Framtidens arbete – blir människan överflödig?

Nationalekonomen Tohmas Karlsson är uppvuxen i Hässleholm och bosatt i Washington.

KRÖNIKA. Vi upplever dagligen nya tekniska innovationer, allt ifrån ”självgående” bilar till smarta system där praktiskt taget alla funktioner i hemmet kan styras via din mobiltelefon. Nyligen kunde man läsa i Washington Post om en studie som hävdade att en tredjedel av den amerikanska arbetskraften kunde ersättas av robotar år 2030. Även om sådana prognoser måste tas med en stor nypa salt, så står det klart att vi bara är i början av en teknologisk revolution som kommer att ha genomgripande effekter på hur vårt samhälle kommer att organiseras i framtiden.

Det finns till och med scenarier där robotar har blivit så avancerade att de kan framställa och träna nya robotar utan mänsklig hjälp. Steget är sedan inte långt till en dystopisk framtid där robotarna tar över och människorna blir slavar till de nya elektroniska härskarna. Nåja, ett sådant scenario måste, åtminstone tills vidare, betraktas som ren science fiction, men den snabba tekniska utvecklingen presenterar flera utmaningar för oss alla. Den viktigaste frågan för de allra flesta är säkert om det kommer att finnas behov av tillräckligt mycket (mänskligt) arbete i framtiden? Kommer tekniken att utvecklas så fort att stora grupper av människor inte kommer att kunna få ett jobb som både är meningsfullt och rimligt betalt? Ska vi glädjas över den tekniska utvecklingen med artificiell intelligens (AI), robotar och automatisering eller utgör den ett hot?

Historiskt sett så har teknologiska förändringar haft stora effekter på såväl ekonomiska som sociala förhållanden i samhället. I allmänhet så genererar teknologiska innovationer två motverkande krafter. Den ena är automatisering, det vill säga mänsklig arbetskraft ersätts av maskiner som kan utföra många uppgifter som människor inte klarar av eller inte vill utföra. Denna effekt, som ekonomer brukar kalla substitutionseffekt, minskar efterfrågan på mänsklig arbetskraft, vilket ju är en av poängerna med att använda maskiner.

Den andra, motverkande, effekten, består av skapandet av nya, mera komplexa, uppgifter för vilka människor är bättre anpassade än maskiner. Denna mekanism medför att efterfrågan på arbetskraft ökar eftersom människor i detta fall utgör komplement till olika maskiner. Någon måste ju övervaka, underhålla och utveckla maskinerna och det skapar många nya, oftast mer kvalificerade och bättre betalda jobb. Införandet av bankomater och databaserad kontroll av låneansökningar kräver mindre arbetskraft än tidigare, men de som är kvar utför i regel mera kvalificerade uppgifter.

Men vilken av dessa två krafter är starkast? Inget säger ju att de måste vara likvärdiga. Nya teknologier har sedan den industriella revolutionen påbörjades i England för cirka 250 år sedan ständigt ersatt gamla yrken och industrier och skapat helt nya, men de har inte lett till någon massarbetslöshet eller ökad arbetslöshet över tid. En anledning till att många prognoser beträffande effekterna av automatisering och framtida behov av mänsklig arbetskraft är så pessimistiska är att det i allmänhet är mycket lättare att peka ut vilka jobb som är hotade på kort sikt än vilka nya arbeten som kommer att skapas längre fram.

Det låter ju ganska betryggande, men vad säger att det inte kommer att vara annorlunda i framtiden? Medan teknologierna i det industriella samhället hjälpte människorna att övervinna sina fysiska begränsningar, så kan teknologin i det digitala samhället utöka vår kognitiva och mentala kapacitet. Dessa teknologier tillämpas i en ökad omfattning inom områden som vi till för en kort tid sedan betraktade som enbart tillhörande människan. Så frågan om den nuvarande teknologiska revolutionen kommer att följa tidigare förlopp, med anpassningskostnader på kort sikt som följs av större långsiktiga fördelar, är i högsta grad berättigad.

Många experter ser en framtid där människor och maskiner kommer att arbeta tillsammans. Den nya tekniken medför att arbetsuppgifter kommer att organiseras på ett nytt sätt snarare än att de helt ersätts med maskiner. Enklare rutinarbeten kommer att automatiseras, vilket möjliggör att människan kan koncentrera sig på områden som den är mest lämplig för. Även om flygplan till största delen styrs av en autopilot, så har de fortfarande mänskliga piloter ombord. Endast en mindre del av arbeten kommer att helt automatiseras. Ett annat exempel utgörs av vård och medicin. Om datorer kunde användas till att mera effektivt övervaka patienter, så skulle den nuvarande personalen få mer tid för den personliga kontakt med patienterna som idag oftast saknas.

För att kunna utnyttja den nya tekniken på bästa sätt samt att minska risken för arbetslöshet är det viktigt att utbildningen organiseras på ett intelligent sätt. Det är naturligtvis viktigt att man tidigt lär sig hur den nya tekniken fungerar samt vilka för- och nackdelar den innebär. Men samtidigt måste utbildningen betona vad människor kan bättre än maskiner, vad som brukar kallas social kompetens. Tvärtemot vad många brukar anta så måste inte alla utbildas till programmerare eller tekniker, utan i stället kommer de kunskaper och färdigheter som inte är så lätta att ersätta med maskiner att uppvärderas.

Den tekniska utvecklingen kommer inte bara att påverka arbetsmarknaden och ekonomin utan även många andra områden i samhället, bland annat etiska och legala aspekter. Antag att du råkar ut för en olycka i en ”självgående” bil. Vem är då ansvarig – användaren, den som producerat bilen eller programmeraren som utvecklat dataprogrammet som styr och kontrollerar fordonet?

Vi avslutar i en positiv anda med ett citat av John F. Kennedy, från 1962 ”We believe that if men have the talent to invent new machines that put men out of work, they have the talent to put those men back to work”.

Tohmas Karlsson

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com