Jernhusen trodde kommunen skulle söka bygglov för stationstrappan

På en av kommunens visionsbilder skymtar den nya trappan och uteserveringarna. Illustration: Cowi AB

Jernhusens affärsutvecklare Andreas Meyer trodde att kommunen skulle söka bygglov för stationshusets nya trappa med uteservering.

– Det har uppenbarligen blivit lite oklart mellan oss och kommunen. Men det är nog ingen stor sak, säger han till Frilagt.

Han berättar att det var Jernhusen som föreslog att trappan skulle bytas ut i samband med centrumförnyelsen.

– Den ska harmoniera med både ombyggnaden i övrigt och den historiska stationsbyggnaden, säger han.

Kommunens stadsbyggnadskontor hänvisar till kommunarkivet när Frilagt frågar efter äldre detaljplaner för att utröna avsikten med q-märkningen på stationshuset.

Som Frilagt berättat kom bygglovsansökan in först i torsdags, veckan efter att rivningen av trappan påbörjades.

– De hörde av sig från kommunen, förklarar Andreas Meyer.

Han är medveten om att stationshuset är q-märkt, men menar att förändringen inte står i strid med det.

– Jag har förstått det som att trappan inte är q-märkt. Vi har haft inne en person som gjort en bedömning av hur q-märkningen förhåller sig till ombyggnaden, säger han.

Den gamla trappans platå ska vara kvar som en del i den nya stora avsatsen med uteserveringar. Foto: Lotta Persson

Han är förvånad över de kraftiga reaktionerna på rivningen av trappan och betonar att kommunen inte mörkat att den skulle ändras.

– Förslaget har varit utställt och den nya trappan syns på bilderna, säger han.

Han säger att han kan förstå om människor blir upprörda om historiska miljöer inte skyddas, men försäkrar att det är viktigt för Jernhusen att bevara kulturhistoriskt värdefulla stationshus.

– Vi har ingen annan ambition än att skapa en fin miljö. Det skulle inte vara bra om det vi gör uppfattas som dåligt för kulturmiljön, men det har vi inte reflekterat över att det skulle kunna här, säger han.

Vad byggförbudet längs stationshusets framsida betyder vet han inte.

– Nej, jag vet faktiskt inte. Om något har blivit fel så får vi åtgärda det. Men det är inte så att vi ska göra en ny byggnad utan bara en bredare trappa med möjlighet till uteservering, säger han.

Bygglovsansökan gäller ”Ombyggnad av utvändig trappa”. Trappans övre del blir en nära fyra meter djup och mer än 25 meter lång avsats längs nästan hela fasadens framsida med en uteservering på varje sida och en bred trappa i mitten, rakt nedanför entrén. Den gamla trappans platå ska var kvar. Framför trappan breder sedan Amelies torg ut sig med stensättning i mönster av järnvägsspår som delvis blir belyst.

Andreas Meyer berättar att idén om en ny trappa kom upp när kommunen kontaktade Jernhusen för att informera om att gatorna skulle byggas om.

– Då tänkte vi att vi också skulle kunna uppgradera trappan, säger han.

Han tycker inte att den gamla var särskilt vacker och säger att den inte heller var husets originaltrappa. Hur gammal den var vet han inte.

Enligt kommunen ska det handsmidda räcket inte sättas upp igen, men Andreas Meyer tycker att skulle vara fint att om möjligt återanvända det. Foto: Lotta Persson

Det handsmidda räcket tycker han skulle vara trevligt att bevara.

– Vi är överens om att det ska vara ett handsmitt räcke även i framtiden, men jag vet inte om det är samma räcke. Det får jag kolla. Om vi kan återanvända det tycker jag det är det bästa. Det passar fint in i miljön, säger han.

Han ser inte bara förändringen som en estetisk fråga.

– Syftet är också att skapa en mötesplats framför stationen. Det är en fantastisk miljö med kyrkan i fonden. Vi vill också stärka entrén. Idag fungerar glasbyggnaden som egentlig huvudentré.

Han hoppas att många kommer att vilja ”hänga” i trappan framöver.

Jernhusen ska bekosta ombyggnaden som rör stationshuset genom ett avtal med kommunen och dess entreprenör Älmby entreprenad AB.

Det är inte enkelt att få klarhet i vad detaljplanens q-märkning av stationshuset och byggförbudet utanför innebär. Planbeskrivningen i den senaste detaljplanen för stationshuset, antagen 1993, nämner inte någotdera. Däremot nämner den datum för fem tidigare detaljplaner. Men när Frilagt begär ut dem återfinns endast en relevant plan från 1948. Inte heller den nämner q-märkning eller byggförbud.

– I de flesta fall får vi hänvisa till kommunarkivet eftersom informationen inte är tillgänglig digitalt på grund av att detaljplanen är ersatt med en ny detaljplan, meddelar stadsbyggnadskontoret.

Frågan är hur bestämmelserna ifråga kan användas om de inte är tillgängliga.

Frilagt har sökt stadsbyggnadskontorets byggchef Robert Samuelsson och tekniska förvaltningens projektledare Tomas Ohlsson som håller i centrumombyggnaden.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com