Hässleholms kommuns prognos för 2018 pekar mot ett minus på 54,2 miljoner.
Jämfört med budget ett underskott på 62,6 miljoner. I dag saknas förslag på åtgärder för att minska underskottet.
Kommunalråden Lars Johnsson(M) och Lena Wallentheim(S) säger sig båda förstå underskottens orsaker och medger delvis kritik om orealistisk budgetering. Trots detta uppmanar den politiska ledningen bara nämnderna att fortsätta hålla budget. Drygt 34 miljoner ligger dock utanför nämnderna, bland dem 19 miljoner i det sparkrav som kommunledningen nyligen beslöt stryka.
– Ett väntat resultat, men magstarkt agerande och ett dåligt ledarskap, menar Björn Widmark (FV) i en protokollsanteckning.
Kommunens första ekonomiprognos för 2018, som presenterades på kommunstyrelsens möte den 2 maj, bygger på förvaltningarnas uppgifter och på ekonomiavdelningens bedömningar efter årets första tre månader.
Nämnderna prognostiseras ett underskott på totalt 38,9 miljoner mot driftbudgeten och finansförvaltningen visar minus 23,7 miljoner.
SKL:s senaste prognos för skatteintäkter och generella statsbidrag visar på 10,7 miljoner minus i förhållande till budget.
Verkligheten överensstämmer dåligt med kartan, kan det konstateras på många ställen i prognosen.
Några pluspunkter innehåller tremånadersuppföljningen trots allt, men det är inget som i längden egentligen kan hjälpa upp så mycket på minussidan eftersom plussen ofta är i form av uppskjutna investeringar eller projekt.
Hur ser kommunstyrelsen på prognosen?
– Det är framförallt barn-och utbildningsnämnden som överskrider sin budget och det är bekymmersamt. Men vi har varit tydliga med vårt beslut där vi säger att varje nämnd måste fortsätta jobba vidare med sin ekonomi och försöka nå en budget i balans, säger Lars Johnsson.
Är det en realistisk budget barn-och utbildningsnämnden har?
– Ja, utifrån vad vi visste då budgeten lades; så är det det. De har ju fått en betydligt större andel elever nu i början av året, men alla får jobba med sin budget. Det är fullmäktiges beslut och vi har inget att omfördela i nuläget och jag förväntar mig att detta ska lösas under resans gång, svarar Lars Johnsson.
– Ja, det kan man undra eftersom de äskat så mycket mer pengar än de fick. Det var ju samma som vi hade med omsorgen som hela tiden visade stora underskott och som vi nu under ett antal år skjutit till medel så att de kommit i balans. Detta tror jag vi även måste titta på för skolans del i den kommande budgeten. Någonstans måste de ju också få komma i fas. De har inte fått täckning för ökat elevantal, kommenterar Lena Wallentheim
Kommunen måste väl ha mål och budgeteringar som är realistiska? Lyssnar politiken? Blundar ni för fakta? Vem luras i så fall?
– Under hela mandatperioden har det rödgröna blocket haft mer i budgeten till skolan men fått stryk varje år, säger Lena Wallentheim.
Du är alltså inte förvånad över prognosen för BUN?
– Nej, men jag utgår ifrån att de gör vad de kan för att på alla sätt försöka minska underskottet, svarar Lena Wallentheim.
Finansförvaltningens minus på 23,7 miljoner innehåller det just strukna besparingskravet på 19 miljoner. Tillsammans med de 10,7 miljoner som beror på minskad skatt och bidrag får vi kvar en prognos på drygt minus 34 miljoner som ingen nämnd kan ta ansvar för att klara hem.
Ni vidtar ändå inga andra åtgärder än att bara uppmana de olika nämnderna att hålla sina budgetar?
– Nej, vi har tagit detta beslutet i det här läget, säger Lena Wallentheim.
Var det inte ett misstag att stryka besparingskravet på 19 miljoner?
– Jag hade gärna sett att det hade gått att komma i mål på det, men kunde konstatera att det fanns inga politiska förutsättningar, säger Lars Johnsson.
– När det inte fanns en politisk möjlighet var det tvunget att ta bort det kravet på kommunchefen – det hade annars varit en hopplös situation för honom, förklarar Lena Wallentheim den försvunna besparingen.
Att maktsituationen är så jämn och att samarbetet mellan blocken inte fungerar så väl verkar förklara att inga avgörande beslut eller åtgärder kan tas före valet?
– Det finns ingen majoritet i den här kommunen för någonting, menar Lena Wallentheim.
Det är ett slags beslutsvacuum?
– Ja, det är det. Vi lever i en situation där de flesta nog bara går och väntar på ett val så att man får sätta ner foten och titta på vilka konstellationer som kan bildas efter valet. Det krävs att man verkligen sätter sig i förhandlingar så att man skapar majoritet, resonerar Lena Wallentheim.
Om ni inte klarar samarbeta nu och ta beslut finns det då en risk för att vi får en ekonomi i fritt fall i år?
– Nej, det tycker jag inte. Så kan man inte beskriva det, svarar Lars Johnsson avfärdande.
Tre av Hässleholms kommunala verksamheter står för de största förväntade underskotten, tillsammmans 42,0 miljoner. Barn- och utbildningsnämnden 29,1 miljoner, tekniska nämnden 7,9 miljoner och fiberutbyggnadsprojektet 5,0 miljoner.
En tydlig kritik och uppmaning till kommunstyrelsen att ta ett betydlig större ansvar själv – och inte som nu bara föra över orimliga krav eller förväntningar på nämnderna – uttalar Folkets Väl genom Björn Widmark i en protokollsanteckning som han lämnat till beslutet om hanteringen av tremånadersuppföljningen.
– Att kommunstyrelsen nu i fyra punkter manar nämnder och kommundirektören att vidta åtgärder för att få 2018 års budget i balans är mycket magstarkt då cirka en tredjedel av underskottet är att kommunstyrelsen själva beslutat att inte göra omorganisationer och effektiviseringar på 19 miljoner, skriver Björn Widmark.
Han avslutar kritiken med att tycka att det är ett dåligt ledarskap att kräva av underlydande det man själv inte följer.
SD deltog inte i beslutet.
En ny ekonomiuppföljning med prognos kommer efter sommaren så det lär garanterat bli fler tillfällen att diskutera vem som ska göra vad.
Lotta Persson
