Färre vårdplatser i psykiatrin på grund av personalbrist – men inte skäl att neka inläggning

Antalet vårdplatser inom psykiatrin i Kristianstad har minskat med fyra sedan sommaren 2017 på grund av brist på sjuksköterskor.

– Men alla patienter får en bedömning av läkare och sjuksköterska och om behovet finns ska patienterna bli inlagda. I vissa fall kan det leda till överbeläggning, men vi säger absolut inte nej till dem som har ett behov av specialistpsykiatrisk vård, säger Peter Södergren, chef för verksamhetsområde Kristianstad där PIVA, psykiatriska intensivvårdsavdelningen, ingår, apropå uppgifterna om att psykiskt sjuka nekats vård och därefter begått allvarliga brott, nu senast knivskärningen på Stortorget i Hässleholm.

Peter Södergren berättar att kliniken sommaren 2017 stängde tio av de 63 vårdplatserna, vilket inte är ovanligt under semestertider.

– Efter sommaren kunde vi öppna upp sex av de tio nedstängda vårdplatserna, förklarar Peter Södergren.

Verksamheten har i dagsläget alltså 59 vårdplatser.

– Vår ambition är att öppna upp till 63 vårdplatser så fort som möjligt, det vill säga då vi har sjuksköterskor på plats.

För att kunna öppna ytterligare fyra vårdplatser hade enheten behövt anställa fyra sjuksköterskor till.

– Det råder generell brist på sjuksköterskor, säger Peter Södergren.

Rejäl ökning av patienter

Peter Södergren berättar också att söktrycket på psykiatrins akutmottagning ökade rejält under åren 2012-2016, från cirka 3 000 till 4 700 besök per år, och därefter stabiliserades på den högre nivån.

– Våra resurser har under tiden varit rätt så oförändrade, säger han.

Viss förstärkning skedde dock i samband med en omorganisation 2014 då verksamheten centraliserades kring akutsjukhusen.

Fyra av de totalt tio vårdplatserna på avdelning 1 (PIVA) i Kristianstad är så kallade högintensiva. Dit kommer de patienter som jourläkare på akutmottagningen bedömer ska läggas in. Men räcker platserna där inte till ska det alltså inte vara ett skäl att neka inläggning.

Peter Södergren betonar att det inte går att tvinga en person till vård, såvida det inte finns beslut om tvångsvård som föregås av ett strikt regelverk.

– Vi kan försöka motivera en person att stanna kvar i ett första steg över natten för att nästa dag göra ny bedömning, men aldrig tvinga om inte kriterierna för tvångsvård uppfyllts och en läkare fattat beslut om det, säger han.

Polisens bedömning räcker inte

Att polisen bedömt att en person ska transporteras till PIVA är inte tillräckligt.

– Jag har svårt att se att polisen kan göra de bedömningar som en specialistläkare i psykiatri gör, säger Peter Södergren.

Finns det inte risk att gränserna vid bedömningarna flyttas om det är ont om plats?

– Det är klart att det är tuffa bedömningar och svåra beslut. Men om en patient uppfyller kriterierna för inläggning kan vi inte säga nej för att vi har en tuff situation här. Vi försöker också hjälpas åt inom Region Skåne och kan vid behov använda vårdplatser i Lund, Malmö eller Helsingborg. Man ska komma ihåg att vi inom vårt verksamhetsområde genomför cirka 90 000 patientbesök i öppenvård och cirka 900 vårddagar för inneliggande patienter under ett år.

Om en patient inte blir inlagd och sedan går ut och begår brott, har det då inte gjorts en felbedömning?

– Man kan ha gjort alla bedömningar helt adekvat vid det tillfället ändå. Det kanske inte fanns indikationer på att personen var en fara för sig själv eller andra vid besöket hos läkaren, säger Peter Södergren.

Han förklarar att personalen känner merparten av patienterna väl och jobbar mer eller mindre intensivt med dem under olika perioder beroende på patientens vårdbehov.

– Det är inte så att vi inte tagit ansvar i det här fallet, säger han angående 19-åringen.

– Det är en stor utmaning för oss inom psykiatrin att hitta en behandlingsallians med patienterna för att nå följsamhet i behandling om vi ska nå resultat på sikt, det kan vara livslångt men också på kort sikt beroende på vårdbehov.

Han tillägger att insatserna för en viss grupp av patienter sker i samverkan med andra vårdgivare såsom primärvård, habilitering och kommun (socialförvaltning och socialpsykiatri).

– Då har vi att tillse en kvalificerad vård med bedömning, behandling och sociala insatser gemensamt, säger han.

Han har förståelse för att allmänheten kan uppleva otrygghet och ifrågasätta psykvården när händelser av det här slaget inträffar.

– Jag beklagar verkligen det som inträffat, men våldsbrott kan inte generellt relateras till psykisk ohälsa, det blir missvisande. Jag kan inte heller ställa upp på bilden att vi på psykiatrin avvisar patienter som behöver hjälp, den känner jag inte igen, säger han.

Han berättar också att psykiatrin i Kristianstad och polisen i höstas initierade ett samarbete för att öka förståelsen för parternas olika uppdrag.

– Vi behöver och vill absolut förbättra vår verksamhet, men överlag tycker jag att den är bra och professionell, säger han.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com