Kommunen får hjälp att ta fram lägesbild mot extremism

Fler kommuner än Hässleholm har missat att ta fram en lägesbild mot våldsbejakande extremism. Därför presenterar Nationella samordnaren idag en ny handledning med råd och rekommendationer till kommunerna för både lägesbilder och handlingsplaner.

– Har vi ingen lägesbild vet vi inte vilka problem vi har och vad vi ska jobba med, säger Bahar Satar, biträdande kommittésekreterare hos samordnaren på regeringskansliet, till Frilagt.

Handledningen som ska hjälpa kommunerna att ta fram lägesbild och handlingsplan publicerades idag på Nationella samordnarens hemsida.
Handledningen som ska hjälpa kommunerna att ta fram lägesbild och handlingsplan publicerades idag på Nationella samordnarens hemsida.

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism inrättades sommaren 2014 för att förbättra samverkan mellan olika myndigheter nationellt, regionalt och lokalt i syfte att värna demokratin och motverka våldsbejakande extremism.

Hässleholms kommun har sedan dess, liksom alla andra kommuner i landet, anställt en lokal samordnare, Anna Sjöholm. Hon samarbetar med kommunens säkerhetschef Anders Nählstedt. Kommunfullmäktige har också antagit en handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

Frilagt avslöjade nyligen förekomsten av extrem islamism med våldsbejakande inslag i Hässleholm. Enligt många var det till och med här de allvarliga hot och attentat mot shiamuslimer som eskalerat i Sverige de senaste åren startade med imamen Abu al-Hareths mordförsök mot en shiitisk man på öppen gata. Dessförinnan hade hans extrema förkunnelse orsakat splittring i moskén i Hässleholm. Efter avtjänat fängelsestraff kunde han ostört fortsätta sin förkunnelse, både i Ljusets moské i Hässleholm och i Arlöv där han bidragit till en liknande splittring.

Efter Frilagts granskning förklarade både Anna Sjöholm och Anders Nählstedt att de inte hade någon lägesbild eftersom polisen inte informerat dem. Nählstedt kände inte ens till att Ljusets moské med plats för över 300 personer existerade, trots att den borde finnas med på räddningstjänstens lista över samlingslokaler och trots att byggnadsnämnden nyligen godkänt att lokalen ändrats från industriändamål till samlingslokal.

Kommunens handlingsplan talar mest om behovet av utbildning hos kommunal personal och att det är viktigt att kontakta polisen vid misstänkt radikalisering bland ungdomar.

Det var dock bara några veckor sedan Nationella samordnaren höll utbildning för skånska kommuner i Hässleholm.

Kan inte ställa krav på kommuner

Bahar Satar förklarar att samordnaren inte kan ställa några krav på kommunerna.

– Vi har kommunalt självstyre, vi ger stöd och hjälp om de vill, säger hon.

Hon tycker att det är bra att uppmana kommunala tjänstemän att ringa polisen och Säpo vid misstanke om våldsbejakande extremism.

– Men det räcker inte, säger hon.

Hon konstaterar att många kommuner har tagit fram en lägesbild, men långt ifrån alla. Ytterligare handledning har efterfrågats.

– Många känner väl också att de inte har någon problembild, säger Bahar Satar.

Åtgärder så tidigt som möjligt

Handledningen uppmanar dock till åtgärder även om det saknas tecken på våldsbejakande extremism i kommunen.

– Risken är visserligen låg, men med tanke på extremismens skadeverkningar kan det finnas skäl att vidta demokratistärkande åtgärder för att problem inte ska uppstå, står det.

Det är väsentligt att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt. Då finns möjlighet att ta sikte på ideologiska uppfattningar och föreställningar som motiverar människor att träda in i extremism.

Våldsbejakande extremism handlar dock ytterst om allvarlig brottslighet.

– Till och med den mest allvarliga brottslighet som strafflagstiftningen känner, skriver Nationella samordnaren.

Samordnaren vill nu ge kommunerna konkreta verktyg för att utarbeta lägesbild och handlingsplan.

Handledningen betonar att kommunens uppgift är att stärka demokratin genom olika åtgärder, motverka att personer ansluter sig till vårdsbejakande extremism och att underlätta för personer som vill lämna den.

Första steget är alltså att skaffa en lägesbild. Enligt handledningen gäller det exempelvis att ta reda på vilka grupperingar med möjlig extrem agenda som är aktiva i kommunen, vilka aktiviteter de genomför, hur de rekryterar och vilka problem som finns kring dem.

Riskfaktorer och indikatorer

Lägesbilden bör tas fram i samarbete med andra relevanta aktörer, exempelvis polisen, sjukvården, fastighetsbolag, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och även grannkommuner. Det handlar i det läget inte om att identifiera enskilda individer utan om att ta reda på vad som försiggår. Handlingsplanens lista på riskindikatorer kan vara till hjälp.

Bland riskfaktorer kan nämnas socialt utsatta områden, ökad polarisering i samhället, en eller flera våldsbejakande miljöer, om det finns personer som varit på träningsläger eller deltagit i våldshandlingar utomlands, politiska och ideologiska temperaturhöjningar och tidigare historia av våldsbejakande extremism.

Handlingsplanen bör kopplas till lägesbilden och vägleda ansvariga i hur de ska agera om problem uppstår.

Bahar Satar betonar att en lägesbild kan göras på olika sätt.

– Men kommunen måste ha en uppfattning om läget, säger hon.

Berit Önell

Läs mer på www.samordnarenmotextremism.se

Orostelefon: 020-100 200

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com