torsjö live

Stora planer för höghastighetsstation

Stora planer för höghastighetsstation

-Jag ska väl inte säga att det är ett luftslott, den här tanken att det ska komma höghastighetståg till Hässleholm. Det var med glimten i ögat som miljöchef Sven-Inge Svensson presenterade Richard Heingard, utvecklingsstrateg vid Hässleholms kommun, vid föreläsningen i Glashuset. Foto: Urban Önell
-Jag ska väl inte säga att det är ett luftslott, den här tanken att det ska komma höghastighetståg till Hässleholm. Det var med glimten i ögat som miljöchef Sven-Inge Svensson presenterade Richard Heingard, utvecklingsstrateg vid Hässleholms kommun, vid föreläsningen i Glashuset. Foto: Urban Önell

Både höghastighetstågen och de storregionala snabbtågen ska gå genom centrala Hässleholm. Järnvägsspåren hamnar tolv meter upp i luften under ett tak, som går att öppna vid bra väder. Så blir det om kommunen får som den vill. Det avslöjade Richard Heingard, utvecklingsstrateg på Hässleholms kommun, när han talade sig varm för planerna under höstkonferensen för föreningen FAH kommunerna och miljön.

– Inget är bestämt men det finns ett förslag som vi i kommunen överlämnat, sa Heingard.

Kommunen har långt gångna planer på hur höghastighetsstationen ska se ut, här en bild från kommunens informationsfolder, vy från Tingshusgatan.
Kommunen har långt gångna planer på hur höghastighetsstationen ska se ut, här en bild från kommunens informationsfolder, vy från Tingshusgatan.

Från hela Sverige hade politiker och kommunala tjänstemän kommit till Glashuset på Norra Station för att fördjupa sig i olika miljöfrågor. Utgångspunkten för Heingards föredrag var dock vad snabbtågen skulle kunna innebära för Hässleholm. Bara några meter från Glashuset kan den gigantiska stationen hamna.

– Det blir ett stort schabrak, sa Heingard.

Järnvägsstationen blir antagligen ett trevåningsbygge. Med järnvägsspår både längst upp och längst ner. Heingard målade sedan upp en bild av vad som skulle kunna få plats däremellan.

– På andra våningen kan det bli plats för hotell, shopping, kanske också gym och dagis, vad vet jag?

Att Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna tappat tron på att  höghastighetstågen blir samhällsekonomiskt lönsamma är ett faktum som Heingard tar med ro.

Olika deletapper är redan planerade, enligt Richard Heingard.
Olika deletapper är redan planerade, enligt Richard Heingard.

– Trots den politiska debatten så jobbar vi i kommunen och på Trafikverket vidare med att ta fram ett beslutsunderlag, säger han.

Det är 2018 som det politiska beslutet tas på nationell nivå.

– Spåret ska dras där samhällsnyttan blir störst. Det handlar om att konkurrera med flyget och att människor ska kunna pendla långa sträckor.

– Vi får en ny stambana jämte den vi har idag, fortsätter Heingard. Då går det att frigöra kapacitet på befintlig järnväg, för både gods och persontransporter. En lösning på godstrafiken som vi kan skapa är en dryport med omlastning av gods till lastbilar.

Hässleholms kommun har lagt ett bud i förhandlingar med staten om att tillsammans med Kristianstads kommun bygga 7000 nya bostäder fram till 2035. Hälften, 3500 ska Hässleholm stå för. Det mesta i innerstan, men även kommunens kransorter ska få sin bit av kakan.

Bilder på den nya stadsdelen Västra City visades för deltagarna i miljökonferensen. Foto: Urban Önell
Bilder på den nya stadsdelen Västra City visades för deltagarna i miljökonferensen. Foto: Urban Önell

Under sin powerpoint-presentation visar Heingard upp den tänkta stadsdelen Västra City, med detaljerade kartor över tänkt bebyggelse, som uppförs i fyra etapper.

– Det är viktigt att vi får ett positivt tänkande kring nya bostäder. Effekterna ser man först efteråt, när man byggt klart. Det vi gör nu kan leda till andra projekt i framtiden.

Heingard tar den stora forskningsanläggningen ESS i Lund som exempel. Han menar att vi har Öresundsbron att tacka för att den hamnade i Skåne.

– Om jag tillåts att sticka ut hakan lite, så kommer Hässleholm att bli en mittpunkt i Europa, sa han.

Heingard stack inte under stol med att tåg som rusar fram i 320 kilometer i timmen innebär bullerproblem.

– Men det finns lösningar. Även om vi i Sverige kanske har tuffare krav än de som gäller i exempelvis Japan.

Frågan är också exakt var de nya järnvägsspåren ska dras. Kommunen vill inte ha bibanor som gör anspråk på betydande markområden.

– Vi gör studier, var blir det minst miljöpåverkan? På Hovdalaområdet, till exempel, vill vi så klart inte ha någon anslutande bibana.

Urban Önell

 

 

 

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se