén utan fem-sex meter därifrån, bakom en vägg där ingen ser, berättar tiggaren.

Mannen som hade första passet fick inte in mycket pengar och på fredagen satt han bara några timmar innan han gav upp.

– Det är inte lönt, ingen ser en tiggare som sitter där.

Undviker kontakta polisen

De undviker att kontakta polisen i Sverige, trots att de känner sig hotade.

– Vi är rädda, kanske blir det ännu värre om vi anmäler.

Polisens regionledningscentral i Malmö hade på fredagen inga uppgifter om bråk mellan tiggare i Hässleholm på onsdagen. Frilagt sökte också förgäves någon ansvarig vid Hässleholmspolisen för en kommentar.

Säkerhetsfråga vid invigningen av City Gross

Mats Karlsson, butikschef på City Gross, säger att han inte märkt att det varit något bråk mellan tiggare.

– Men en tiggare satt vid en stolpe utanför entrén vid invigningen och väktaren fick be honom sätta sig längre bort, vid nästa stolpe. Det var en säkerhetsfråga. Det var ju så trångt, vi var tvungna att ha kravallstaket och fick till och med stänga en stund, berättar han.

Vid nästa stolpe, där tiggaren fick sitta, finns ett prång med en tomglasstation.

Tänker se över situationen

Mats Karlsson förklarar att han vänder sig till bevakningsföretaget eller polisen om det skulle bli bråk.

– Mycket mer kan jag inte göra. Vi hyr fastigheten, så vi kan inte heller bestämma om någon ska sitta här eller där, säger han.

Han har inte varit i kontakt med fastighetsägaren angående tiggarna. Fastighetsägare är Fastighets AB Centur som ägs till hälften av byggbolaget Peab och till hälften av Balder, Erik Selins stora fastighetsbolag. Det var dock Joakim Ollén och Kunskapsporten, som också ingår i Selin-gruppen, som gjorde upp markaffären med kommunen som mellanhand.

Mats Karlsson konstaterar att tiggeriet är ett samhällsproblem.

– Det är tragiskt, men det är något som nationella myndigheter ska ta tag i. Ett enskilt företag kan inte lösa det, konstaterar han.

Men han förklarar också att han tänker se över situationen.

– Framförallt det här med att det blev hotfullt är obehagligt, säger han.

Liknande bråk vid Kvantum i vintras

I december 2015 berättade Frilagt att polisen kom till Kvantum på grund av hot och bråk mellan tiggare som gjorde att en av kunderna, en 80-årig kvinna, inte vågade gå in i butiken.

Dåvarande handlaren Arne Henrysson tyckte att det fick vara nog och förbjöd tiggarna att sitta omedelbart utanför entrén. Även den gången handlade det om vem som hade rätt till platsen utanför butiken.

Bråket eskalerade under några veckor. Polis tillkallades igen och lovade att ha mer tillsyn på platsen, men avfärdade till en början alla uppgifter om både rivaliserande tiggargrupper och organiserad verksamhet. Hässleholms närpolischef Per Cederholm förklarade dock att uppgifterna från Kvantum kan tyda på att människor blir utnyttjade av kriminella. Informationen skulle lämnas vidare till polisens underrättelsetjänst.

Polisens då färska rapport Nationell lägesbild: Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige, bekräftar också att kriminella aktörer på flera orter i Sverige försöker kontrollera inkomstbringande platser för tiggeri. En rumänsk man dömdes 2015 i Kalmar för bland annat försök till utpressning efter att med hot om våld ha försökt tvinga utsatta EU-medborgare att betala för de platser där de tiggde. Tiggeri kan också ha koppling till organiserad brottslighet, främst människohandel. Misstankar om att EU-migranter i Hässleholm utnyttjats för tiggeri, sexuella ändamål och tvångsarbete nämns i en rapport från 2014 av Nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel vid länsstyrelsen i Stockholm.

Berit Önell