Han vill begränsa lidandet vid viltolyckor

Viking Nilsson i Hörja vill minska viltolyckorna och har konstruerat viltstängsel där djuren lätt kan komma tillbaka ut i skogen om de förirrat sig ut på vägbanan.
Viking Nilsson i Hörja vill minska viltolyckorna och har konstruerat viltstängsel där djuren lätt kan komma tillbaka ut i skogen om de förirrat sig ut på vägbanan.

Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande”. Det är vad djurskyddslagen säger. Ändå finns det tusentals djur som går en plågsam död till mötes på grund av viltolyckor, eller efter att ha skadeskjutits. År efter år.

En som är mäkta upprörd över detta är Viking Nilsson. Han har många års erfarenhet av att med hund söka upp skadade djur för att förkorta deras lidande.

Älgen hade gått i flera månader med skottskadan efter älgjakten och lidit svårt.
Ett avskräckande exempel. Älgen hade gått i flera månader med skottskadan efter älgjakten och lidit svårt.

Viking bor naturskönt, mitt i skogen, utanför Hörja, i Hässleholm kommun. På väggen bakom honom, i uterummet, hänger det deformerade benet från en älg som han fick avliva flera månader efter älgjaktens slut. Spår av kulan fanns kvar i benet. Det krävs inte mycket fantasi för att förstå vad den skadeskjutna älgen fick genomlida.

– Enligt en veterinär så hade den nog gått så i tre och halv månad, säger Viking. Då vi fann den blödde den fortfarande efter skottskadan, och det skadade benet stack ut fullt synligt.

Är det inte djurplågeri?

– Jo, det är klart – så gå på dem som orsakar det här ordentligt, säger Viking.

Ända sedan tonåren har Viking varit jaktintresserad. Han har jagat det mesta, älg, rådjur och småvilt. Under alla dessa år har han dessutom ägnat mycket tid åt att med hjälp av hund söka upp och avliva skadade djur.

Viking Nilsson bor naturskönt utanför Hörja.
Viking Nilsson har inte hund längre, men kärleken till naturen och engagemanget för djuren har han kvar.

Vid det här laget har Viking hunnit bli 87 år. Hund har han inte längre, geväret har han lagt på hyllan, men kärleken till naturen och engagemanget för djuren har han kvar.

För Frilagts reporter ger han flera exempel som vittnar om hur viktigt det är att inte lämna skadade djur åt sitt öde. Den ena berättelsen avlöser den andra. Räven kan visserligen ta hand om sargade djur upp till ett rådjurs storlek, förklarar Viking, men skadade älgar klarar de inte av att ge sig på.

Oavsett vilken djurart det handlar om, och vilken kroppsdel som skadats, handlar det om ett lidande. Därför är det så viktigt att anmäla när djur skadas i trafiken, så att eftersöket kan ta vid. Vägtrafikanter ska ringa 112 och anmäla viltolyckan, samt märka ut platsen där den ägde rum.

Det är lika viktigt att koppla in eftersöket när en jägare inte lyckats fälla sitt byte, om minsta misstanke finns om att en kula kan ha träffat djuret någonstans. Vid jakt finns det bestämmelser om att en hundförare ska vara på plats inom två timmar efter att den befarade viltskadan inträffat.

Trots tydliga bestämmelser är det uppenbart att det är alltför många djur som skadas vid jakt som aldrig hittas. Det finns dock inga tydliga siffror om exakt hur många.

– Det är inte alla jägare som bryr sig tillräckligt om djuren, konstaterar Viking bistert.

Viking har under lång tid varit frustrerad över bristerna, både hos hundarna och deras ägare.

– Det är inga krav på eftersökshundarna, säger han. De är inte rätt tränade. Ersättningen för eftersök betalas också ut oavsett om viltet hittas eller inte. Man ska inte ge upp så lätt, i regel går det att klara ett eftersök med en bra hund.

Hunden Sniffa var skicklig på eftersök och med henne kom Viking Nilsson bland annat tvåa i landskap i Norge.
Hunden Sniffa var skicklig på eftersök och med henne kom Viking Nilsson bland annat tvåa i landskamp i Norge.

Viking hävdar att det behövs hundar med rätt egenskaper för uppgiften och att träningen ska sättas in tidigt i hundens utveckling. Jämthund och gråhund, som är vanliga bland jägare, passar inte alls för eftersök. Bayersk viltspårhund är däremot skräddarsydd för uppgiften. Sniffa var en av Vikings egna hundar av den rasen. Med henne vann han flera priser, han kom bland annat tvåa i landskampen i viltspår mot Norge 1999. Viking förklarar att de bayerska vilthundarna går att fostra så att de bara följer skadade djur med blodvite och lämnar de friska djuren i fred.

Viking har arbetat aktivt med att ta fram förbättrade viltstängsel som ska hålla djuren borta från vägarna, men som dessutom är så fiffigt konstruerade att viltet ska kunna ta sig igenom dem om de råkat hamna på fel sida.

– De som används idag är helt värdelösa, hävdar Viking.

I brist på bättre har han tagit fram egna konstruktioner, i mindre skala som han bland annat visat upp på Jakt- och fiskemässan på Bosjökloster. Varken Trafikverket eller ett antal tillverkare som haft möjlighet att studera Vikings prototyper har hittills varit intresserade av dem.

Text och foto: Urban Önell

Fakta: Under 2016 registrerades 58 579 vilolyckor i Sverige, en kraftig ökning jämfört med 2015 då siffran var 48 190. Antalet 2012 var 46 928 och sedan ökade det långsamt till och med 2015, enligt statistik från Nationella Viltolycksrådets webbsida www.viltolycka.se som bygger på uppgifter från polisen.

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com