Tur eller skicklighet?

Nationalekonomen Tohmas Karlsson är uppvuxen i Hässleholm och bosatt i Washington.

Vi har alla varit med om händelser där slumpen spelat en stor eller avgörande roll. Man brukar tala om tur och otur när något påverkar oss som vi inte helt eller endast till ringa del kan kontrollera genom egna handlingar.

I vissa fall, såsom att ha tur med semestervädret eller att vinna på Keno, är det klart att det handlar om händelser som vi inte alls kan påverka. Men i många andra fall är det inte lika klart vad som är tur eller otur. Många skulle hävda att vinna på fotbolls- och trav-tips kräver en viss portion skicklighet, även om slumpen fortfarande spelar en stor roll. Men hur förhåller det sig med följande påstående “Jag hade tur som fick den sista reservplatsen och kom in på läkarlinjen”. Här rör det sig uppenbart om både tur och skicklighet. Man brukar ju inom idrotten säga att “bra lag har tur”, med vilket man menar att utan skicklighet och hårt arbete har man heller ingen tur.

Men vad spelar det då för roll om vi betraktar något som tur eller skicklighet eller en kombination därav?

I den globala ekonomin kännetecknas många marknader av vad som av ekonomerna brukar beskrivas som ”winner takes all markets”. På sådana marknader dominerar en eller ett fåtal företag eller individer som är enormt finansiellt framgångsrika, medan det stora flertalet får kämpa för att överhuvudtaget överleva. Det kan finnas flera anledningar till detta. En orsak kan vara s.k. ”nätverkseffekter” vilket innebär att ju fler som använder en viss produkt desto värdefullare blir den för alla. Typiska exempel utgör datorprogram som Word och Excel och sociala medier i allmänhet. Ju fler som använder ett visst program desto mer lönar det sig att utveckla det ytterligare och desto lättare är det att kommunicera och utbyta information med andra som har samma program.

En annan orsak är den moderna informationsteknologin som har medfört en radikal minskning av kostnaderna för överföring av digital information i kombination med globala marknader.

Följden av allt detta är att små skillnader i skicklighet kan få mångfalt större utslag när det gäller lön och förmögenhet. Typiska exempel är idrottsstjärnor och artister. Om Nike ska lansera en ny löparsko världen över är man beredd att betala enorma summor för en segrare i de olympiska spelen, medan den som kom tvåa, kanske en hundradel efter vinnaren, är bortglömd efter spelens slut. Vem kommer ihåg en olympisk tvåa? Inom idrotten kan man tydligt iakttaga en utveckling där alltmer uppmärksamhet och finansiell belöning koncentreras till vinnaren medan övriga ofta får nöja sig med småsmulor.

Vilken inställning man har till tur kontra skicklighet påverkar till exempel ens uppfattning om hur höga inkomster och förmögenheter ska beskattas. Anser man att det till största delen är hårt arbete och framåtanda som ligger bakom ekonomisk framgång så tenderar man att förespråka en lägre beskattning eftersom hårt arbete ska premieras och de som ”lyckas” förtjänar sina höga inkomster. Hög beskattning är negativt av rättviseskäl och motverkar risktagande och entreprenörskap.

Andra menar att slumpen spelar en icke obetydlig roll i framgång och att stora förmögenheter kan uppstå som ett resultat av lyckosamma omständigheter som man ej rår över (arv). De menar att även om (nästan) alla framgångsrika människor har arbetat hårt, så är det också sant att många som arbetar hårt (undervisning och sjukvård) inte blir framgångsrika och finansiellt belönade. Utifrån detta perspektiv så är det logiskt med en hårdare beskattning för höga inkomster eftersom de delvis har uppkommit på grund av lyckosamma omständigheter som individen ej kunnat påverka.

Både tur och skicklighet påverkar våra framgångar och misslyckanden här i livet. Man väljer ju som bekant inte sina föräldrar. Inte heller väljer man i vilket land eller i vilken tid man föds. Vi skulle nog alla må bra av att reflektera över det faktum att vi, trots alla problem som finns i världen, lever i en tid som saknar motstycke när det gäller välstånd och frihet.

Nästa gång du retar dig på att du inte har vunnit på Lotto tänk då på att du har dragit högsta vinsten i historiens lotteri om du föddes i Sverige under 1900-talet.

Tohmas Karlsson

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com