”Tänka fritt är stort – att tänka rätt är större.” Citatet lyser i guldbokstäver över en av ingångarna till Uppsala universitet.
Idag, den 2 december 2016, är det 250 år sedan Tryckfrihetsförordningen infördes i Sverige. Vi är stolta över pressfriheten, men ska vi vara riktigt ärliga, finns det gott om exempel i svensk historia då den befunnit sig under stark press och naggats i kanten. Hässleholm 2014 är ett pinsamt och näraliggande exempel.
Det fria ordet kräver ett stort mått av tolerans människor emellan, och bör förvaltas ansvarsfullt. Vi ska dock vara medvetna om att tryckfriheten är mycket tillåtande. Mediakonsumenter får stå ut med att en del av det som förmedlas kan vara direkt vilseledande. Redan för nio år sedan påstod en svensk dagstidning att Fidel Castro var död. Ryktet om hans död visade sig vara kraftigt överdrivet. Häromdagen kom dock samstämmiga uppgifter som bekräftade att Cubas förre ledare till sist gått över gränsen.
Ledarskribenter på svenska tidningar kan också ta ut svängarna. Även om det som skrivs kan tyda på sviktande omdöme hos den som hållit i pennan: ”Låt Isis få sitt kalifat” stod att läsa för några år sedan, i en skånsk publikation. Denna tidning har under flera årtionden varit beroende av presstöd och har överlevt tack var det. Pengarna har betalats ut för att bidra till mångfalden i svensk press, men just den ledaren kanske framstår som en smula enfaldig?
Poängen med tryckfrihet och yttrandefrihet är att tankarna ska få ett stort mått av frihet. Det innebär att jag får stå ut med att lyssna till människor som jag tycker är helt fel ute, som rentav gått helt vilse i tanken. Att ordet är fritt innebär däremot inte att man har rätt att gå till personangrepp, att man får uttrycka sig kränkande eller hota någon. Det är inte heller tillåtet att ägna sig åt hets mot folkgrupp.
Demokratin är helt beroende av det fria ordet. I diktaturer är det makthavarna som bestämmer vad som är ”rätt tanke”. Någon verklig debatt i pressen, på nätet eller i beslutande församlingar tillåts inte. Staten blir kanske på kort sikt lättare att styra, eftersom alla vet vad som gäller, men på lång sikt leder den strategin till stagnation eftersom kreativiteten stryps.
Makthavare som försöker begränsa yttrandefrihet och tryckfrihet måste du och jag sätta på plats. Potentater av det slaget visar nämligen att de inte respekterar de demokratiska spelreglerna.
Det är alltså oerhört viktigt att värna den fria tanken och det fria ordet. Samhällsutvecklingen är beroende av att tankarna får flöda fritt och kan prövas mot varandra. Samtidigt ligger det något i att ”tänka fritt är stort, men tänka rätt är större”. Det måste vara vara vår gemensamma strävan att tänkandet och meningsutbytet ska gagna medmänniskan och det allmännas bästa, eller hur? Om vi fullt ut bekänner oss till yttrandefrihetens goda sidor måste vi, allesammans, tillåta att våra tankar prövas och våra slutsatser problematiseras.
Det är genom ett ständigt pågående och levande meningsutbyte som vi lyckas bäst med att komma någorlunda rätt i våra tankar. Den som har färdiga och cementerade åsikter är däremot illa ute. Tage Danielsson uttryckte det som så: ”Utan tvivel är man inte riktigt klok.”
Urban Önell
